Dilemmat: Angår tiggarens öde socialsekreteraren?

Fråga: Tiggarna syns överallt trots att det i många kommuner är olagligt att sitta med mössan i hand. Hur hanterar kommunerna detta och vad förväntas av socialsekreterarna? 

Svar: Tiggarna kan råka ut för sanktioner i flera länder i Europa och i ett 15-tal kommuner i Sverige som infört tiggeriförbud. 

Men den 19 januari i år avkunnade Europadomstolen en dom som fällde  Schweiz för att ha bötfällt en fattig romsk kvinna från Rumänien som tiggde i staden Genève. Hon dömdes till ett bötesbelopp. När hon inte kunde betala frihetsberövades hon under fem dagar.

Enligt Europadomstolen stred domen mot artikel 8 i  den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Domen ansågs ha kränkt kvinnans rättigheter och därmed hennes privat- och familjeliv. Hon ansågs ha rätt att förmedla sin nöd.

Det är första gången ett tiggeriförbud prövats  ur ett människorättsperspektiv. En fattig kvinnas rättigheter ställdes mot omgivningens vilja att förbjuda tiggeri. Tidigare har tiggeriet prövats som en ordningsfråga.

Länsstyrelsen i Stockholm, som haft det nationella samordningsuppdraget för denna grupp, konstaterar i en rapport i januari 2020 att många kommuner saknar kännedom om gruppen och inte bedriver någon uppsökande verksamhet. Det gör att tiggarna riskerar att exploateras och därigenom själva bli brottsoffer. Rimligen bör domen leda till en omprövning av förbuden och att socialtjänsten följer de nödställda bättre så de inte blir exploaterade, far illa eller utsätts för olika kränkningar.

Hans Swärd