C-uppsats om hur personlig assistans framställs i statliga utredningar

– Den handlar om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och personlig assistens. Vi ville kartlägga utvecklingen av personlig assistens och hur man ser på det från staten och lagstiftarens sida, säger Erik Rudin.

– Vi är båda intresserade av lagstiftning och domar. LSS är en spännande lagstiftning eftersom det hänt så mycket i det fältet under tiden som den har funnits. Vi blev också intresserad av den eftersom det är en lag som vi studenter kom i kontakt med ute i arbetslivet, men inte så mycket under utbildningen, säger Erika Pettersson.

Vad använde ni för metod?

– Vi gjorde en diskursanalys. Vi gjorde en kunskapsöversikt och läste in oss på området, bland annat om hur man motiverar besparingar inom LSS, upplevelser som brukarel och assistensanvändare har fått av denna lag.  Det var intressant att kolla på vad LSS hade gjort för dem – för det stod klart att det hade skett förändringar inom LSS sedan den infördes, säger Erik Rudin.

Vad är era slutsatser i er uppsats?

– Att det både finns diskurser som återkommer och diskurser där det skiljer sig åt i de utredningar som vi läst, säger Erika Pettersson.

– Vi kunde se en utveckling i diskurserna. Att staten upplever att man släppte ifrån sig kontroll när lagen införs, men att nu vill ta tillbaka kontroll genom att göra begränsningar i LSS, säger Erik Rudin.

Tycker ni att frågan om LSS tas på allvar inom yrkeskåren?

– Jag upplever att det finns ett stort engagemang hos vissa intresseorganisationer, men kanske inte hos andra. Inte hos de som inte har nytta av det, säger Erika Pettersson.

– De som inte jobbar med LSS varje dag tänker nog inte så mycket på den, säger Erik Rudin.

Vad har ni fått för reaktioner på er uppsats?

– Frågorna vi fått av andra har övervägande handlar om hur vi orkade läsa allt som vi har läst, säger Erik Rudin.

– Och frågor kring varför vi valde den mer tidskrävande metoden diskursanalys att läsa och inte bara gjorde intervjuer. Men vi ville göra en grundlig undersökning, säger Erika Pettersson.

Vem hoppas ni ska läsa uppsatsen och ha för nytta av den?

– Det vore såklart kul om Lena Hallengren kunde läsa den och få en tankeställare kring LSS. Men jag hoppas också att socionomstudenter kan inspireras av att se att det går att skriva en uppsats som inte bara fokuserar på basutbudet när det kommer till uppsatser, att det år att skriva så mycket mer, säger Erik Rudin.

– Jag hoppas att studenter och andra som läser ska se att det går att använda kanske lite mer otippade teorier i sina uppsatser. Vi använde oss av Nancy Frasers, vilket vi var väldigt nöjda med, säger Erika Pettersson.

FAKTARUTA

Namn: Erik Rudin

Ålder: 26

Pluggade: Karlstad universitet

Gör nu: Går sista terminen på Socionomprogrammet. Jobbar som LSS-handläggare.

På fritiden: Gillar att vara med kompisar och älskar att följa favoritlaget Chelsea FC.

Drömjobb: Något inom funktionshinder-området. Vill vara där jag kan påverkar påverkar och utveckla insatser och lagstiftning.

FAKTARUTA

Namn: Erika Pettersson

Ålder: 29

Pluggade: Karlstad universitet

Gör nu: Går sista terminen på Socionomprogrammet. Jobbar annars på socialtjänsten med barn och unga.

På fritiden: Tränar lydnad och tävlar mina tre hundar.

Drömjobb: Som första socialsekreterare inom vuxen, missbruk och ekonomi.

UPPSATSRUBRIK

På tal om funktionshinder – En kritisk diskursananlys av utvecklingen och kampen om personlig assistans