Belinda och Emelie pekar på skillnader i hur unga beskrivs i LVU-domar utifrån kön

– Den handlar om att upptäcka olika diskurser och se hur man har framställt tjejer och killar i LVU-domar. Vi ville se om det finns en skillnad i hur man beskriver tjejer och killar. Rätten ska ju vara neutral men sen har det visat sig att precis som det ser ut i samhället i stort så finns det skillnader. Hur det ser ut med ungdomsbrottslighet är ett aktuellt ämne och jag har ett personligt intresse av det. Jag ville jämföra hur det ser ut mellan tjejer och killar, säger Emelie Cordoba.

– Vi ville kolla på om man kunde få för- eller nackdelar beroende på kön och vad det kan ha för påverkan. Jag tycker att det är intressant med språk och diskursanalys, sen var du (Emelie) mer inne på ungdomar och brott, säger Belinda Breed.

Hur ni gick till väga?

– Vi började med att beställa massa domar som vi analyserade och sorterade ut de som var aktuella för vad vi ville undersöka. Vi hade några ord som vi sökte efter och sen fick vi justera efter det. Vi läste igenom och noterade sådant som återkom, likheter och skillnader. Det var en kritisk diskursanalys med kvalitativ metod.

– Sen fanns det inte tillräckligt med domar för att vi skulle kunna analysera dem, utan vi tog även med dem som var misstänkta för brott. Så försökte vi matcha en tjej- och killdom som ungefär hade utfört ungefär samma brott, för då var det lättare att jämföra hur de beskrevs och att jämföra språket.

Vilka är era viktigaste slutsatser?

– Man kan se att det finns skillnader i hur man väljer att beskriva ungdomarna utifrån kön och vi blev förvånade över att det skiljer sig så mycket. Det i sin tur kan påverka bedömningen av domen eller insatsen

Upplever ni att problemet tas på allvar?

– Jag tror att man försöker vara medveten om sig själv och föreställningar men i mångt och mycket är det internaliserat i varje individ. Jag tror att man ständigt jobbar med det men vi blir påverkade av det samhälle vi lever i, där det inte alltid är könsneutralt, säger Emelie Cordoba.

–Jag vet inte hur det ser ut i alla kommuner men generellt har jag en känsla av att man inte riktigt alltid vill se att det finns skillnader i hur tjejer och killar behandlas, säger Belinda Breed.

Vem tror ni har nytta av att läsa er uppsats?

– De flesta egentligen. Vi alla påverkas av diskurser. När man pratar och läser om det gör det att man kanske tänker mer på hur man uttrycker sig. Sen är den såklart mer aktuell för alla som är involverade i LVU-domar.

– Man kan öka medvetenheten generellt men också specifikt för yrkesverksamma inom de områden som vi har undersökt, till exempel socialnämnden eller dem som behandlar en i domar.