Socialsekreterare hotas och hängs ut i sociala medier, samtidigt uppger var sjunde socialsekreterare att ekonomin satt stopp för akuta insatser mot barn och unga.
Där har ni några av resultaten i den första delrapporterna av Akademikerförbundet SSR:s stora medlemsundersökning som offentliggjordes på torsdagen.
Akademikerförbundet SSR har tidigare larmat om att akuta insatser enligt LVU och LVM ibland hindras på grund av hot. Uppgifterna bekräftas i den undersökning som ligger till grund för delrapporten, där man ställt frågor till alla socialsekreterare i Sverige.
LÄS OCKSÅ >> Ökad press på socialtjänsten kan leda till stora avhopp
På grund av hot har fyra procent av socialsekreterarna under de senaste två åren undvikit ingripanden, enligt lagen om vård av unga, LVU eller lagen om vård av missbrukare, LVM. I utsatta områden är siffran högre. Där svarar en av fjorton ja jämfört med övriga socialsekreterare där en av trettiotre svarar ja på frågan om man undvikit ingripanden till följd av hot.
– Det är naturligtvis oacceptabelt. Även om det inte är stora volymer så är ett enda fall ett för mycket. Bakom varje siffra kan det finnas ett barn som kan råka väldigt illa ut, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR i ett pressmeddelande.
Även kommunernas ekonomi sätter stopp för akuta insatser. Var sjunde socialsekreterare har väntat med ingripanden på grund av ekonomin under de senaste två åren, och mer än var femte, 22 procent, har beslutat om en annan insats än den mest lämpliga på grund av ekonomin.
– Det är ett stort politiskt fokus på att vi ska stänga dörren in till kriminalitet och gängbrottslighet. Då måste aktiva insatser få kosta. Bättre att göra det när barnen kan påverkas än att vi får en enorm samhällskostnad på slutet. Men då krävs det också att det satsas på långsiktigt förebyggande arbete. Där är våra medlemmar i dag tydliga. Även det bekräftas i undersökningen. Bara tre av fyra socialsekreterare tycker att deras kommun arbetar tillräckligt förebyggande, fortsätter Heike Erkers.
Heike Eikers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
Socialsekreterare och socialchefer hängs även ut i sociala medier med namn, bild, hemadress och i vissa fall personnummer.
– I dag är det väldigt lätt att söka upp var en person bor eller var personens barn går i skolan. Vi vet att man lagt ut namn på tjänstemän på exempelvis Facebook. Hot av det slaget uppfattas givetvis som väldigt farliga av den som utsätts, säger Heike Erkers till Aftonbladet.
Akademikerförbundet SSR vill därför att socialsekreterare ska kunna få skyddade personuppgifter med anledning av sin yrkesutövning.
FAKTA: Så svarar socialsekreterarna om sina möjligheter att arbeta förebyggande
Tre av fyra anser att socialtjänsten i sin kommun arbetar för lite med förebyggande insatser.
Drygt sju av tio socialsekreterare upplever arbetsbelastningen på arbetsplatsen som hög.
Mer än fyra av tio tycker att tillämpningen av socialtjänstlagen har blivit mer restriktiv över tid.
En av fyra svarar att de på grund av ekonomisk hänsyn har beslutat om annat bistånd enligt socialtjänstlagen än det som bedömts som mest lämpligt.
2 568 socialsekreterare har svarat på undersökningen. Svarsfrekvensen är 31 procent. Enligt Novus, som genomfört undersökningen i många år, är statistiken rättvisande trots det stora bortfallet.
Källa: Akademikerförbundet SSR
