Denna litteraturstudie visar vilken kunskap europeisk forskning om hälso- och sjukvårdskuratorer bidrar med och diskuterar det jurisdiktionsarbete som kan skönjas.
Figur 1 visar att sökningen resulterade i totalt 685 artiklar.
För att bedöma artiklarnas relevans lästes abstrakt och keywords och författarnas ämnesbakgrund eller institutionstillhörighet i socialt arbete kontrollerades. De flesta artiklar (620) visade sig då falla utanför inklusionskriterierna: Artiklar som inte handlade om socialt arbete inom hälso- och sjukvården i något av EU-länderna uteslöts. Även artiklar som inte var skrivna av forskare med bakgrund inom socialt arbete/socialpedagogik/socialomsorg eller åtminstone hade en institutionstillhörighet vid en institution för socialt arbete sorterades ut. Ett större antal artiklar som rörde äldreomsorg uteslöts också, samt några artiklar skrivna på andra språk. Tio dubbletter hittades via mer än en databas.
Det totala antalet inkluderade artiklar består därmed av 65 artiklar. Varje artikel kodades (tex D10), där bokstäverna indikerar landet medan siffran identifierar den specifika artikeln. En fullständig lista av alla inkluderade artiklar inklusive kod återfinns som en bilaga.
En övervägande majoritet av artiklarna har publicerats i tidskrifter som nås via databaser med fokus på socialvetenskap (ProQuest Social science, ProQuest ASSIA). Endast ett mindre antal artiklar publicerades i (social)medicinska tidskrifter som nås med hjälp av databasen PubMed (inriktning mot medicinsk forskning). Ett fåtal artiklar nås via både medicinsk och samhällsvetenskaplig databas.
Figur 2. Antal inkluderade publikationer per databas.
Med de använda databaserna och söktermer har det varit möjligt att finna en del av den forskning som har genomförts om fältet. Det är dock sannolikt att det finns många fler artiklar som berör fältet socialt arbete inom hälso- och sjukvården i EU, vilket tidigare svensk forskning tydligt indikerar. Tidigare svensk forskning på området har använt sig av andra mer finmaskiga metoder och urvalskriterier (jfr Sernbo, Udo och Flink 2021), vilka ger en mer heltäckande bild av hur forskningsutvecklingen ser ut i just Sverige. Resultaten ska därför förstås som en beskrivning av utvecklingstendenser som sker inom området.
ÖVERBLICK ÖVER INKLUDERADE ARTIKLAR
Tabell 1 visar att studierna är publicerade i 15 EU-länder varav en övervägande merpart av artiklar härstammar från fem länder: Sverige (S1-16), Tyskland (D1-12), Irland (IRL1-8), Nederländerna (NL1-6) och Grekland (GR1-5). Resterande sammanlagt 11 artiklar härstammar från 8 länder: Belgien (B1-4), Finland (FI1-3), Frankrike, Italien, Danmark (F1-2, IT1-2, DK1-2) samt Kroatien, Litauen, Rumänien, Slovakien och Spanien (CRO1, LT1, RO1, SK1, ESP1). Från övriga 12 länder hittades inga engelskspråkiga artiklar i de använda databaserna.
Tabell 1. Antal publikationer per EU-land.
Forskningsaktivitetens omfattning verkar inte stå i relation till ländernas befolkningsmängd, dvs. även länder med förhållandevis liten befolkning som Sverige kan publicera nästa lika många artiklar som stora länder som Tyskland. Vilka aspekter som påverkar publiceringsaktiviteten går inte att utläsa av artiklarna. Enligt Dellgran & Höjer (2000) skulle det möjligtvis kunna handla om en tilltagande akademisering/professionalisering, men samhälleliga krav på evidens i relation till finansieringen av kuratorsinsatser är också en möjlig orsak (Sjöström 2013).
Vid genomgången av de 685 ursprungliga artiklarna upptäcktes fler forskningsartiklar skrivna på andra språk än engelska, varav några kan ha handlat om socialt arbete inom hälso- och sjukvård. Den språkmässiga avgränsningen var dock nödvändig pga författarens bristande språkkunskaper i fram för allt östeuropeiska och baltiska språk.
Bearbetning av materialet
För resultatredovisningen av forskningsämnen och verksamhetsområden har en kvantitativ analys av abstracten genomförts. Abstracten användes också för att bedöma vilken forskningsmetod som använts. Enbart om det visade sig nödvändigt har artikelns metodavsnittet granskats närmare.
RESULTAT
I de följande avsnitten beskrivs resultaten från litteratursökningen. Inledningsvis ges en kort överblick över hur publikationsaktiviteten utvecklas över tid. Därefter presenteras vilka verksamhetsområden som återspeglas samt vilka forskningsämnen som undersöks. Slutligen redogörs för de använda forskningsmetoderna.
Publikationsaktiviteten över tid
Tabell 2 visar antalet publiceringar på engelska från år 2000. Under den första hälften av undersökningsperioden publiceras några enstaka artiklar (t.ex. 2002: B3, S4), vissa år saknas publikationer till och med. Från och med 2005 ökar dock antalet publikationer generellt med undantag för enstaka år. Knappt två tredjedelar av alla publiceringar sker 2015 och senare (exv. B2, D1-4/8/10-12, DK1, ESP1, F1, GR4/5, IRL1-4/7/8, IT1/2, NL2/3/6, RO1, S2/3/6/8-12/14-16, S13FI1, SK1).
Tabell 2. Antal publikationer inom fältet socialt arbete inom hälso- och sjukvård per år.
Den ökande mängden publikationer sedan 2015 kan tolkas som tecken på en tilltagande forskningsaktivitet om och akademisering av socialt arbete inom hälso- och sjukvården i flera EU-länder (jfr Sernbo, Udo & Flink 2021). Utvecklingen kan också förstås som ett tecken på att den traditionella gränsen mellan samhällsvetenskap och medicinsk forskning överskrids allt oftare av forskare i socialt arbete, och att gamla demarkationslinjer mellan dessa vetenskapliga traditioner börjar mjukas upp (jfr Gieryn 1983). Detta kan också tolkas som en pågående migrationsrörelse, där den medicinska diskursen som framstår som normen i det medicinska fältet i en ökande omfattning kompletteras med en samhällsvetenskaplig diskurs utifrån det sociala arbetets perspektiv.
Hälso- och sjukvårdskuratorers verksamhetsområden och forskningsämnen
Det här avsnittet kommer inledningsvis redogöra för de medicinska verksamhetsområden som synliggörs i artiklarna. I tabell 3 presenteras en övergripande bild av verksamhetsområden där dessa har sammanfattats i mera övergripande enheter. I tabell 4 redovisas en sammanfattning av forskningsämnen som behandlas i artiklarna.
Tabell 3. Antal publikationer per verksamhetsområde
De flesta artiklar rör somatisk eller psykiatrisk sjukvård för vuxna eller barn (somatik: B3, D3,8,11,12, DK2, ESP1, F1, IRL2,3,5,8, IT1, NL1,2,4,6, S1,3,5,8,9,11,12; psykiatri: B1,2, Cro1, D1,2,6,7, DK1, F2, GR1,2,3,4,5, IRL1, IT2, S2,6,7,10). Inom somatiken berörs i fallande ordning medicinska specialiteter: onkologi (n=6), akutsjukvård (n=3), kroniska sjukdomar (n=3), internmedicin (n=1), palliativ vård (n=1), neonatal- (n=1) samt intensivvård (n=1). Inom psykiatrin berörs i fallande ordning vården för trauma (n=3), affektiva sjukdomar (n=2), psykosspektrum (n=1) och personlighetsstörningar (n=1). Den tredje största andelen av artiklarna handlar om en mer generell inriktning på socialt arbete mot hälso- och sjukvården (B4, FI1,2,3, RO1, S4,16, SK1). Utbildning i socialt arbete i relation till sjukvården berörs oftare (D4,5, IRL6, LT1, S15) än geriatrik (IRL4,7, S13FI), rehabilitering (D9, NL5), förebyggande hälso- och sjukvårdsarbete (NL3), missbruk (D10) och policyutveckling (S14). Forskning inom fält som habilitering, allmänmedicin, smittskydd, reumatologi, rättsmedicin, kirurgi, gynekologi etc. förekommer inte alls i detta material.
Precis som Dellgran och Höjer (2000, 2011) visar för socialt arbete generellt går utvecklingen att tolka som att somatik och psykiatri håller på att växa fram som möjiga ”tätorter” för forskningsaktivitet. Områden som rehabilitering och hälsoprevention som mer renodlade områden verkar däremot hittills snarare utgöra ”glesbyggd” (även om dessa områden också kan återfinnas i studier som har sitt huvudfokus mot somatik eller psykiatri). Socialt arbete inom hälso och sjukvård som generellt forskningsobjekt liksom utbildningsfrågor för kuratorer verkar utifrån den befintliga forskningen att döma ha en potential att utvecklas till framtida ”tätorter”. Klusterbildningen tycks dock huvudsakligen följa medicinska specialiteter vilket skulle kunna tyda på att forskare i socialt arbete anpassar sin forskning till befintliga strukturer inom sjukvården. Därmed kan deras forskning tolkas bidra till att socialt arbete smälter in i sjukvårdsorganisationen, snarare än ”sticker ut” med forskningsfrågor och ämnen härledda från mer samhällsvetenskapliga utgångspunkter (Sjöström 2013).
Det följande avsnittet undersöker därför om denna utveckling sker parallellt med, eller på bekostnad av, forskningsämnen som kan ses som mer traditionella för socialt arbete, t.ex. forskning kring sociala problem, organisations- och professionsfrågor eller patientgrupper. Tabell 4 presenterar antalet publikationer ordnad enligt i socialt arbete vanlig förekommande forskningsämnen (jfr Dellgran & Höjer 2003, 2011).
Tabell 4. Antal publikationer som berör olika forskningsämnen i socialt arbete inom hälso- och sjukvård.
Artiklarna berör främst följande forskningsämnen: Lite drygt en tredjedel berör kuratorer som hälso-och sjukvårdsprofession och en dryg fjärdedel rör interventioner, både med övergripande fokus och med fokus på specifika patiengrupper. En vidare knapp fjärdedel lyfter ett organisationsperspektiv (inkl. interprofessionellt arbete och gränssnittet mellan välfärdssektorer) och resterande artiklar fokuserar på socialpolitiska aspekter respektive studier om patientgrupper och närstående utan ett utpräglat interventionsperspektiv.
Forskning med professionsperspektiv berör aspekter som utbildning och kunskapsbas för professionsgruppen kuratorer (t.ex. B2,D4/5, IRL6, LT1, S15), kuratorers arbetsfält samt dess gränser (t.ex. GR1, SK1), arbetsuppgifter (t.ex. D8, S8), professionell bedömning eller beslutsfattande (t.ex. D7, S5/11), implementering (t.ex. S9) och tillgången till kuratorer inom hälso- och sjukvården (t.ex. D8, S4). Interventionsforskningen inkluderar t.ex. utvärderingar eller effektstudier av behandlande psykoterapeutiska eller sociala insatser enskilt eller i grupp (t.ex. CRO01, D09), liksom screening- och planeringsverktyg (t.ex. IRL5, NL2). Den knappa fjärdedelen artiklar med organisatoriskt perspektiv behandlar främst utvärdering av multi-professionellt arbete där socionomer ingår (t.ex. D2/3, DK2, F2, IRL4, NL4/6, S13FI), hur kontextuella aspekter påverkar kuratorns arbete (S7), kurativa insatser i grannskapsarbete (exv. D1, F2, NL3), eller hur utbildning påverkar olika professioners bemötande av en specifik patientkategori (B4). En artikel berör beslutfattande på samhällsnivå och hur involverade aktörer påverkar utformningen av t.ex. behandlingsriktlinjer inom sjukvården (S14).
Resultatet kring ämnesval skiljer sig från tidigare svenska resultat (Flink, Olsson & Öjehagen 2008; Dellgran & Höjer 2011) vilket kan bero på metodologiska skillnader. Det kan också indikera att professions- och organisationsfrågor är olika mycket undersökt jämfört med EU-nivå. I den senaste genomgången av svenska avhandlingar har det visat sig att professions- och organisationsfrågor är vanligare bland forskare inom den samhällsvetenskapliga forskningstraditionen, där finansieringsvillkoren skiljer sig från den i medicinsk kontext där forskning i högre utsträckning är externfinansierad (Sernbo, Flink & Udo 2021). En högre andel artiklar med organisations- och professionsfokus inom EU i den här sökningen skulle kunna tyda på liknande finansieringsvillkor, men också indikera en starkare anknytning till den samhällsvetenskapliga forskningstraditionen på EU-nivå, jämfört med Sverige.
Sammantaget kan alla forskningsprodukter i EU med fokus på socialt arbete inom hälso- och sjukvård i det här materialet, oavsett ämnesval, förstås som ett bidrag till områdets kunskapsutveckling, där artiklarna kan tänkas bidra till ett förtydligande av kuratorers arbetsfält. Detta inkluderar både en defintinon av t.ex. professionsgruppens arbetsuppgifter och metoder, patientgrupper och verksamhetsområden, diskretion, och kuratorers interdisciplinära och intersektoriella arbete. Forskning om hur olika aktörer påverkas av socialpolitiska beslut bidrar med kunskap om hur gränser mellan olika professioners arbete, som t.ex. kuratorer, och välfärdssektorer dras, och vilka professionener som är involverade. Detta i sin tur skulle kunna förstås i termer av jurisdiktionsarbete, som ett akademiskt bidrag till att befästa yrkesgruppens kunskapsbas gällande arbetsuppgifter, patientgupper, interventioner, samt organisatoriska faktorer som diskretion och gränsdragningen mot andra professioner (jfr. Sjöström 2013).
7 av 65 artiklar utgår dessutom från ett komparativt internationellt perspektiv, dvs. de jämför förhållanden i två eller flera länder (D4/7, DK2, F1, NL6, S1/4). Några argumenterar för mervärdet för samhället av att anställa kuratorer inom sjukvården och berör på så sätt organisatoriska och professionsfrågor (D4/7, DK2, NL6, S1/4). Mer specifikt beslyser de frågor som t.ex. gränser för det frivilliga sociala arbetet inom sjukvården, skillnader i gränsdragningen mellan socialt arbete utfört i kommun respektive sjukvård, skillnader i interkulturell kompetens, skillnader i kompetens kring interventioner som tar hänsyn till spiritualitet, trender i utvecklingen av kuratorsuppgifter på akutmottagningar, samt landsövergripande beskrivningar av hur kuratorer kan bidra till en mer jämlik sjukvård. Även dessa komparativa artiklar kan utöver sina specifika kunskapsbidrag också förstås som att de bidrar med en pusselbit i det professionella jurisdiktionsarbetet av och för yrkesgruppen på en internationell nivå, då dessa forskningsbidrag samtidigt fördjupar kunskapen kring skillnader och likheter i hur kuratorer beskriver eller argumenterar för professionsgruppens jurisdiktion i respektive land (jfr. Sjöström 2013).
En dryg fjärdedel av artiklarna berör som tidigare nämnts olika former av interventioner. Den största andelen av artiklarna i denna grupp berör utvärdering eller effekter av interventioner. I många fall handlar det om för hälso- och sjukvårdskuratorer specifika metoder, så som (psyko-)terapeutiska metoder (exv. D1-3/9, F1, IRL1/5, IT2, NL2/5, CRO1, GR3, IRL1).
Även forskning kring specifika patientgrupper är vanligt, t.ex. människor med psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar och cancer. Studier på brottsoffer, äldre eller föräldrar till allvarligt sjuka barn förekommer också. Dessa studier undersöker patientgruppernas upplevelser eller erfarenheter av sjukvårdens arbete och bemötande (exv. FI1, S1/10). Även hur sjukdomstillstånd och händelser påverkar patientgrupper eller närstående psykosocialt är ämnen för olika undersökningar (exv. B1/3, D6, S1, IRL3, NL3, S6/10).
Resultaten på EU-nivå visar likheter med de ämnen som svenska studier handlar om (Dellgran & Höjer 2011, Flink, Olsson & Öjehagen 2008), t.ex. specifika patientgrupper, metoder, varav vissa med utvärderingsinslag. Huruvida forskningsfältet på EU-nivå eventuellt kan tydas i termer av att ’smälta in’ eller ’sticka ut’ från socialt arbete som disciplin eller från sjukvården är svårt att avgöra utan att också närmare granska vilka forskningsmetoder som används (Sernbo, Udo & Flink 2021; Sjöström 2013).
Användning av forskningsmetoder
I figur 3 presenteras vilka forskningsmetoder som används i artiklarna. Drygt en tredjedel av de europeiska artiklarna använder kvalitativ forskningsmetod (t.ex. B1, D5/6, FR2, GR1, IRL3, LT1, NL5, S6/9), och nästan lika många använder kvantitativ metod (t.ex. B 3/4, D8/9, F1, GR2, IRL2/4, NL1/3, S3/8). Nationella skillnader finns dock, t.ex. använder svenska författare kvalitativa metoder i högre utsträckning än deras tyska kollegor som använder kvantitativ metod i något högre utsträckning. Andelen artiklar som grundar sig på en blandning mellan kvalitativt/kvantitativt empiriskt underlag är däremot förhållandevis liten (IRL6/5). På EU-nivå håller sig en större andel artiklar på en rent teoretisk nivå (t.ex. D4/7, DK1, FI1/2, IRL1, NL2), jämfört med i Sverige (Sernbo, Udo & Flink 2021).
Figur 3. Forskningsmetoder som används i artiklarna.
Resultaten ovan visar att det verkar finnas likheter mellan vilka forskningsmetoder som används inom fältet i EU jämfört med socialt arbete generellt i Sverige (Dellgran & Höjer 2003, 2011). Fokuserar vi på fältet socialt arbete inom hälso- och sjukvård, så ser vi att kvalitativa metoder används något oftare än kvantitativa på EU-nivå jämfört med i Sverige (Sernbo, Udo & Flink 2021). Användningen av forskningsmetoder skiljer sig dock mellan de med anknytning till samhällsvetenskapliga och medicinska fakulteter, med högre andel kvantitativa studier på medicinska faktulter (Sernbo, Udo & Flink 2021). Däremot verkar man mer sällan blanda kvantitativa och kvalitativa metoder i övriga EU. Andelen studier med ett rent teoretiskt fokus är högre inom EU jämfört med i Sverige (Sernbo, Udo & Flink 2021), och ligger istället på likande nivå som socialt arbete generellt i Sverige (Dellgran & Höjer 2003). Sammantaget skulle detta kunna tyda på att forskare inom socialt arbete inom hälso- och sjukvård i sin metodanvändning ’sticker ut’ i relation till övrig forskning inom socialt arbete och därmed försöker ’smälta in’ i den hälsovetenskapliga forskningen. För att underbygga den tolkningen skulle det dock krävas en bättre genomlysning av metodanvändningen i diciplinen socialt arbete i EU generellt. Sammantaget ger resultaten intrycket att forskningsfältet socialt arbete inom hälso- och sjukvård försöker förhålla sig till båda världarna med sin forskning, den samhällsvetenskapliga och den hälsovetenskapliga.
SLUTSATSER
Sammanfattningsvis verkar forskningsaktiviteten på fältet inom EU tillta de senaste 20 åren. Det kan skönjas ett begynnande forskningslandskap, med både glesare och tätare forskningskluster, där framtiden kommer att visa i vilken utsträckning vissa kommer att utvecklas till väl beforskade områden och vilka som förblir mer glesa.
Det växer fram en kunskapsbas kring kuratorer som professionell grupp, dess kontext och dess praktik, som kan tänkas stödja kuratorers kollektiva jurisdiktionsarbete. Dels sker det genom att artiklarna bidrar till att avgränsa professionens arbetsfält innehållsmässigt genom beskrivningen av arbetsuppgifter och verksamhetsområden. Dels bidrar forskningsaktiviteten till utvecklingen av en specifik kunskapsbas för kuratorer genom att beskriva och utvärdera deras metoder och verktyg samt att beskriva patienters erfarenheter och upplevelser av sociala problem kopplat till ohälsa.
Det är inte osannolikt att forskare inom fältet i EU förhåller sig till de olika vetenskapsteoretiska paradigmen inom socialt arbete och medicin genom att t.ex. använda sig i hög utsträckning av kvantitativa forskningsmetoder eller genom att hålla sig inom de medicinska specialiteter som t.ex. onkologi, akutsjukvård eller rehabilitering. Samtidigt orienterar man sig också mot traditionella forskningsämnen för socialt arbete, som t.ex. patienters erfarenheter/upplevelser, och metoder i socialt arbete samt arbetets organisering. Till skillnad från Sverige har dock forskarna inom EU ett starkare fokus på utvärdering av interventioner och patientupplevelser (jfr Dellgran & Höjer 2003).
Det skulle vara intressant att undersöka om användningen av forskningsmetoder skiljer sig emellan länderna generellt i socialt arbete eller enbart inom kuratorsområdet. Även en undersökning av benämningen av kuratorsgruppen på engelska skulle vara intressant, då de förhållandevis många benämningarna av kurator (t.ex. medical social worker, health social worker, psychiatric social woker, clinical social worker, hospital social worker, counselor…) kan tänkas påverka jurisdiktionsarbetet av professionsgruppen. Det är i dagsläget oklart om skillnaderna i benämningar av yrkesgruppen beror på arbetsuppgifternas innehåll, verksamhetsområden eller snarare nationella preferenser. För ett sådant arbete hade det naturligtvis också varit värdefullt att undersöka huruvida de olika beteckningarna för kuratorer i forskningen korrelerar med konkreta arbetsplatsbeskrivningar i olika länder.
Dellgran, P. & Höjer, S. (2000). Kunskapsbildning, akademisering och professionalisering i socialt arbete. Akademisk avhandling. Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete.
Dellgran, P. & Höjer, S. (2003). Forskning i praktiken. Om den seniora forskningens innehåll och socionomers forskningsorientering. Högskoleverket: Socialt arbete: en genomlysning. 2003:16R.
Dellgran, P. & Höjer, S. (2011). Nya trender och gamla mönster. Doktorsavhandlingar i socialt arbete 1980-2009. Socialvetenskaplig tidskrift 18(2), ss.85-106.
Flink, M., Olsson, M. & Öjehagen, A. (2008). Psykosocialt arbete i hälso- och sjukvård – en översikt över avhandlingar inom området. Socionomens forskningssupplement, (6), ss.14-17.
Gieryn, T. F. (1983). Boundary work and the demarcation of science from non-science.: Strains and interests in professional ideologies pf scientists. American Sociological Review, 60(2), ss.781-795.
Sernbo, E., Udo, C. & Flink, M. (2021). Socialt arbete i hälso- och sjukvård i Sverige – en analys av avhandlingar skrivna av socionomer 2008-2019. Socionomens forskningssupplement (1), ss.18-29.
Olsson, S. (1999). Kuratorn förr och nu – Sjukhuskuratorns arbete i ett historiskt perspektiv. Akademisk avhandling. Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete.
PSL (2010:659) Patientsäkerhetslagen.
Reinicke, P. (2012). Tradition hat Zukunft. Stationen zur Entwicklung der Sozialen Arbeit im Gesundheitswesen und der DVSG. Berlin, DVSG e.V.
Sjöström, M. (2013). To blend in or stand out? Hospital social workers’ jurisdictional work in Sweden and Germany.Akademisk avhandling. Göteborgs universitet, Institutionen för social arbete.
Bilaga 1: Studiens inkluderade publikationer
B1 Willemsen, J., Declercq, F., Markey, S. & Verhaeghe, P. (2007). The Role of Affect Regulation in a Case of Attempted Maternal Filicide–Suicide. Clinical Social Work Journal, 35, ss.215–221.
B2 Wakefeld, J. C., Baer, J. C. & Conrad, J. A. (2020). Levels of Meaning and the Need for Psychotherapy Integration. Clinical Social Work Journal, 48, ss.236–256.
B3 Delva, D., Vanoost, S., Bijttebier, P., Lauwers, P. & Wilmer, A. (2002). Needs and Feelings of Anxiety of Relatives of Patients Hospitalized in Intensive Care Units. Social Work in Health Care, 35(4), ss.21-40.
B4 Muehlenkamp, J. J., Claes, L., Quigley, K., Prosser, E., Claes, S. & Jans, D. (2013). Association of Training on Attitudes Towards Self-Injuring Clients across Health Professionals. Archives of Suicide Research, 17(4), ss.462-468.
CRO1 Urlić, I., & Britvić, D. (2012). Group-Based Strategies Employed in the Wartime and Post-War Treatment of Psychological Trauma: Experience from the War in Croatia. Clinical Social Work Journal, 40, ss.421–428.
D1 Baumgardt, J., Röh, D. & Daubmann, A. (2020). Determinants of Capabilities Among Chronically Mentally Ill People: A Path Model. Research on Social Work Practice, 30(5), ss.479-490.
D2 Heidenreich, T., Gebrande, J., Renz, J., Noyon, A., Zinnöcker, M. & Hautzinger, M. (2021). Improving social functioning in depressed mothers: results from a randomised controlled trial. European Journal of Social Work, 24(1), ss.109-122.
D3 Singer, S., m.fl. (2018). The effects of multi-disciplinary psycho-social care on socio-economic problems in cancer patients: a cluster-randomized trial. Supportive Care in Cancer, 26, ss.1851–1859.
D4 Nurius, P. S., Kemp, S. P., Köngeter, S. & Gehlert, S. (2017). Next generation social work research education: fostering transdisciplinary readiness. European Journal of Social Work, 20(6), ss.907-920.
D5 Neuderth, S., Lukasczik, M., Thierolf, A., Wolf, H-D., van Oorschot, B., König, S., Unz, D. & Henking, T. (2019). Use of standardized client simulations in an interprofessional teaching concept for social work and medical students: first results of a pilot study. Social Work Education, 38(1), ss.75–88.
D6 Peter, O. & Jungbauer, J. (2019). Diagnosis Talk and Recovery in People with a Mental Illness: A Qualitative Study and Perspectives for Clinical Social Work. Clinical Social Work Journal, 47, ss.222–232.
D7 Schultz, D. (2005). Cultural Competence in Psychosocial and Psychiatric Care. Social Work in Health Care 39, (3-4), ss.231-247.
D8 Kowalski, C., Ferencz, J., Weis, I., Adolph, H. & Wesselmann, S. (2015). Social Service Counseling in Cancer Centers Certified by the German Cancer Society. Social Work in Health Care, 54(4), ss.307-319.
D9 Knoop, T. & Meyer, T. (2020). The Effect of Social Work Services on a Self-Reported Functional Outcome. Research on Social Work Practice, 30(5), ss.564-575.
D10 Bröning, S., Sack, P-M., Haevelmann, A., Wartberg, L., Moesgen, D., Klein, M. & Thomasius, R. (2019). A new preventive intervention for children of substance-abusing parents: Results of a randomized controlled trial. Child & Family Social Work, 24, ss.537-546.
D11 Renner, I., m.fl. (2018). Improving psychosocial services for vulnerable families with young children: strengthening links between health and social services in Germany. BMJ 363:k4786
D12 Padberg, I., Knispel, P., Zöllner, S., Sieveking, M., Schneider, A., Steinbrink, J., Heuschmann, P. U., Wellwood, I. & Meisel, A. (2016). Social work after stroke: Identifying demand for support by recording stroke patients’ and carers’ needs in different phases after stroke. BMC Neurology, 16, ss.111.
DK1 Hamm, J. A., Buck, K. D., Vohs, J., Westerlund, R. J. & Lysaker, P. H. (2016). Interpersonal stance and dialogue in psychotherapy for schizophrenia: A supervisory approach. The Clinical Supervisor, 35(1), ss.42-62.
DK2 Overgaard, C. (2015). The boundaries of care work: a comparative study of professionals and volunteers in Denmark and Australia. Health and Social care in the Community, 23(4), ss.380-388.
ESP1 Gimenéz-Bertomeu, V. M., Domenech-López, Y., Mateo-Pérez, M. A. & de-Alfonseti-Hartmann, N. (2019). Empirical Evidence for Professional Practice and Political Policies: An Exploratory Study on Social Exclusion in Users of Primary Care Social Services in Spain. Environmental Research and Public Health, 16:4600.
F1 Pandya, S. P. (2016). Hospital Social Work and Spirituality: Views of Medical Social Workers. Social Work in Public Health, 31(7), ss.700-710.
F2 Sarradon-Eck, A., Farnarier, C. & Hymans, T. D. (2014). Caring on the margins of the healthcare system. Anthropology & Medicine, 21(2), ss.251-263.
FI1 Kröger, T., Metteri, A., Pohjola, A. & Rauhala, P-L. (2005). Introduction: Women’s and Men’s Needs as a Challenge for Gender-Sensitive Services. Social Work in Health Care 39(1-2), ss.3-5.
FI2 Rauhala, P-L., Metteri, A., Kröger, T. & Pohjola, A. (2005). Introduction: Part II: Social work methods in health and mental health. Social Work in Health Care 39(3-4), ss.227-229.
FI3 Björkenheim, J. (2007). Knowledge and Social Work in Health Care – The Case of Finland. Social Work in Health Care 4(3), ss.261-278.
GR1 Karpetis, G. (2014). Advocating the Clinical Social Work Professional Identity: A Biographical Study. Journal of Social Work Practice 28(1), ss.23-41.
GR2 Karpetis, G. (2014). Clinical social work professionalization perspectives among mental health social workers. European Journal of Social Work 17(2), ss.293-305.
GR3 Karpetis, G. (2012). Psychodynamic Supportive Psychotherapy: Techniques in Clinical Social Work Practice with Parents. Smith College Studies in Social Work 82(1), ss.63-89.
GR4 Karpetis, G. (2015). Psychological distress among mental health social workers. European Journal of Social Work 18(5), ss.745-755.
GR5 Pentaraki, M. & Dionisopoulou, K. (2019). Social Workers: A New Precariat? Precarity Conditions of Mental Health Social Workers Working in the Non-Profit Sector in Greece. European Journal of Social Work 22(2), ss.301-313.
IRL1 Byrne, G. & Egan, J. (2018). A Review of the Effectiveness and Mechanisms of Change for Three Psychological Interventions for Borderline Personality Disorder. Clinical Social Work Journal 46, ss.174–186.
IRL2 O’Shaughnessy, I., m.fl. (2019). Optimising early assessment and intervention by health and social care professions in the ED: Preliminary findings from the optimend RCT (oral presentation). Age and Ageing 48, ss.iii1–iii16.
IRL3 Foreman, M. & Ní Rathaille, N. (2016). Not Just another Long-Term Chronic Illness — Social Work and HIV in Ireland. Practice 28(2), ss.97-114.
IRL4 Tormey, S., Binions, L., Dunne, A., Soh, J., O’Connor, M. & Kennelly, S. (2019). A Novel integrated care approach: Supporting older persons to remain at home (oral presentation). Age and Ageing 48, ss.iii1–iii16.
IRL5 O’Donnell E., D’Alton, P., O’Malley, C., Gill, F. & Canny, Á. (2013). The Distress Thermometer: a rapid and effective tool for the oncology social worker. International Journal of Health Care Quality Assurance 26(4), ss.353-359.
IRL6 Leinster, J. (2010). Social work management in Ireland: Time for education and training. Social Work & Social Sciences Review 14(2), ss.73-94.
IRL7 Donelly, S., Cahill, S. & O’Neill, D. (2017). Care Planning Meetings: Issues for Policy, Multi-disciplinary Practice and Patient Participation. Practice 30(1), ss.53-71.
IRL8 Balfe, M., Butow, P., O’Sullivan, E., Gooberman-Hill, R., Timmons, A. & Sharp, L. (2016). The Financial Impact of Head and Neck Cancer Caregiving: A Qualitative Study. Psycho-Oncology 25, ss.1441-1447.
IT1 Trezza, C., Mazzotta, M., Lorenzetti, D., DeVito, L. & Renzini, V. (2018). The Role and the Interventions of the Hospital Social Service (HSS) for the Integration of the Health and Social Activities: a Comparative Survey between 2008 and 2014 in the Social Service of the “Azienda Ospedaliera Universitaria Policlinico Umerto I” in Rome Italy. Ann Ig 30, ss.285-296.
IT2 Bruschetta, S. & Barone, R. (2016). Group-Apartments for Recovery of People with Psychosis in Italy: Democratic Therapeutic Communities in Post-Modern Social Communities. Therapeutic Communities: The International Journal of Therapeutic Communities 37(4), ss.213-226.
LT1 Linford, S. (2005). Teaching in Lithuania – The personal and the professional. Journal of Social Work Practice19(1), ss.31-41.
NL1 Bramsen, I., van der Linden, M. H. M., Eskens, F. J. M., Bijvank, E. M., van Groeningen, C. J., Kaufman, H. J. & Aaronson, N. K. (2008). Evaluation of a face-to-face psychosocial screening intervention for cancer patients: Acceptance and effects on quality of life. Patient Education and Counselling 70, ss.61–68.
NL2 Trout, C. J., Case, L. E., Clemens, P. R., McArthur, A., Noritz, G., Ritzo, M., Wagner, K. R., Vroom, E. & Kennedy, A. (2018). A Transition Toolkit for Duchenne Muscular Dystrophy. M Paediatrics 142(s2), ss.110.
NL3 van Zijl, A., Vermeeren, B., Koster, F. & Steijn, B. (2019). Towards sustainable local welfare systems: The effects of functional heterogeneity and team autonomy on team processes in Dutch neighbourhood teams. Health Social Care Community 27, ss.82–92.
NL4 de Boer, J., van Blijderveen, G., van Dijk, G., Duivenvoorden, H. J. Williams, M. (2012). Implementing structured, multi-professional medical ethical decision-making in a neonatal intensive care unit. Journal of Medical Ethics 38, ss.596–601.
NL5 Tamminga, S., Verbeek, J., d. Boer, A., van der Bij, R. & Frings-Dresen, M. (2013). A work-directed intervention to enhance the return to work of employees with cancer: A case study. Work 46, ss.477–485.
NL6 Hesselink, G., m.fl. (2017). ‘Reframing Healthcare Services through the Lens of Co-Production’ (RheLaunCh): A Study Protocol for a Mixed Methods Evaluation of Mechanisms by which Healthcare and Social Services Impact the Health and Well-being of Patients with COPD and CHF in the USA and The Netherlands. BMJ Open 7(9):e017292
RO1 Ciocanel, A., Lazar, F., Much, S., Harmon, C., Rentea, G-C., Gaba, D., & Mihai, A. (2018). Helping, Mediating and Gaining Recognition: The Everyday Identity Work of Romanian Health Social Workers. Social Work in Health Care 57(3), ss.206-219.
S1 McLeod, E. & Olsson, M. (2006). Emergency department social work in the UK and Sweden: evaluation by older frequent emergency department attenders. European Journal of Social Work 9(2), ss.139-157.
S2 Carlsson, C. (2017). Triads in Equine-Assisted Social Work Enhance Therapeutic Relationships with Self-Harming Adolescents. Clinical Social Work Journal 45, ss.320–331.
S3 Svärd, V. (2017). “Why don’t they Report?” Hospital Personnel Working with Children at Risk. Child Care in Practice 23(4), ss.342-355.
S4 McLeod E. & Sandén Eriksson, B. (2002). Hospital social work in Sweden and the UK: Access to chances of physical health and well-being. European Journal of Social Work 5(2), ss.159-169.
S5 Svärd, V. (2014). Hospital social workers’ assessment processes for children at risk: positions in and contributions to inter-professional teams. European Journal of Social Work 17(4), ss.508-522.
S6 Petersson, C. & Plantin, L. (2019). Breaking with Norms of Masculinity: Men Making Sense of Their Experience of Sexual Assault. Clinical Social Work Journal 47, ss.372–383.
S7 Enebrink, P., Cederborg, A-C., Ryd Carlqvist, M. & Gumpert, C. (2006). Clinical work with antisocial behaviour in boys: Narrative interviews with clinical teams in Swedish child- and adolescent psychiatry. Children and Youth Services Review 28, ss.654 – 672.
S8 Isaksson, J., Lilliehorn, S. & Salander, P. (2017). A nationwide study of Swedish oncology social workers: Characteristics, clinical functions, and perceived barriers to optimal functioning. Social Work in Health Care 56(7), ss.600-614.
S9 Udo, C., Forsman, H., Jensfelt, M. & Flink, M. (2019). Research Use and Evidence-Based Practice Among Swedish Medical Social Workers: A Qualitative Study. Clinical Social Work Journal 47, ss.258–265.
S10 Kamal, L., Strand, J., Jutengren, G. & Tidefors, I. (2017). Perceptions and Experiences of an Attachment-Based Intervention for Parents Troubled by Intimate Partner Violence. Clinical Social Work Journal 45, ss.311–319.
S11 Fugl-Meyer, K. (2016). A Medical Social Work Perspective on Rehabilitation. Journal of Rehabilitation Medicine48, ss.758-763.
S12 Larsson, K., Kusec Fredriksson, R. K. & Fugl-Meyer, K. (2019). Health Social Workers’ Assessments as Part of a Specialized Pain Rehabilitation: A Clinical Data-Mining Study. Social Work in Health Care 58(10), ss.936-951.
S13FI Baxter, R., Jemberie, W. B., Li, X., Naseer, M., Paulsen, M., Shebehe, J., Viklund, E., Xia, X., Zulka, L. E. & Badache, A. (2021). COVID-19: Opportunities for Interdisciplinary Research to Improve Care for Older People in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health 49, ss.29-32.
S14 Strehlenert, H., Richter-Sundberg, L., Nyström, M. E. & Hasson, H. (2015). Evidence-informed Policy Formulation and Implementation: A Comparative Case Study of two National Policies for Improving Health and Social Care in Sweden. Implementation Science 10:169.
S15 Lindmark, U. m.fl. (2020). Health-promoting factors in Higher Education for a Sustainable Working Life – Protocol for a Multicenter Longitudinal Study. BMC Public Health 20:233.
S16 Gunnarsdottir, H., Löve, J., Hensing, G. & Källström, Å. (2021). To Live, Not Only Survive – An Ongoing Endeavor: Resilience of Adult Swedish Women Abused as Children. Frontiers in Public Health 9: article 599921.
SK1 Slaná, M., Slaninka-Dineva, M., Dobríková, P., Hromková, M. & Letovancová Molnárová, K. (2016). Social work in hospitals in Slovakia: Current working conditions and difficulties in the view of the professionals. Scientific Anals AI. I. Cuza University 9(1), ss.81-98.
