Socionomen på skolan – Erika ett stöd för både elever och personal

–Utifrån rollen är det viktigt att synas. Vet eleverna vem jag är blir jag ingen konstig person man kan bli kallad till, säger Erika Söderberg.

Tidigare har Erika Söderberg jobbat på socialkontor i tolv år. Hon menar att rollen kräver att man håller strikt fokus på syftet för att inte bli lite av skolans allt-i-allo.

LÄS OCKSÅ >>> Skolkuratorn Caroline vill vidga det förbyggande arbetet: ”Vi har chans att bidra”

På skolan ingår Erika Söderberg i elevhälsoteamet och är här (se bilden nedanför) med på ett möte med all personal som undervisar i årskurs 9.

Dagen rymmer många spontana samtal och möten. Som med Sherzad Hussein som är en del av Lärjeskolans husteam. Deras jobb är att stötta eleverna med allt möjligt utanför lektionstid.

–Jag fungerar som avlastning för skolans personal genom att jobba med de elever som kräver väldigt mycket, säger Erika Söderberg.

LÄS OCKSÅ >>> Skolkuratorer i landet vittnar om kraftigt stukad elevhälsa

Skolsocionomerna i Angered är anställda av socialtjänsten, men placerade på skolan. De är tänkta att fungera som en länk mellan skola och socialtjänst. Det uttalade målet är samma som för skolan: Att fler elever ska klara grundskolan.

– Målgruppen är unga med normbrytande beteenden, och eftersom vi vet att en fungerande skolgång är en tydlig skyddsfaktor är det ett konkret mål att jobba med, säger Andreas Vetterberg, enhetschef vid Socialförvaltningen Nordost i Göteborg.

Genom att jobba tillsammans är förhoppningen att kunna få en bättre bild av barnens situation, och kunna reagera, och agera, tidigare.

Förutom på Lärjeskolan i Hjällbo, där Erika Söderberg jobbar, finns i dag skolsocionomer även på Nytorpsskolan i Hammarkullen, Lövgärdesskolan och Gårdstensskolan. Kriterierna är att det ska finnas en samsyn med skolan om behovet av att jobba med målgruppen på skolan, att det finns etablerade kriminella nätverk i området, att skolan är villig att ta emot personen.

– Det sista är viktigt. Socialsekreteraren får inte bli en oinbjuden gäst utan det ska finnas en samverkan med elevhälsoteamet och någon som leder arbetet på skolan, även om det är socialförvaltningen som har arbetsgivaransvaret, säger Andreas Vetterberg.

I Angered har skolsocionomer funnits under ett antal år, i lite varierande former och med olika resultat. Men nu tycker Andreas Vetterberg att de har hittat ett upplägg som fungerar.

– Det är lätt att rollen blir lite som en kurator så det gäller att rekrytera personer som har en tydlig förankring i socialarbetaryrket. De ska vara socialtjänstens representant på skolan och kunna våra rutiner och processer. Annars faller hela idén, säger han.

Att mäta resultat är svårt. Ingen vet hur utfallet blivit utan skolsocionomernas arbete. Men enligt Andreas Vetterberg upplever både han och andra inom socialförvaltningen att samverkan med skolorna har börjat fungera bättre.

– Jag tror vi måste sluta ruta in oss så mycket så vi kan jobba utanför våra gränser. Vågar vi lita på varandra så kan vi få det att fungera.

Innan lunch fångas Erika upp av skolans bidträdande rektor för högstadiet, Louise Portinsson.

–Det hände en grej som vi var tvugna att ta tag i direkt. Det gör det ganska ofta så jag får justera planeringen, säger Erika.

Tio minuter, sen är lunchen över. Dagen går i högt tempo och möten med lärare och samtal med elever avlöser varandra.

LÄS OCKSÅ >>> Madeleine Opira: Förutsättningarna för unga i förorten är svårare i dag”

Rollen innebär väldigt många kontaktytor, gentemot elever, skolpersonal, fritidsgårdare, vårdnadshavare och socialtjänsten. Det har tvingat Erika Söderberg att tänka till och försöka avgränsa rollen.

–Det är väldigt många pusselbitar för att få ihop rollen. Men eftersom det inte är lagstyrd verksamhet så finns det möjlighet att forma rollen. Det gör det här jobbet både svårt och väldigt kul, säger hon.