”Skolfrånvaro kräver tvärprofessionellt arbete”
Olika professioner kan ha olika bild av elevers skolfrånvaro, men det behöver utgöra ett hinder för tvärprofessionellt samarbete. Det visar en C-uppsats från Karlstads universitet.
Vad handlar uppsatsen om?
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Emma: Om professionellas problemrepresentationer av närvaroproblem i skolan och hur det kan påverka samverkan i praktiken, men också ansvarsfördelningen mellan professionella, elever och föräldrar.
Varför blev ni intresserade av ämnet?
Erica: Var har båda haft praktik inom barn och unga och båda har tidigare jobbat inom skolan. Just det här med skolfrånvaro har också blivit ett så stort och komplext fenomen.
Emma: Det har varit uppe i samhällsdebatten och i vår utbildning. Vi ville undersöka om det fanns en gemensam bild av hur problemet såg ut eller om man ser på det olika.
Hur gick ni till väga?
Emma: Vi har intervjuat både professionella från skolan och från socialtjänsten. Materialet har vi sedan gjort en WPR-analys av som gett en bild av vad problemet representerar, vad de professionella tycker och tänker och vad som ligger bakom att en elev har en skolfrånvaro.
Erica: Yrkesrollerna som vi tagit med är socialsekreterare, familjebehandlare, elevcoach, skolkurator, lärare, socialpedagog, specialpedagog och skolsocionom.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Emma: Ett viktigt resultat var att flera beskrivningar av problemet kunde samexistera. Det behövde inte finnas en definition utan det fanns flera olika, och de kunde ändå mötas i det praktiska arbetet.
Vem bör läsa uppsatsen?
Erica: Jag tänker att den kan vara intressant för alla som stöter på skolfrånvaro. Det vi har kommit fram till är att man behöver arbeta mer tvärprofessionellt, många aktörer behöver samverka. Om man då har olika definitioner och bedömningskriterier så kan vår uppsats vara bra att ta del av.
