Så har Falun gjort unga drogfria – genom belöning

– Move-metoden bygger på en kombination av delbehandlingar, som motiverande samtal (MI), KBT, förstärkningsmetod och en omfattande eftervårdsfas, berättar hon.

Det ska vi strax återkomma till, men först ett par saker som är viktiga att belysa. Det ena är målgruppen. Metoden riktar sig bara till personer med drogproblem, inte personer med allvarlig beroendeproblematik, vilket är en viktig distinktion.

– I de fall det handlar om allvarliga beroendeproblem, ett heroinmissbruk till exempel, så är det vårdinsatser som ska till, säger Sheila Jones.

Det andra är sammansättningen av delbehandlingar, som är resultatet av det så kallade Metodprojektet, en undersökning som gjordes i Danmark mellan 2014 och 2018. 460 klienter i åldrarna 15–25 delades in i fyra grupper, där varje grupp genomgick olika behandlingar. Gemensamt för alla var tolv samtal utifrån MI och KBT, men medan en grupp bara fick de tolv samtalen kunde en annan grupp också få förstärkning i form av ekonomisk ersättning eller eftervård, eller båda.

I den grupp där MI- och KBT-samtalen kombinerades med förstärkning och eftervård, det som senare blev Move, fullgjorde 49 procent av klienterna alla MI-träffar och av dessa blev 51 procent till slut helt drogfria.

– Eftervårdsfasen är oerhört viktig. Många klienter upplever att utvecklingen går åt fel håll efter MI-fasen. Man kanske isolerar sig eller börjar använda droger igen. Men eftersom man har en fortsatt kontakt med behandlaren så kan man periodvis intensifiera arbetet och komma på rätt spår igen, säger Sheila Jones.

Vikten av en lång eftervård ligger i linje med befintlig forskning, bland annat från amerikanska myndigheten National Institutes of Health och Yale, som visar att risken för återfall är vanligast de 90 första dagarna efter behandling.

LÄS OCKSÅ >>> Ny riktning i narkotikapolitiken: ”Man sätter liv och hälsa i förgrunden”

Helt okontroversiell har Move-metoden inte varit. Behandling genom förstärkning, det vill säga att belöna ett visst beteende, har ifrågasatts av såväl politiker som medier.

– I Danmark var det väldigt kontroversiellt. Man frågade sig varför missbruk ska belönas. Det har provocerat även i Sverige, säger Sheila Jones.

I Faluns Move-modell handlar förstärkningen om att klienterna får ett presentkort värt 200 eller 500 kronor varannan gång de kommer till en träff. Villkoret för att få 200 kronor är att man kommer till samtalet och för att få 500 kronor behöver man ha varit drogfri de senaste två veckorna, vilket påvisas genom frivilliga urinprover.

Sedan Move-metodens resultat presenterats har dock kritiken avtagit, förklarar Sheila Jones. Faktum är att det i Danmark resulterat i en lagändring vad gäller försörjningsstöd.

– Försörjningsstödet dras ju ner om man får in pengar från annat håll, från presentkort till exempel. Genom den här lagändringen omfattas inte klienter inom den här målgruppen längre.

I Falun har 30–35 ungdomar behandlats enligt Move sedan projektet inleddes 2021 och precis som i Danmark har resultatet varit positivt.

– Vi har sett väldigt goda resultat. 70 procent av de ungdomar som behandlats blir under insatsen drogfria, och av dessa har 65 procent också fått en insats inom psykiatrin.

LÄS OCKSÅ >>> Utsattheten för narkotikaanvändare stor i Sverige: ”Vi måste bli bättre”

Men vägen dit har inte varit enkel. Eftersom metoden inte kräver att klienterna ska vara drogfria under behandlingstiden har socialtjänsten varit skeptisk.

– Det har funnits en stor oro inom kommunen. Handläggare har känt att det är deras ansvar om något händer med ungdomarna, säger Sheila Jones.

För att hitta en fungerande samverkan krävdes många och långa samtal med Magnus Nordahl, chef för barn och familj på socialförvaltningen i Falu kommun. Tillsammans gick de igenom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende och kunde landa i en överenskommelse om att minskning var ett okej mål, med ambitionen att uppnå drogfrihet.

– Alla klienter klarar inte av att uppnå drogfrihet. I de fallen måste en minskning ses som ett okej steg i stället för att vi exkluderar dem från behandling, säger Sheila Jones.

LÄS OCKSÅ >>> Vård för yngre, böter för äldre – vad är bäst för unga som döms för narkotikabrott?

Överenskommelsen har också gynnat tillitsarbetet mellan klient och behandlare, menar hon. Det första som händer vid varje träff är nämligen att klienterna får berätta om de tagit några droger den senaste veckan. Under de första samtalen brukar nästan alla klienter fråga vad som händer om man svarar på den frågan, förklarar Sheila Jones.

– Behandlaren svarar då att det inte händer någonting. Samtalen förs under sekretess och ungdomarnas öppenhet om sin droganvändning får inga rättsliga konsekvenser. Att kommunen inte anmäler ungdomarnas droganvändning har lett till att ungdomarna väldigt tidigt öppnar upp sig om sitt bruk av droger, och ofta också om andra problem, säger hon.

Vad skulle du säga har varit svårast med att anpassa Move till en svensk kontext?

– Det är kontrollen som jag upplever har varit väldigt framträdande i Sverige. När jag pratar med svenska kommuner om Move så landar också samtalen ofta i ”vad är min inställning till droganvändning?”. Det ska ju egentligen inte ha någon betydelse.

– Jag tror att det i grunden handlar om ideologin om det drogfria samhället. Det är en väldigt fin ideologi men det är också en utopi. En kollega sa en gång att ibland blir det bästa ett hinder för det goda.