Kommunala HVB-hem på väg tillbaka

– I dokument från den här tiden står det att man ville få större diversitet i utbudet och utveckla nya metoder. Och så ville man kostnadseffektivisera. Men när jag läser dokumenten i dag tänker jag att man var väldigt naiv, säger hon.

Tidigare ansvarade staten för barn- och ungdomsvården och de flesta behandlingshem drevs av landsting och kommuner, med undantag för några få som drevs av ideella organisationer. I och med Socialtjänstreformen 1982 blev det möjligt för fler aktörer att etablera sig, samtidigt som de idéer och organisationsformer från näringslivet som senare skulle utvecklas till New Public Management-vågen började få fäste. I slutet av förra seklet blev de privata aktörerna allt fler. Snart stod de bakom merparten av behandlingshemmen. Marknaden blev fragmentiserad och svår att överblicka och styrningen och kontrollen av hemmen var svag. Samtidigt som det startades många bra verksamheter hade vården av samhällets utsatta barn blivit en guldgruva för en del skrupelfria entreprenörer. Det började pratas om ”vilda västern” och ”cowboy entreprenörer” och vissa aktörer visade upp en påfallande hög avkastning.

– Även om kontrollen successivt har blivit bättre finns det mycket kvar att önska. Det är fortfarande möjligt att bedriva dåliga HVB-hem, säger Marie Sallnäs.

I dag drivs ungefär 75 procent av de behandlingsinriktade HVB-hemmen för barn och unga av privata aktörer. Och det tål att upprepas att verksamheten på många av dem är bra. Däremot har osäkerheten kring vårdens kvalitet, i kombination med höga kostnader, fått några av de kommuner som Socionomen pratat med att se över verksamheten. I Växjö vill man till exempel minska antalet placeringar och satsar på att stärka öppenvården.

– Vi tittar mycket på vad vi gör innan det går så långt som till en placering, berättar Rizana Mustedanagic, tillförordnad förvaltningschef för Arbete och välfärd.

Även i Sundsvall finns ett uttalat mål att färre barn ska placeras, och att färre av dem ska placeras hos externa aktörer. De har anställt en placeringskoordinator för att få bättre kontroll över kvalitet och kostnader och för ett par år sedan startade kommunen ett eget HVB-hem för unga med psykosocial problematik.Det har även Karlstad kommun gjort. En utredning visade att ett hem i kommunens egen regi skulle ge bättre insyn i verksamheten, vilken vård och behandling barnet får och bättre kostnadskontroll. För ungefär fyra år sedan slog kommunen upp portarna till HVB-hemmet Charly och av de unga med psykosocial problematik som kommunen placerar på HVB-hem i dag hamnar ungefär hälften där, och den andra hälften hos externa aktörer.

– Det finns en stor grupp unga som fungerar bra hemma i Karlstad men som behöver en trygg och bra miljö. Det har dessutom visat sig vara billigare men det är inte i första hand därför vi gör det här, säger Per-Inge Lindén, ordförande i socialnämnden i Karlstad.

Han menar att de genom att driva ett eget HVB-hem fått bättre insyn i kostnadsläget, kunskap om pedagogik och vilka svårigheter som kan finnas. Det har även gjort kommunen till en bättre beställare när de ska köpa platser av externa aktörer.

– Jag förstår inte varför inte fler kommuner har behandlingshem i egen regi. Det är en stor fördel att ha en stabil kommunal verksamhet som kan kompletteras med privata alternativ. Det gäller inte bara HVB-hem utan även skolor och äldreomsorgen, menar Per-Inge Lindén.

Ingmarie Bergman är enhetschef för Karlstads HVB-hem Charly. Hon ser flera fördelar med att barnet kan stanna kvar på hemmaplan. De kan ha kvar sina positiva kontakter och gå kvar i samma skola samtidigt som det pågår ett arbete med föräldrakontakt och nätverket i övrigt. Men alla kan inte bo på Charly. Den som har ett aktivt missbruk eller kopplingar till gäng kan behöva flytta från stan ett tag.

– Det görs alltid en matchningsbedömning och eftersom vi har ett tätt samarbete med socialsekreterarna är det lättare att få en bra helhetsbild och göra de bedömningarna, säger Ingmarie Bergman.

Inom kort öppnar även ett nytt behandlingshem i offentlig regi i Värmland. Bakom hemmet står Värmlands läns vårdförbund och där ska unga kunna få tillgång till hälso- och sjukvård i kombination med sociala insatser.

Längre söderut i landet, närmare bestämt i Halmstad, finns inga konkreta planer på att starta något boende i kommunens egen regi, men frågan är ändå aktuell. Antalet placeringar har skjutit i höjden de senaste åren och i socialnämndens plan för 2022 ingår att hitta fler hemmaplanslösningar för barn och unga.

– Vi vill undvika att placera ungdomar långt bort och dyrt, och vill att det ska finnas något mer att erbjuda i Halmstad. Det ska vi titta på framöver, säger hon.

Om vi kommer få se fler HVB-hem i kommunal regi framöver återstår att se. För de kommuner som eventuellt funderar på att starta något eget kan det vara en förutsättning att gå samman för att få bättre ekonomi i verksamheten, särskilt för mindre kommuner. Samtidigt ser behoven väldigt olika ut så det behövs fler alternativ med olika inriktningar och Marie Sallnäs tror att kommuner även fortsättningsvis kommer att anlita privata HVB-hem i hög utsträckning. Däremot efterlyser hon en bättre kvalitetskontroll än i dag, och möjlighet att snabbare få bort HVB-hem med allvarliga brister. Hon föreslår bland annat att tillstånden att driva HVB-hem tidsbegränsas och att det ställs tydligare krav på behandlingens innehåll och personalens kompetens.

– I dag är det en betydande andel som saknar eftergymnasial utbildning inriktad på vård och omsorg. Det behövs högre formell kompetens och vi behöver arbeta med fortbildning och handledning, säger Marie Sallnäs.

Vid en placering måste kommunen också ta sitt ansvar och prioritera att följa upp hur ungdomen har det.
– Det ligger ett stort ansvar på kommunen. Man måste åka till hemmet och ha en regelbunden kontakt för är det inte en bra miljö måste man fånga in det. Ett behandlingshem kan vara en oerhört potent miljö, säger hon.

Nationellt register över HVB, stödboenden och särskilda boenden

I mars 2021 fick Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ett nytt uppdrag av regeringen. För att undvika att barn placeras där det förekommit missförhållanden ska IVO tillgängliggöra och upprätta ett nationellt register över HVB, stödboenden för barn och unga, samt särskilda ungdomshem. Registret kommer att innehålla tillsyns- och tillståndsinformation samt information från IVO:s omsorgsregister. Tjänsten utvecklas stegvis och ska vara klar i april 2022 men redan nu finns en första version med begränsat innehåll uppe på ivo.se, under Omsorgsregistret.