Ian och Edvin ställde sig frågan: Varför är så många män chefer medan färre är ”på golvet”?

– Den handlar om män och deras positioner inom socialt arbete. Jag blev intresserad av det efter min praktik där jag jobbade med våldsutsatta kvinnor och funderade på hur kön påverkade mitt arbete. Det har forskats mycket på maskulinitet, dess roll i sociala problem och kriminalitet men mindre som delen av lösningen. Det var det vi tyckte var spännande, säger Edvin Eldelid.

– Vi pratade om det när vi började plugga och det har lett fram till en diskussion om varför det är så att många män är chefer men färre arbetar “på golvet”, och vad det beror på, säger Ian Lindqvist.

Hur ni gick till väga?

– Först tänkte vi göra mer av en kvalitativ studie men sen fick vi rådet att göra en litteraturöversikt. vi skannade in och valde ut elva artiklar och gjorde en tematisk analys på detta och ett fördjupande teoretiskt resonemang, säger Edvin Eldelid.

Upplever ni att frågan om män, maskulinitet och deras positioner tas på allvar inom det sociala arbetet?

– Jag tror att det kanske inte är något som alla tänker aktivt på. Jag har exempelvis pratat med en enhetschef som inte ville ha en manlig socionom på enheten våld i nära relation och hon kunde inte specificera det mer än att hon inte visste hur det skulle bli. Jag har även träffat en manlig behandlare som arbetar med våldsutsatta kvinnor och förövare som inte tyckte det var konstigt, berättar Edvin Eldelid.

Han fortsätter:

– På båda sidor känns det ganska självklart, som kön och genus kan vara innan man börjar luska i det.

– Inte att det aktivt märks av men jag kan tänka mig att man kan få vissa roller utifrån sitt kön. Jag jobbar exempelvis inom missbruksvården och där kan det potentiellt vara aggressiva klienter. Ska man med på ett hembesök kan det i vissa fall vara ganska enkelt att de frågar mig hellre än att de frågar en kvinnlig kollega. Där är det förutsatt att jag ska med som man, men sen kan det slå åt andra hållet så ibland tar man hellre med en kvinna. Det hör också till genusfrågan, säger Ian Lindqvist.

Vilka är era viktigaste slutsatser?

– Även om det är ett kvinnodominerat yrke söker män ofta sig aktivt till traditionellt maskulina positioner inom det. De kanske vertikalt strävar uppåt mot chefspositioner eller så strävar de utåt mot specialistpositioner. Oavsett vad, tenderar männen att särskilja sig mot den kvinnliga normen lite, säger Edvin Eldelid.

– Exempelvis för socialsekreterare så är det vanligare att män vill utmärka sig genom att specialisera sig eller vara utbildare inom en viss metod, fyller Ian Lindqvist i.

– Sedan diskuterade vi att antingen reproducera eller utmana traditionella maskulina normer. Det vanliga argumentet för att ha en man på arbetsplatsen är för att det antingen kan vara en manlig förebild eller för att ge ett manligt perspektiv. En diskurs var att män i socialt arbete ansågs som annorlunda och unika samt skilda från andra män i samhället. Eftersom de valt ett kvinnodominerat yrke kan de antas vara snällare och mer feministiska, berättar Edvin Eldelid.

Han fortsätter:

– En viktig slutsats är att det krävs kunskap om kön och genus för att inte reproducera traditionella former av maskulinitet och könsmaktsordningen.

Vem tror ni har nytta av att läsa er uppsats?

– Framför allt yrkesverksamma socionomer och studenter. Det är många kurser som berör genus, säger Ian Lindqvist.

– Alla de som är intresserade av genusfrågor över lag, säger Edvin Eldelid.

LÄS OCKSÅ >>> Här kan du ta del av uppsatsen i sin helhet