Här tänker 60 hjärnor tillsammans för bättre samarbete

– Uppdrag granskning gjorde också ett program som hette ”Leva och dö i Grums” där det visade sig att hälsobilden i kommunen inte var särskilt bra. Det fanns ett stort behov att lättare kunna få stöd från olika verksamheter, säger David Freundt, processledare i kommunen.

Som en del av lösningen startade de projektet Tillitsbyrån. Målet var att få skola, socialtjänst, fritidsverksamheter och polis att samverka ännu mer för att bygga bättre relationer med unga vuxna.

LÄS OCKSÅ >>> TSI-modellen som gjort succé i Västerbotten: ”Den är enkel”

Sagt och gjort. I projektet Tillitsbyrån ingår att bygga nära relationer mellan verksamheterna för att kunna erbjuda tidiga insatser för att motverka utanförskap, ensamhet och otrygghet bland kommunens unga vuxna.

En viktig pusselbit är att samla allt från socionomer till skolpersonal för att lära känna varandra bättre och komma på smarta lösningar tillsammans. Allt i linje med nya socialtjänstlagens fokus på tidiga insatser och förebyggande arbete.

Under en samverkansdag i Karlstad berättar David Freundt att de ska följa upp en workshop de hade vid ett tidigare möte. Uppgiften gick ut på att komma på små utmaningar, så kallade ”tiny tests”.

– Under vår förra workshop kom vi överens om saker vi absolut måste undvika i vår kommun, vilket är otrygghet, bostadslöshet, utdragna processer, skadegörelse eller att våra unga vuxna rekryteras till gäng. Det är den målbilden Grums har.

LÄS OCKSÅ >>> 8 miljarder är prislappen för omställningen – räcker det?

Socialchef Jörnmyr deltar i de olika workshoparna och pekar på en lyckad satsning som pågick under sommaren 2024, vilket var att hålla fritidsgården öppen under hela lovet.

– När skola och socialtjänst jobbar tätare tillsammans blir det lättare att tillgodose våra ungdomars behov. En utmaning är att man kanske tänker mycket på ens egna pengar, i stället för att ha en gemensam pott och budget för olika verksamheter. Helhetsbilden är en förutsättning.

Att hålla fritidsgården öppen i somras blev till exempel en fin gemensam insats, säger hon. Tobias Svensson är föreståndare för fritidsgården. För honom har en bättre samverkan mellan verksamheterna bidragit till att han fått goda relationer och snabbt kunnat se resultat av de gemensamma insatserna.

– Det låter så enkelt, men att göra studiebesök hos olika verksamheter har gjort så mycket. Man får en förståelse för hur andra arbetar och det blir en teamkänsla i kommunen. Efter att vi bestämde oss för att hålla fritidsgården öppen i sommar har vi fått oerhört bra respons. Ungdomar som kanske annars hade suttit hemma fick någonstans att vara.

LÄS OCKSÅ >>> Tätt samarbete nyckeln för Skarpnäcks skolsociala team

Ett ”tiny test” som en av samverkansgrupperna ville prova var att få fler pappor att bli delaktiga i sina barns skolgång.

– I vårt test ville vi utmana fördomen att det mestadels är mammor som är delaktiga i barnens skolgång. Man ringer ofta mamman när det är något. Vårt test gick ut på att involvera fäderna i större utsträckning, berättar skoladministratör Matilda Skååre.

Sofie Malmgren, socionom, förklarar mer:

– Normen i skolan har varit att först höra av sig till mamman. Resultatet blev att vi börjat med trepartssamtal för att involvera bägge föräldrarna. En enkel sak som skapat större engagemang hos båda föräldrarna.

För henne och kollegorna Matilda Skååre och Oscar Lisberg, studieyrkesvägledare, har samverkansgrupperna i kommunen bidragit till många nya tankar.

– Vi har alla att göra med samma invånare och om vi bättre kan hjälpas åt och följa dem genom skola, fritid och hem kommer det göra mycket. En tidig insats kan även ske i 20-årsåldern, tänker jag. Vi ska förhoppningsvis leva tills vi blir 80–90 år gamla och mycket kan hända i livet, säger Oscar Lisberg.

Så hur har det gått för Grums på Fokus ranking över vilka kommuner det är bäst att bo i? Bra får man ändå säga. I 2024 års lista hamnar de precis över 100-strecket, på plats 99, och David Freundt ser positivt på kommunens fortsatta arbete med att stärka unga vuxna med tidiga insatser. Trots att projektet Tillitsbyrån tar slut i 2025 är tanken att verksamheterna ska fortsätta ses regelbundet.

– Jag tror mycket på idén att lära känna varandra, att jobba nedifrån och upp och prata med dem som träffar olika klienter dagligen, för att kunna se signaler för när tidiga insatser behövs.

Förutom hårt arbete med att skapa bättre samverkan mellan olika verksamheter så tror David Freundt att ett antal nya chefer i kommunen har hjälpt till att skapa nytt fokus.

– Ibland tror jag det kan vara bra att städa ut allt gammalt och sätta nya processer tillsammans, att helt från grunden göra rätt från start.

Han avslutar:

– Mitt råd till alla kommuner som vill få till ett tätare samarbete är att våga knacka på dörren hos varandra. Det är det som allt bygger på.