Glesbygden särskilt utsatt när skolkuratorer saknas
Var fjärde kommun i Sverige har svårt att rekrytera skolkuratorer. Särskilt kännbart är det i glesbygden. Nu släpper Sveriges Skolkuratorers Förening en handbok för att öka kunskapen om skolkuratorers roll.
Det har från flera håll de senaste åren rapporterats om svårigheter att hitta skolkuratorer till landets kommuner. Både Skolverket och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i nationella kartläggningar pekat på att ungefär var fjärde kommun har vakanser bland skolkuratorer.
Situationen slår särskilt hårt mot glesbygdskommuner i Norrland. SKR:s uppgifter visar visserligen att vakanserna är färre – omkring var femte kommun kämpar med rekryteringen – men eftersom avstånden är mer vidsträckta blir utmaningarna också större. I en artikel i Dagens Nyheter berättar till exempel skolkuratorn Sred Johansson, som har ensamt ansvar för skolorna i Övre Soppero, Vittangi, Karesuando och Svappavaara, att han kör uppemot 80 mil varje vecka.
– Det är inte rimligt att så många skolor inte kan erbjuda våra elever psykosocialt stöd, säger Caroline Bergh, ordförande för Sveriges Skolkuratorers Förening, när Socionomen ringer upp för en intervju.
Caroline Bergh.
Hon lyfter att problemet med kompetensförsörjningen, inte minst i glesbygden, drabbar eleverna på många olika sätt.
– Skolkuratorns roll är omfattande och innebär att få in det psykosociala perspektivet på flera olika nivåer i skolans organisation. Som kurator ska du vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet, till exempel att arbeta med kränkningar, stötta pedagoger, arbeta med skolfrånvaro och samverka med vårdnadshavare och externa aktörer.
Vad behöver komma till för att täcka behovet i glesbygden?
– Det är såklart resurser. Kommunerna måste få förutsättningar för att kunna erbjuda rimliga tjänster men man behöver även säkerställa att skolkuratorer har adekvat utbildningsbakgrund.
Som ett led i att stärka både skolkuratorer och deras roll har Sveriges Skolkuratorers förening, tillsammans med Tim Bergling foundation, tagit fram en nationell handbok för skolkuratorer. Där finns stöd både för den enskilde skolkuratorn och för skolledare som vill öka sin kompetens om skolkuratorns roll.
Boken lanserades i slutet av augusti och intresset har sedan dess varit stort, förklarar Caroline Bergh:
– Förfrågningarna från skolorna bara väller in, vilket är fantastiskt. Då har vi ändå varit tydliga gentemot storstäderna att de initialt får avvakta. Vi kommer prioritera alla mindre kommuner först eftersom de flesta skolkuratorer är ensamma där.
