Enskilda samtal ett viktigt redskap för skolkuratorer

Maria Kjellgren har ägnat de senaste sex åren åt sin avhandling Skolkuratorns samtalspraktik: en studie om individuella samtal med barn i den svenska grundskolan.

Ett av avhandlingens resultat är att den visar hur nödvändigt det är för barn att uttrycka sig själva, när det gäller sin oro och sina problem. Och att skolkuratorer kan hjälpa och avlasta barnen i det arbetet.

– Att få komma till ett tryggt rum, till en trygg person och att få lov att förstå vad man är, eller har varit utsatt för, det är väldigt viktigt, säger Maria Kjellgren och konstaterar att ämnet är aktuellt:

– Det visste jag ju inte när jag började, men regeringen har tillsatt en ny utredning för att förbättra elevhälsan.

Trots att Maria Kjellgren har lång erfarenhet av psykosocialt arbete – såväl som socionom som terapeut och skolkurator – blev hon förvånad över hur insiktsfulla de ungdomar som hon intervjuade var.

– De har haft sina svårigheter, de har träffat skolkurator och de har på något viss fått hjälp att länka det som varit deras problem med orsaken till att problemet har uppstått, säger Maria Kjellgren.

Såväl kuratorerna som barnen, lyfter fram samma slags problembilder när det gäller de enskilda samtalen. Jobbiga hemförhållanden och psykisk ohälsa var huvudanledningarna till att barnen sökte upp skolkuratorn.

– Men om det är hemförhållandena som ger psykisk ohälsa, eller om det är att barnet mår dåligt som gör det tufft hemma är svårt att säga, säger Maria Kjellgren.

LÄS OCKSÅ >>> Skolkuratorn Caroline vill vidga det förebyggande arbetet

Oavsett, så konstaterar hon att barnen upplever att ”korrelationen mellan psykisk ohälsa och hemförhållanden” har påverkat dem mycket och gjort det svårt för dem i skolan. Här upplever hon skolvärlden som lite fyrkantig.

– Vi har väl alla mött lärare som sagt ”bara du hade skärpt dig lite mer, bara du hade försökt lite mer, kan du inte bara bli lite mer motiverad”…

Maria Kjellgren konstaterar att visst finns det barn som behöver peppa sig själva.

– Men det finns också barn som inte kan lära sig, för att hjärnan är fullt upptagen med andra saker, som tuffa hemförhållanden och psykisk ohälsa. Och det är viktigt att vi tar det på allvar.

Avhandlingen består av fyra delstudier (se faktaruta). Förutom barns respektive skolkuratorers erfarenhet av enskilda samtal undersöks även vad som kännetecknar skolkuratorns individuella samtal med barn, liksom skolkuratorers erfarenheter av att vara en del av skolans elevhälsoteam, EHT, där också specialpedagog, skolsköterska, psykolog och läkare ingår.

Skolkuratorer beskrivs som skolans och elevhälsoteamets psykosociala expert, med fördjupad kunskap om psykosociala effekter och konsekvenser. Och teamets uppdrag är att jobba hälsofrämjande och förebyggande. Något som ofta lyfts av såväl rektorer som skolkuratorerna själva. Flera skolkuratorer säger i avhandlingen att de borde jobba mer förebyggande.

Men exakt vad det förebyggande arbetet ska bestå av är enligt Maria Kjellgren oklart. I dag utgörs merparten av skolkuratorernas arbetsvardag av enskilda samtal.

– Det är det de gör mest och de gör det bra. Och då funderar jag över varför man inte ska göra mer av det, om det gynnar barnen? Varför ska man konstruera nya arbetsuppgifter i stället för att bli tydligare med att det är det här är det skolkuratorer gör och de gör det superbra som socionomer?

En av slutsatserna som Maria Kjellgren drar i avhandlingen är att det saknas vägledning eller riktlinjer för skolkuratorns individuella samtal och att skolkuratorernas inställning till det är ambivalent.

– Å ena sidan säger de att de skulle vilja ha riktlinjer och vägledningsdokument där det tydligt framgår vilka arbetsuppgifter de skall göra, å andra sidan säger de att de vill ha sin frihet och autonomt själva bestämma vad de ska göra, när de ska göra det och hur. Så de pratar lite emot sig själva.

Hon skriver i avhandlingen att skolkuratorer behöver få ett ”ovillkorat mandat” att utföra individuella samtal med barn och samtidigt ”ges möjlighet att erhålla ytterligare kunskap för att säkerställa samtalens genomförande”.

LÄS OCKSÅ >>> Tätt samarbete nyckeln för Skarpnäcks skolsociala team

Hon lyfter även förslaget att införa en hälso- och sjukvårdslegitimation för skolkuratorer. Då skulle skolkuratorer, i likhet med sjuksköterskor, psykologer och läkare, arbeta under patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

– Då har man samma typ av sekretess och också samma typ av ansvar i elevhälsoteamet, exempelvis när det gäller journalföring.

Maria Kjellberg ser det som en åtgärd som skulle förenkla elevhälsoteamets arbete, men också göra det mer rättssäkert för barnen.

– I dag kan du gå i tre år hos skolkuratorn, en gång i veckan under hela din högstadietid som stödsamtal. Men ingenting journalförs. Och sen när du kommer upp på gymnasiet och börjar bli vuxen så kanske du funderar ’men vad var det egentligen som hände’ och då har du ingen möjlighet att ta reda på det, konstaterar Maria Kjellgren.