Gå till innehållet
Gå till startsidan

Din tidning om kvalificerat socialt arbete och psykoterapi

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

BUP-chefen: ”Vi måste börja våga fasa ut medicinerna tidigare”

Flera behandlare som Socionomen pratat med menar att BUP fokuserar för mycket på medicin och korttidsterapi, och för lite på anknytning, relationer och mentalisering. Vi ringde upp BUP i Västerbotten för att få en generell lägesbild.

Har ni för stort fokus på medicin?

Den här artikeln är låst

Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.

– Medicin kan vara helt nödvändigt, jag är absolut ingen medicinmotståndare, men då ska det vara i kombination med annan behandling. Här tror jag att det finns ett arbete att göra, för vi ser det som ett bekymmer att vi förskriver mycket SSRI-preparat.

– Här i Västerbotten har vi diskuterat saken och tagit fram nya rutiner. Vi måste börja våga fasa ut de här medicinerna tidigare än idag, när ett barn varit stabil ett tag, säger Kerstin Eliasson socionom och verksamhetschef på BUP i Västerbotten.

Borde anknytning och relation ta större plats?

– Jag tänker att det kan ligga något i den kritiken, om jag pratar på ett allmänt plan. Men just MBT är ingen behandlingsform som vi erbjuder på vår klinik. Vi försöker bredda vårt behandlingsutbud, dels med psykologiska behandlingsmetoder, dels med exempelvis fysioterapi och arbetsterapi, säger Kerstin och fortsätter;

– Det finns inte en terapiform som passar alla, men det är viktigt att vi utgår ifrån evidens, beprövad erfarenhet och har en bredd i vårt behandlingsutbud.

LÄS OCKSÅ >>> Intresset för mentalisering ökar – så funkar det

Erbjuds oftast korttidsterapi?

– Nej, vi har DBT och traumafokuserad KBT exempelvis som inte är korta och vi arbetar mycket med familjer. Det gäller att hitta en bra kombination för att ha barnet i fokus, men också det system de ingår i. För en del barn räcker det med kortare insatser, medan andra behöver längre behandlingar.

Saknas tillräckliga resurser?

– Självklart är det så att det inte finns möjlighet att göra allt med det inflöde av patienter vi har, det har ökat enormt och det påverkar vad vi kan erbjuda. Vi behöver fundera på varför inflödet är så mycket högre nu, varför behöver så många barn och unga just specialistnivån inom barn- och ungdomspsykiatrin, säger Kerstin och fortsätter;

– Om barn fick hjälp på rätt nivå tidigare, om vi hade bättre förebyggande insatser och omhändertagande i samhället så skulle färre behöva oss. Då skulle vi ha en bättre möjlighet att ge alla barn det som de behöver.

Mera att läsa

Porträtt på Malin Landström till intervjun om henne.

”Man måste hela tiden göra sig synlig”

Mötet

Malin Landström möter patienter vars liv hänger på organdonationer. Samtidigt jobbar hon och andra kuratorer för sin status inom vården.