Budgetramen i Karlskoga sprängs av kriminella gäng
Karlskogas socialtjänstbudget har varit i obalans länge. I år skulle det bli annorlunda. Politiken gav vad socialförvaltningen bad om, men när gängvåldet började riskerade ungas liv ändrades allt.
Karlskogas arbetsmarknad är god, försvarsindustrin blomstrar. Allt färre är i behov av ekonomiskt bistånd och socialförvaltningens budget inför 2024 ökar med 15 miljoner och ytterligare 25 miljoner till år 2025. Även om kommuninvånarna är äldre än genomsnittet så såg nästa års budget ut att täcka behovet.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Men vare sig vi på socialtjänsten eller politiken kunde förutse hur dramatisk utvecklingen skulle bli, säger Eva Persson socialchef i Karlskoga kommun.
LÄS OCKSÅ >>> Socialtjänsten i gungning när budgeten krymper
Eva Persson syftar på den våldsvåg som sköljt över landet, vars effekter märks även i en kommun med 30 000 invånare. För även om sprängningar och skjutningar inte är en akut problematik i kommunen så är gängvåldet, kriminalitet och en ökad mängd droger den enskilt största orsaken till varför budgeten spräcks.
Eva Persson.
– Bara för att det inte är sprängningar i Karlskoga betyder inte det att barn och unga i vår kommun inte är involverade i gängkriminalitet på andra platser. Vi har behövt Sis-placera fler ungdomar än tidigare, för att rädda deras liv.
LÄS OCKSÅ >>> Karta: Så ser socialtjänstens budget ut där du jobbar
Barnen som placeras har blivit fler. Från några enstaka varje år, till att i dag konstant ha ungefär tio Sis-placeringar. Dessutom måste barnen placeras längre tid, och varje dygn har blivit dyrare.
– Ärendena är betydligt mycket mer komplexa i dag. Barn har i tidig ålder ett rätt så rejält våldskapital. De är med i kriminella gäng, har närheten till droger och närhet till vapen, vilket leder till fler Sis-placeringar.
LÄS OCKSÅ >>> Ministern: Kommunerna måste prioritera socialtjänsten
Vad innebär det för socialtjänsten?
– Det blir en belastning på organisationen. Socialsekreterare som utreder de här komplexa ärendena har en högre arbetsbelastning och vi måste arbeta med att placera här och nu, samtidigt som vi också måste arbeta förebyggande för att minska framtida behov av placeringar, säger Eva Persson och fortsätter:
– Vi arbetar utifrån de beprövade metoder som finns, men det saknas evidensbaserade metoder för att arbeta med det här för det är en så ny företeelse och målgrupp. Vi har inte haft den här typen av gängbildningar tidigare. Det har gått med blixtens hastighet att komma hit med de här allvarliga och komplexa förutsättningarna som de här unga personerna har med sig.
LÄS OCKSÅ >>> Kommunen där personalbrist hotar mer än stram budget
Ekonomiskt innebär det att socialtjänstens budget spräcks med flera miljoner. Men om det rör sig om fem eller trettio miljoner är för tidigt att uttala sig om, menar Eva Persson.
– Sedan är det inget ovanligt att vi spräcker budgeten. I Karlskoga har den varit underbudgeterad åtminstone sedan 2003, men i år tog politiken höjd och vi trodde på vår prognos. Men verkligheten förändrades.
Utöver Sis-placeringarna som kostar mer så tar även mer komplexa LVM-placeringar en större del av budgeten.
Vad mer kan påverka framtidens budget?
– Det handlar om många delar, både positivt och negativt. Staten tittar på att förstatliga personlig assistans, det skulle kunna vara gynnsamt. Sen kan även den nya socialtjänstlagen innebära att vi får mer pengar från staten. Staten kan också komma att behöva tillföra pengar för äldreomsorgen, säger Eva Persson.
– Många av de beslut som riksdagen fattar påverkar kommunerna som har basansvaret. Kanske behöver staten ta ett större ansvar.
LÄS OCKSÅ >>> Farhågan har redan blivit verklighet i Hofors
Eva Persson pekar åter mot det förebyggande arbetet.
– Politiken har satsat ett antal miljoner kronor för skola och socialtjänst att samverka och arbeta förebyggande. Det arbetet är i startgroparna, vi ska arbeta både med barnen och föräldrarna samtidigt. Om vi kan stödja föräldrar och fånga upp ungdomarna tidigare, så är förhoppningen att få ett bättre skydd mot att unga lockas med i negativa spiraler. Detta är något vi tror, men inget vi vet. Vad vi däremot vet är att en medicin mot att inte hamna i ett utanförskap, är att genomföra skolgången med godkända slutbetyg.