Låg kunskap om empatitrötthet hos socialsekreterare: ”Kollegialt stöd jätteviktigt”

– Den handlar om empatitrötthet och empatins roll för socialsekreterare som arbetar med barn och unga. Empati har en väldigt stor roll i det sociala arbetet. Det är intressant att undersöka vikten av det och vad det kan få för konsekvenser, säger Frida Ibring.

– Vi ville undersöka hur risken ser ut för att socialsekreterare drabbas av empatitrötthet, särskilt för dem som arbetar inom enheten för barn och unga. Det är en enhet som blir mycket utsatt. Jag hade min praktik på barn- och ungdomsenheten och kände att det var ett ämne som man inte pratade så mycket om, säger Nadia Ahmadian.

Hur gick ni till väga?

– Vi gjorde en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade socialsekreterare som är verksamma inom Stockholms stad och som har arbetat eller arbetar på barn- och ungdomsenheten. I tidigare forskning framgick det att de som jobbar med barn och unga tenderar att ha en större risk att drabbas av empatitrötthet. Därför valde vi ut den målgruppen.

– Sen sammanfattade vi informationen och kunde se likheter med tidigare forskning. Vi använde teorierna KASAM och Compassion fatigue. Vi använde även copingteorin för att titta på vilka strategier de använder för att inte bli empatitrötta eller för emotionellt påfrestande i arbetet.

Vilka är era viktigaste slutsatser?

– Det är tydligt att alla upplevde att det kollegiala stödet var viktigt, liksom relationen med chefen. Det är stor personalomsättning, särskilt på enheten för barn och unga i Stockholm. Många sjukskriver sig och säger upp sig för att de inte orkar med. Därför tror vi att tid för reflektion och kollegialt stöd är jätteviktigt för att motverka empatitrötthet.

– Det är viktigt även för klienternas och familjers skull, så att de får det bemötande och energi från socialtjänsten som de förtjänar.

Upplever ni att problemet tas på allvar inom verksamheten?

– Både ja och nej skulle jag säga. Det var många som inte hade så mycket kunskap om begreppet och vad det innebär. Flera pratade om emotionellt påfrestande arbete men det var inte så många som upplevde att deras arbetsplats hade vidtagit några åtgärder. Jag tycker inte att det uppmärksammas tillräckligt, säger Nadia Ahmadian.

– De upplever att det är för hög arbetsbelastning för att de ska kunna hantera det, säger Frida Ibring.

Vem tror ni har nytta av att läsa er uppsats?

– Främst socialsekreterare som arbetar inom enheten för barn och unga, men även andra som arbetar inom myndigheter. De som arbetar med yrken där det ingår i ens arbetsuppgifter att man lyssnar på människors svåra livssituationer, kan också ha nytta av den. Sen tänker vi också på socionomstudenter, som förberedelse inför yrkeslivet, och de som arbetar högre upp än socialsekreterare, som kan få en förståelse för hur situationen ser ut. Ämnet skulle behöva lyftas högre upp.