Yrkesgrupp under hot: Riskerar psykiatrins psykoterapeuter att försvinna?

– Regionerna skapar inte psykoterapeut-tjänster, utbildningsplatserna på psykoterapeutprogrammen minskar, dessutom är kåren ålderstigen och många går snart i pension. Jag menar att det finns en risk att yrket psykoterapeut snart försvinner från psykiatrin, den enda grupp som är specialister på psykoterapi. En behandlingsform som vi vet att det finns stort stöd för, säger Anders Klingström.

Varför är psykoterapeutens roll inte mer framträdande inom psykiatrin?

– Dels har det att göra med att beslutsfattare och politiker inte kan de här frågorna, de vet inte skillnaden mellan en psykolog och en psykoterapeut. Det andra har att göra med Socialstyrelsens riktlinjearbete där man dragit åt det biologiska hållet, alltså medicinering med droger och utredning av diagnoser. Så ser det ut i många regioner, inte minst i Stockholm.

LÄS OCKSÅ >>> Terapin började med månader av tystnad – sedan vände det för Fanny och Simon

Anders Klingström menar att läkemedelsindustrin bär en del av skulden i det han menar är en utarmning av psykoterapeut-yrket. Genom att spendera enorma summor på lobbyarbete gentemot branschen ökar läkemedlens betydelse inom psykiatrin, hävdar han.

– I dag vet vi att patienter går hur länge som helst på antidepressiva, vilket beror på att vården inte har något annat att erbjuda. Läkarna bara fortsätter och fortsätter, trots att det inte är tanken med en sådan läkemedelsbehandling. Den ska kombineras med psykoterapi.

En socionom som är legitimerad psykoterapeut anställs oftast som hälso- och sjukvårdskurator och de som väljer att fortbilda sig och legitimeras tvingas behålla sin titel och får sällan någon automatisk löneökning, slår Anders fast.

– Det finns de regioner som säger sig erbjuda psykoterapi, men patienten beviljas bara 5–6 samtal på 20 minuter. Det är inte psykoterapi. Det har ingenting med psykoterapi att göra. Man värnar inte patienten och riskerar att förvärra patientens problematik. Regionerna rör sig i någon ekonomisk gråzon där det handlar om att spara pengar.

Är det inte kostnadseffektivt då?

– Nej, ohälsotalen ökar dramatiskt, ingen blir bättre vilket innebär en enorm kostnad för samhället. Folk fastnar dessutom i drogbehandling. Vi måste ju göra på något annat sätt om det inte fungerar, men här gör man samma sak om och om igen, med samma dåliga resultat.

Per Johnsson, docent i klinisk psykologi och undervisare vid psykoterapeututbildningen i Lund, menar att det inte är något nytt påfund att psykoterapeuter inom psykiatrin ofta anställs i sin grundprofession.

– På några ställen har man anställts som psykoterapeut, men de har nog oftast varit privata aktörer. Men i regionerna har man varit väldigt försiktigt med att anställa psykoterapeuter, här i region Skåne har man varit väldigt njugga.

Varför är det så?

– Det beror på att man högre upp i organisationerna vill kunna använda de anställda som man själv vill. Man låser upp sig mycket mer om man säger att man anställs som psykoterapeut. Ber man den personen att göra en annan arbetsuppgift så kan det bli mer krångel, man vill ha en flexibilitet i verksamheten.

När tidningen Socionomen tittar på hur vanligt det egentligen är med anställda psykoterapeuter inom psykiatrin, visar det sig att det ser olika ut runt om i landet, vilket Per Johnson tror har en enkel förklaring:

– En del regioner tar möjligen till anställningsformen för att locka anställda eller behålla de som finns, en morot som kan användas inte minst i de mindre regionerna.

Gör bristen på tjänster att färre legitimerar sig?

– Nej, jag tror inte att det hindrar människor från att utbilda sig till psykoterapeut. En del inom vårdande yrken har en vilja att vidareutbilda sig oavsett, man ser också en möjlighet att kunna använda det för att byta verksamhet och bli mer ”attraktiv” på arbetsmarknaden, även om jag ogillar det ordet, säger Per Johnsson och fortsätter:

– När man får möjlighet att vidareutbildas under sin tjänstgöring känner man också att arbetsgivaren satsar på en, samtidigt som socionomer får en legitimation som de inte har om de inte uppfyller kraven för hälso- och sjukvårdkurator. Här i Skåne är dessutom fördelen att man ökar möjligheten att arbeta i Köpenhamn när man har en psykoterapeut-legitimation.

Så hur ser det egentligen ut då? Hur många psykoterapeuter är anställda inom psykiatrin och hur många av dessa arbetar med just psykoterapi? Frågorna ska visa sig vara svåra att få ett entydigt svar på. Men det korta svaret är att det tycks finnas en hel del psykoterapeuter inom psykiatrin. En del arbetar bara delvis med psykoterapi, andra är anställda i sin grundprofession men arbetar med psykoterapi utan att regionernas statistik fångar upp det.

LÄS OCKSÅ >>> Så är en bra terapeut – och så är en dålig: ”Kan handla om en mängd orsaker”

Inom exempelvis VO Psykiatri i Region Uppsala erbjuds inga nya tjänster med beteckningen psykoterapeut, även om det finns någon enstaka som redan är anställd. Inom BUP i Stockholm finns inte någon med tjänstetiteln psykoterapeut och man har inte heller några renodlade psykoterapeutroller, men flera anställda är likväl legitimerade psykoterapeuter.

Samma sak gäller för PRIMA Barn och vuxenpsykiatri, en privat aktör som ansvar för omkring 20 procent av barnpsykiatrin i Stockholm. I region Skånes psykiatri har ett fåtal medarbetare med olika grundprofessioner anställts som psykoterapeuter, några ges samtidigt möjlighet att vidareutbildas och flera har utöver sin grundprofession även en psykoterapeut-legitimation.

I Västra Götalandsregionen däremot är det inte en helt ovanlig tjänstetitel. 57 psykoterapeuter är anställda inom psykiatrin och primärvården, att jämföra med 791 psykologer och 640 kuratorer. Hur många av psykologerna och kuratorerna som också är legitimerade psykoterapeuter finns det däremot ingen statistik på. I Region Dalarna rör det sig om totalt åtta psykoterapeuter anställda inom psykiatrin.

I vilken omfattning psykoterapeuterna arbetar med psykoterapi är svårt att veta. Inom region Örebro läns psykiatri, där 25–30 personer med olika grundprofession anställts som psykoterapeuter, är det behovet som avgör. Regionen vill också att fler legitimerar sig.

– Varje år kan upp till tre anställda inom psykiatrin påbörja psykoterapeututbildningen, så vi har ytterligare ett antal som är under utbildning, säger Jenny Jansson verksamhetsutvecklare inom specialistpsykiatrin i Region Örebro län.

LÄS OCKSÅ >>> Öppenhet och kritik ledstjärnor i Karolinas terapi: ”Okej att välja bort mig”

Får man ett automatiskt lönepåslag vid examen?

– Nej, när det gäller lönen så kan jag inte hitta något beslut om ett fast påslag, det verkar snarare var en del av den årliga löneöversynen för den enskilde medarbetaren.

Men att Region Örebro län bara har 25–30 psykoterapeuter är en sanning med modifikation. Faktum är att regionen dessutom kopplat en lång rad privata psykoterapeuter till psykiatrin i ett särskilt vårdval som går under namnet ”LOV-psykoterapi”. Mellan 400–500 patienter är aktiva inom vårdvalet samtidigt, där även regionanställda som är legitimerade psykoterapeuter kan ansluta sig, förutsatt att de jobbar med evidensbaserad psykoterapi och arbetat kliniskt på minst halvtid under de senaste fem åren. Patienterna beviljas först 20 tillfällen, vilket kan förlängas upp till 40 timmar.

– LOV-psykoterapi servar allmän-psykiatrin, patienter blir aktuella genom internremiss. Det är ett sätt att kunna komplettera psykiatrins utbud av psykoterapi och psykologisk behandling. De patienter som uppfyller vissa kriterier och för vilka insatsen skulle passa, kan välja utförare själv utanför mottagningen, säger Jenny och fortsätter:

– Det handlar inte om suicidala patienter eller patienter med större svårigheter som kräver omfattande samordning, utan om patienter som exempelvis kan boka tider själva och bedöms klara de utmaningar som en terapeutisk behandling innebär och som inte är alltför sköra.

Även om det inte är självklart att anställda får ett automatiskt lönepåslag när de vidareutbildat sig till psykoterapeuter, så finns det undantag. Region Östergötland är ett sådant exempel. Där arbetar ett 50-tal psykoterapeuter inom psykiatrins alla delar. Minst 32 av dessa är kuratorer i grunden.

– När man gått färdigt psykoterapeutprogrammet får man automatiskt ett lönepåslag på 4 000 kronor. Tidigare var påslaget 2 500 kronor men det har ökats, säger Ingela Björklund chef vid BUP på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

– Då brukar vi också passa på att erbjuda en anställning som psykoterapeut, vilket socionomer som arbetar som hälso- och sjukvårdskuratorer ofta vill. Psykologerna som utbildar sig till legitimerade psykoterapeuter väljer ibland att behålla yrkestiteln psykolog eller specialistpsykolog.

Ni höjer lönen och skriver om titeln, varför?

– Det är viktigt för oss att ha psykoterapeuter i verksamheten. Regionen har som målvärde för barn och ungdomspsykiatrin att 25 procent av psykologer och kurator ska ha psykoterapiutbildning. Vi har svåra patienter i specialistvården och de behöver möta erfarna och välutbildade medarbetare. Och att ha medarbetare som vill stanna hos oss och utvecklas är också en förutsättning för att nya medarbetare ska känna sig trygga och vilja jobba hos oss.