Så arbetar vi med tolk på rätt sätt

Hon arbetar som enhetschef inom äldreomsorgen i jämtländska Strömsund. Men i många år mötte Sara Kjellsdotter nyanlända i rollen som socialsekreterare och som socionom i olika integrationsprojekt i samma kommun. Oftast i nära samarbete med tolk. Hon har också föreläst om hur man använder tolk på rätt sätt, så att samtal och möten med människor blir bra och rättssäkra. Hennes föreläsningar bygger dels på vad forskningen säger, dels på allt hon lärt sig av att själv arbeta med tolk. Hur viktigt det är att förbereda sig ordentligt, att förstå tolkens arbete och att veta vad som krävs för att det tolkade mötet ska bli så bra som möjligt.

För den som ska leda ett tolkat möte finns det mycket att tänka på för att det ska bli så bra som möjligt. Det allra första man ska göra är att kontrollera att den tolk man har bokat är utbildad. Det innebär att han eller hon ska ha minst en grundutbildning på 545 undervisningstimmar eller ännu hellre en vidareutbildning till auktoriserad tolk.

– I den mån det finns utbildade tolkar i det språk du behöver ska du alltid boka en grundutbildad tolk. Det tolkade samtalet kan handla om svåra saker och dina bedömningar och beslut kommer att grundas på den information du får från klienten genom tolken. Du har helt enkelt inte råd att missförstå eller riskera att få fel uppgifter, säger Sara Kjellsdotter.

Det är också nödvändigt att förvissa sig om att klient och tolk kommer att förstå varandra utan problem. Att båda talar exempelvis arabiska behöver inte betyda att de förstår varandra bättre än en dansk och en svensk om de kommer från två olika arabisktalande länder.

– En grundutbildad tolk med arabiska som modersmål ska kunna formell arabiska, men ändå kan det hända att jag måste meddela tolkförmedlingen att jag behöver en tolk som talar arabiska med nordafrikansk dialekt, säger Sara Kjellsdotter.

Här är det viktigt att fråga klienten om hen förstår tolken, om dialekten är rätt. Annars tycker Sara Kjellsdotter att man ska vara sparsam med frågan ”förstår du?”

– Oftast blir svaret ja, även om det inte alltid är sant. Klienten kanske inte vill vara till besvär eller verka oartig och låtsas förstå även om en del är otydligt. Be i stället vederbörande att återberätta något för att kontrollera att han eller hon har förstått. Till exempel ”Kommer du ihåg vilken tid vi ska träffas nästa gång?” eller ”Vad har vi kommit överens om nu?”

Alla samtal måste förstås planeras i förväg, men extra mycket så när det krävs tolk. Tolken ska veta vad mötet kommer att handla om för att få en chans att förbereda sig, kanske genom att läsa in sig på ämnet och gå igenom ordlistor.

En annan viktig faktor är tiden. Ett möte med tolk kan ta nästan dubbelt så lång tid som utan – allt ska ju sägas två gånger.

– Snåla inte med tiden när du bokar tolk. Om ett möte utan tolk skulle ta 45 minuter, så boka en och en halv timme. Och var extra strukturerad så att du håller start- och sluttid för mötet. Tänk på att tolken kan vara på väg till ett annat viktigt möte direkt efter ditt, säger Sara Kjellsdotter.

Att få en utbildad tolk när man behöver är inte alltid lätt, särskilt inte utanför storstäderna. Då är distanstolkning ett alternativ, det vill säga att tolken deltar i mötet på länk eller genom högtalartelefon. Det kan vara en utmaning, men ibland också en fördel:

– När tolken inte är med i rummet utan på telefon, blir det tydligare att det är jag och klienten som talar med varandra. Annars händer det att klienten vänder sig till tolken i stället för till socialsekreteraren – eller tvärtom, att socialsekreteraren säger till tolken att ”Kan du säga till NN att …”. Ett klientsamtal ska alltid hållas i jag- och du-form, även om det sker genom tolk.

Vid distanstolkning är det viktigt att komma ihåg att tolken inte ser dem som är närvarande och vad som händer i rummet. Du behöver därför berätta för tolken hur många och vilka ni är som deltar i mötet.

– Se till att alla inte pratar på en gång, att en i taget har ordet. Och ha förståelse för att tolken inte kan hänga med på samma sätt som om hen är på plats.

I vissa situationer är dock distanstolkning inget alternativ. Ett sådant exempel som Sara Kjellsdotter beskriver är gruppverksamheter där det behövs tolkar på flera språk.

– I sådana situationer är det nästan ett måste att tolkarna finns på plats.

På en liten ort känner många varandra, eller har åtminstone gemensamma bekanta. Det kan bli ett problem när tolk ska bokas på plats och därför måste man alltid försäkra sig om att det inte finns några band mellan tolk och klient.

– Tolken har jävsregler att förhålla sig till och ska veta vilka sammanhang som det är olämpligt att tolka, till exempel om han eller hon tidigare har fungerat som rådgivare åt klienten eller om de känner varandra väl privat, berättar Sara Kjellsdotter.

Inte heller ska anhöriga, till exempel klientens barn, användas som tolkar. Att man kan ett språk innebär inte att man kan tolka, understryker Sara Kjells-dotter.

– Alla måste förstå att det finns en etik och ett regelverk kring hur tolkar ska göra sitt jobb och ha respekt för yrkesrollen. Det är inte ”bara att översätta”, utan handlar om så mycket mer; stämning, anpassning till situationen, regler, etik… , säger Sara Kjellsdotter och fortsätter:

– En tolk förväntas kunna allt på alla områden; att på en arbetsdag kunna gå från ett möte på soc till onkologen på sjukhuset och sedan till arbetsförmedlingen. Vi andra är specialiserade på det vi håller på med, men tolken förväntas ha kunskap om allting.

Dessutom ska tolken utan svårigheter kunna tala, skriva, läsa och förstå både svenska och ett annat språk. En korrekt grammatik och förmåga att anpassa språket efter sammanhanget är också ett krav. Plus en stor bank av ord och synonymer och idiomatiska uttryck.

Det finns en hel del att vara medveten om när det gäller hur man talar i ett tolkat samtal.

– Tänk på att tala lugnt och tydligt och att inte använda så långa meningar. Säg inte för mycket åt gången, så att tolken hinner översätta, säger Sara Kjellsdotter.

– Och var försiktig med idiomatiska ord och uttryck. Använd gärna liknelser, men de måste vara förståeliga för alla. ”Det är ingen ko på isen” är till exempel inget lyckat uttryck i ett tolkat samtal. Säg i stället att det inte är bråttom.

Hur säker kan man då vara på att den tolk man bokar har alla de förmågor som beskrivs i den här artikeln?

– Det kan man inte, men att tolkförmedlingen har ett upphandlat avtal med kommunen eller regionen bör ändå vara en garanti för att tolkarna är utbildade och arbetar under schyssta villkor, menar Sara Kjellsdotter.

– Ibland kan man ändå tvivla och det är därför det är så enormt viktigt att kontrollera att tolken är grundutbildad. Och om samtalet inte fungerar – avbryt och boka en ny tolk.

Fyra viktiga saker att komma ihåg:

• Kontrollera att tolken och den du ska samtala med förstår varandra.
• Ett möte med tolk tar dubbelt så lång tid som ett möte utan.
• Tala lugnt och tydligt. Säg inte för mycket i taget.
• Anhöriga ska ALDRIG tolka.