Utsatt position för yrkesverksamma anhörigvårdare: ”Dubbel press och stress”
Det finns över 600 000 yrkesverksamma anhörigvårdare i Sverige, en grupp som riskerar att drabbas av utmattning, nedsatt arbetsförmåga och ekonomiska problem. Men skillnaderna mellan könen är stora – och stödet från samhället når inte alltid fram. Det visar ny forskning från Linnéuniversitetet.
Joana Vicente. Foto: Privat
Vad handlar studien om?
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Om den stora gruppen yrkesverksamma anhörigvårdare som kombinerar betalt arbete med att tillhandahålla obetald vård, omsorg eller stöd till en närstående, till exempel en familjemedlem, släkting eller vän. Insatserna som görs är otroligt viktiga för samhället, det finns en förväntan att den här gruppen ska steppa in och kompensera för hälso- och sjukvården. Men ska man samtidigt arbeta måste man ju få stöd i det man gör.
– Studien lyfter fram att det obetalda omsorgsarbetet ofta har negativ inverkan på anhörigvårdarnas egen hälsa och karriär, och pekar på att informationen om det stöd som faktiskt finns i samhället inte alltid når fram till den här gruppen. Vi lyfter fram utökad företagshälsovård, stöd och avlastning från kommuner och hälsorådgivning och hälsoundersökningar som viktiga åtgärder för den här gruppen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vi vet nu att yrkesverksamma anhörigvårdare befinner sig i en utsatt position när de ska försöka få till balansen mellan jobbet och rollen som anhörig. Förutom psykologisk stress upplever många ekonomiska problem då jobb och karriär ofta blir lidande på grund av förpliktelserna som anhörig. Det blir en dubbel press och stress.
– Det jag blev förvånad över är att trots att Sverige ligger i framkant när det gäller jämställdhet finns det stora skillnader mellan män och kvinnors insatser som anhörigvårdare. Kvinnor bidrar med fler timmar informell vård och omsorg per vecka jämfört med män, de upplever vårdinsatsen som mer krävande, står oftare utan hjälp från andra och får mindre stöd som anhörigvårdare.
– Studien visar att det är viktigt med initiativ från samhällets sida för att stödja de yrkesverksamma anhörigvårdarna, minska könsskillnaderna inom gruppen och skillnaderna i stödet från kommunerna som män och kvinnor tar emot.
Vilka kan ha nytta av resultaten och på vilket sätt?
– Förutom de yrkesverksamma anhörigvårdarna – samhället i stort. Vi förväntas jobba allt längre, och för att lyckas med det behöver vi skapa goda förutsättningar till ett långt arbetsliv. Yrkesverksamma anhörigvårdare är dubbelt belastade, och många går ner i arbetstid eller slutar jobba helt för att orka. Studien kartlägger den här gruppen och vilka utmaningar som finns så att arbetsgivare, hälso- och sjukvården och samhället i stort kan ge rätt stöd och hjälp till yrkesverksamma anhörigvårdare.
