Unik studie lyfter moralisk stress som möjlig drivkraft

Projektets syfte har varit att identifiera situationer som ger upphov till moralisk stress, undersöka kopplingen mellan moralisk stress och moraliskt aktörskap, samt utforska hur moraliskt aktörskap inom äldreomsorgen leder till handling.

Samtidigt har själva metoden för undersökandet stått i fokus. Projektet är inte riktigt avslutat ännu, men ett par vetenskapliga artiklar har publicerats, dels en som redogör för moralprojektets upplägg, dels en som handlar om själva metodiken, där forskarna inspirerats av PAR, participatory action research. Det är en metod där bland annat jämlikhet, ömsesidigt lärande och egenmakt står i fokus.

– En av de viktigaste lärdomarna från hela projektet är den fördjupade insikten i att äldreomsorg handlar om relationer. Och det är en lärdom som kan appliceras på alla led i forskningsprocessen, säger Sara Hultqvist, docent i socialt arbete och universitetslektor på Socialhögskolan i Lund.

Till skillnad från traditionell forskning, där man strävar efter objektivitet och neutralitet, så gör moralprojektet det motsatta genom att använda redan existerande relationer. ”Att bygga tillit mellan aktörer är något som tar lång tid och valet att bygga på redan befintliga samarbeten kan liknas lite vid att dra nytta av redan ackumulerat kapital”, skriver forskarna.

– Här handlar det om att vi har en målbild som är uttalad social förändring. Vi vill få till en bättre äldreomsorg och då behöver vi bygga allianser med de som vill i samma riktning, säger Sara Hultqvist.

Hon betonar att det samtidigt är viktigt att fundera över om den här strategin kan bidra till att forskningen blir vinklad genom att bara en viss typ av kommuner inkluderas.

– Man kan säga: men alla de andra då? De som inte drar åt samma håll? De kommer vi inte åt med den här metodiken, men här kan de kommuner vi lyfter fram förhoppningsvis fungera som goda och inspirerande exempel, säger hon och tillägger:

– Det krävs samtidigt mod av de här kommunerna. Mod att säga: Varsågoda kliv in här, ni är inte Janne Josefsson, men ni är forskare och ni kommer att titta på bristerna.

Att skapa tillit mellan parterna i forskningen har varit avgörande för att få till den här öppenheten. Och det har man gjort genom att lära känna varandra över tid, men också genom att avlöna olika kontaktpersoner för deras extraarbete, så att relationen mellan forskare och övriga inte blir ojämlik.

– Kärnan i tillit är relationen, en trygg relation gör att folk känner tillit. Det går inte att bara konstruera, utan det uppstår mellan människor och man måste börja med de enskilda individerna, säger Sara Hultqvist.

Moralprojektets upplägg går kortfattat ut på att man under år ett har samlat in beskrivningar av de olika yrkesgruppernas arbetsvardag (biståndsbedömare, äldreomsorgspersonal, första linjens chefer) med fokus på etiskt utmanande situationer. Blivande socionomer samt blivande undersköterskor har sedan mötts i workshops tillsammans med forskarna för ett ömsesidigt lärande och för att komma med förslag på förändringar.

– Under det tredje året har vi sedan aktivt sökt efter konkreta goda exempel. För att vi vill ha ledstjärnor. Personalen inom äldreomsorgen i de olika kommunerna har fått prata om något som de brinner för och där de känner ’här gör vi framsteg’.

Tre exempel kommer att lyftas i en framtida vitbok och eventuellt i framtida artiklar. Det handlar exempelvis om hur ett äldreboende skapade ett gym på en biyta med hjälp av egna idéer och initiativkraft, och om hur arbetsgruppen på ett annat boende resonerade sig fram till en lösning för att skapa ett mindre stressigt schema och frigöra tid så att de slapp ”starta på minus” varje morgon.

Sara Hultqvist konstaterar att äldreomsorgen är ett välstuderat fält, men att de konkreta, detaljerade berättelserna har saknats.

– I forskargruppen har vi pratat mycket om begreppet reflexiv professionsforskning, som handlar just om att vara vardagsnära. Vi kommer inte med ny kunskap, utan det handlar om att artikulera den kunskap som redan finns.

LÄS OCKSÅ >>> Lokala politiker har stor makt över äldreomsorgen

Ett annat exempel på hur forskargruppen vågat tänka nytt är den spelfilm, Vem ropar för Alvar, på 18 minuter som projektet också har utmynnat i. Filmen har visats i olika sammanhang, på konferenser, i skolor och på föreningsmöten. I sommar visas den på en internationell filmfestival i Tjeckien. Förhoppningen är att kunna nå ut till nya och andra målgrupper.

– Vi har sett hur fint filmen fungerar när det gäller att ta upp svåra ämnen som det kan vara för laddat att prata om. Som betraktare kan du välja att prata om det som illustreras i bilden, eller utgå från dig själv. Att använda konstnärliga grepp för att ta sig an svåra ämnen har visat sig vara väldigt givande, säger Sara Hultqvist.