Samiska kvinnor utsatta både utifrån kön och ursprung
I fyra år har forskare vid Umeå universitet undersökt våld bland samiska kvinnor. Utifrån ett maktperspektiv kan positionen som samisk kvinna vara mer utsatt både utifrån könade och koloniala strukturer, säger forskaren Jennie Brandén.
Jennie Brandén. Foto: Mattias Pettersson
Vad är bakgrunden till att man startade det här projektet?
– 2021 gjorde Sametinget en kartläggning om jämställdhet i det samiska samhället. Där såg man att det fanns en påtaglig kunskapslucka om våldsutsatthet bland samiska kvinnor. Det här projektet genomfördes sedan på uppdrag av Sametinget som en del i deras arbete med jämställdhet och att förebygga mäns våld mot samiska kvinnor.
– Sverige har också fått internationell kritik från bland annat Europarådet och FN för avsaknaden av kunskap och forskning om våldsutsatta samiska kvinnor, och avsaknaden av riktat stöd till den gruppen.
Er studie visar att samiska kvinnor är mer utsatta för våld än kvinnor i övriga befolkningen. Vad beror det på?
– Det finns en osäkerhet i den jämförelsen så vi är försiktiga med att dra den slutsatsen. Enkäten riktad till samer i Sverige genomfördes 2021. Den har vi jämfört med en enkät riktad till befolkningen i Sverige i stort, som genomfördes 2017. Så det finns en osäkerhet i att vi jämför olika mätperioder, och sedan är det svårt att säga hur representativt underlaget riktat mot den samiska befolkningen är.
– Men det man kan säga är att samiska kvinnor är minst lika våldsutsatta som kvinnor i Sverige i stort. Utifrån ett maktperspektiv så kan positionen som samisk kvinna också vara mer utsatt både utifrån könade och koloniala maktstrukturer.
Finns det någon särskild grupp bland samiska kvinnor som är särskilt utsatt?
– Det vi kan se är att samiska kvinnor under 45 år uppger en betydligt högre våldsutsatthet än äldre kvinnor, det gäller framför allt sexuellt våld. Vi ser också att hbtq-samer uppger en betydligt högre våldsutsatthet än övriga samer.
Är det något som förvånat dig under projektarbetet?
– Det finns tidigare forskning från Norge som visat på liknande resultat. Det som skiljer sig mellan den svenska och norska forskningen var att man i Norge såg en högre våldsutsatthet även bland samiska män. Vi har också kunnat se att samiska kvinnor i Sverige är mer utsatta för rasism och diskriminering än samiska män.
Vad vet man om förövarna?
– Vi har tyvärr inga frågor om förövare med i vår enkät. De frågor om våld som är med i vår enkät är också del av en större folkhälsoenkät vilket har begränsat hur många frågor om våld vi har kunnat ställa. Så vi vet ingenting om förövarna eller de utsattas relation till förövarna. Där behövs mer forskning.
