Så gick det med jobben efter covid

– Men jag ser också att i samtliga nordiska länder så steg sysselsättningsgraden och hamnade på förpandeminivåer ganska snabbt. Det är en indikation på att arbetsgivarna inte har haft så svårt att hitta folk till sina lediga platser, säger professor emeritus Anders Forslund och tillägger:

– Min slutsats är att inget tyder på en försämrad matchning för något av de nordiska länderna, inklusive Sverige. Det förvånade mig, måste jag erkänna, säger Anders Forslund.

Förvåningen hänger ihop med det matchningsproblem som bevisligen existerar, men också med det faktum att Sverige har en större andel långtidsarbetslösa än övriga länder.

– Vi vet att det går långsammare att få jobb om man varit arbetslös länge än om man varit arbetslös kort tid. Men det ser jag inte här, säger Anders Forslund.

Anders Forslund påpekar att en ganska stor del av de som är arbetslösa har kommit till Sverige som flyktingar, eller anhöriga till flyktingar. Sverige tog emot många flyktingar i början av 2010-talet, men det tog i princip slut 2016.

– Nu har de som kom under första halvan av 2010-talet hunnit vara så pass länge i Sverige att de faktiskt får jobb.

Statistiken över arbetslöshet visar också att sysselsättningen bland utrikesfödda växer betydligt snabbare än sysselsättningen bland svenskfödda.

I studien gör Anders Forslund även en genomgång av de fyra ländernas olika arbetsmarknadspolitiska insatser, med tesen att det kan påverka arbetsmarknadens möjlighet att fungera bättre. Här såg han att ländernas insatser skiljde sig åt.

– I Danmark har man i princip lagt ut arbetsmarknadspolitiken på kommunerna. Staten styr, men det är kommunerna som utför. Och kommunerna utför arbetet oavsett om de arbetslösa har någon form av ekonomiskt bistånd eller a-kassa. Kommunerna har ansvar för båda grupperna, säger Anders Forslund.

I Norge har man gjort tvärtom. De har en central styrning genom de statliga NAV-kontoren där kommunerna är skyldiga att utföra tjänster i samarbete med de statliga instanserna.

– I Sverige och Finland befinner vi oss någonstans mitt emellan de här förhållningssätten, säger Anders Forslund.

Ansvarsfördelningen för vissa grupper av arbetslösa är väldigt oklar, såväl i Sverige som i Finland. Framför allt handlar det om arbetslösa med ekonomiskt bistånd.

– Det är en ganska besvärlig situation vi har i Sverige, att det är oklart vem som har huvudansvaret för en grupp arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden, konstaterar han.

Kommunerna brukar enligt Anders Forslund hävda att de här personerna riskerar att falla mellan stolarna.

– Jag tycker att det vore intressant att studera hur det danska systemet fungerar i lite mer detalj. Personligen anser jag att det har en del intressanta inslag.

De arbetsmarknadsinsatser som enligt forskningen fungerar för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden är subventionerade jobb, hög handläggartäthet och utbildning för de som har en ”felaktig” kompetens.

– Där kan man se att Sverige skiljer ut sig. Vi har väldigt mycket subventionerade anställningar i jämförelse med de andra länderna. Men vi har också extremt lite arbetsmarknadsutbildning jämfört med de andra länderna.

Här tror Anders Forslund att man på ett effektivare sätt kan hjälpa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden genom att erbjuda fler personer kortare yrkesutbildningar inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen.

För socionomer tror han att det finns mycket att lära av studier som är gjorda i just Danmark. Där har forskare på ett systematiskt sätt försökt ta reda på vilka insatser som fungerar för personer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden för vilka ett arbete kanske inte är det mest aktuella. Danska forskare har utvecklat mått på om insatser för personerna närmare arbetsmarknaden än vad de var innan, och kommit fram till vissa tumregler:

– Exempelvis att man inte ska byta handläggare utan ha samma i så stor utsträckning som möjligt. Man ska helst köra flera parallella insatser istället för en efter en, och en av insatserna ska alltid vara riktad mot arbetsmarknaden. Så att det alltid finns ett arbetsmarknadsfokus även om man samtidigt behöver köra rehab och annat, säger Anders Forslund.