Så framställs personer med utländsk bakgrund i Tidöavtalet
Sirwan Mansouri och Rafat Alsioufi från Mittuniversitetet har undersökt hur personer med invandrarbakgrund framställs i Tidöavtalet inom områdena integration, migration och kriminalitet. ”Det var en frustration som fick oss att välja det här ämnet”, säger Sirwan Mansouri.
Rafat Alsioufi (till vänster) Sirwan Mansouri. Foto: Privat
Vad handlar uppsatsen om?
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Den är en diskursanalys av Tidöavtalet där vi analyserat framställningen av personer med invandrarbakgrund. Vi har tittat på vilken retorik man har kring gruppen utifrån postkoloniala perspektiv, berättar Rafat Alsioufi.
Varför blev ni intresserade av ämnet?
– Det var en frustration som fick oss att välja det här ämnet, och så blev vi inspirerade av en föreläsning om diskursanalys. Vi insåg att det kommer kräva mycket av oss men vi älskade den utmaningen, berättar Sirwan Mansouri.
– Vi har också från första terminen varit intresserade av diskrimineringsfrågor och hur man tittar på invandrare som ”de andra”, säger Rafat Alsioufi.
Hur gick ni till väga?
– Vi utgick från Tidöavtalet och fokuserade på de delar som handlar om integration, migration och kriminalitet. Sen har vi läst otroligt mycket, säger Sirwan Mansouri.
– Vi har också diskuterat massor med varandra och hade mycket stöd av vår handledare som varande oss för att det var ett tungt ämne. Vi har jobbat hårt men det är en erfarenhet vi kommer bära med oss hela livet, fortsätter Rafat Alsioufi.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Många stora problem skylls på invandrare, och folk med invandrarbakgrund. Invandrare beskrivs som en ekonomisk börda, en belastning för samhället. Det är en felaktig bild, men för personer med utländsk bakgrund markerar diskursen att som invandrare ses du inte som en del av samhället, säger Rafat Alsioufi.
– Det blir en andrafiering, genom att det främst är negativa aspekter som tas upp. Det kan leda till att målgruppen mår sämre, inte orkar plugga eller kämpa vidare, och känner sig hotade, berättar Sirwan Mansouri.
Vem har nytta av att läsa uppsatsen?
– Vi tycker alla politiker behöver läsa den. Särskilt de som nu är i ledande position. Och socialarbetare borde läsa den och få till sig hur den här retoriken kan påverka.
LÄS OCKSÅ >>> Här kan du ta del av uppsatsen i sin helhet