Maria Andersson

Kurator på Katrineholms Tekniska College

26 apr 2021

26 apr 2021

Debatt: Så kan kuratorn göra skillnad trots (o)tydligheten

Kuratorn Maria Andersson vill inspirera andra efter ett lyckat initiativ på skolan där hon arbetar. Replik på Caroline Lundströms debattartikel i Socionomen #2 2021 om skolkuratorns (o)tydliga uppdrag.

Maria Andersson

Kurator på Katrineholms Tekniska College

26 apr 2021

26 apr 2021

LÄS MER: Debatt: Skolkurator – ett (o)möjligt uppdrag 

Jag är utbildad socionom och har arbetat som kurator på gymnasiet i snart åtta år och trivs fantastiskt bra. Innan dess arbetade jag på socialtjänsten inom barn/unga/familj i nästan åtta år.

Att komma in i skolans värld och hitta mitt sammanhang som kurator tog tid och var en stor omställning i jämförelse med socialtjänstens vardag. Som skolkurator finns det inga tydliga ramar och man formar sin egen vardag till stor del. Nu när jag har jobbat i några år så kan jag till viss del se det som en tjusning, att det innebär mycket frihet under ansvar. Jag kan planera och forma mina dagar utifrån behov på skolan men också till viss del utifrån vad jag känner mig trygg i men även vad jag i min profession vill utmana och utveckla mig i. Utifrån ett större perspektiv kan just denna frihet orsaka en orättvisa för våra elever ute i landet, precis som Caroline lyfter upp i sin debattartikel. Jag instämmer i att uppdraget som skolkurator behöver bli tydligare. För eleverna, för pedagogerna, för rektorerna, för vårdnadshavarna, för alla våra samverkanspartners och såklart för oss kuratorer.

Jag vill dela med mig av ett gott exempel. Caroline lyfter i sin debattartikel upp en önskan om att alla i elever i en årskurs skulle få möjlighet till ett psykosocialt samtal med kurator, precis som de blir erbjudna ett hälsosamtal till skolsköterskan. Under förra läsåret började jag fundera mer på hur jag skulle nå fram bättre och i ett tidigare skede till killarna på skolan.

- På skolan finns övervägande killar då vi har många yrkesprogram. När jag informerade i åk 2 klasser om psykisk hälsa, i ett förebyggande syfte, funderade jag på just detta med kopplingen psykisk hälsa-fysisk hälsa-kunskapsinlärning och hur vi kan jobba ännu mer utifrån det.

Funderingarna ledde fram till att jag satte ihop ett koncept där alla åk 1 elever skulle erbjudas ett samtal med mig. Jag resonerade upplägget med skolsköterskan som var mycket positiv och vi kom fram till att hennes hälsosamtal och mina samtal skulle komplettera varandra bra. Rektorn, som även är min chef, var positiv och gav klartecken till att köra igång till starten av läsåret 20/21.

- Nu sitter jag här 8 månader senare och allt har gått över förväntan! Inledningsvis tänkte jag att jag är glad om i alla fall hälften dyker upp på sina erbjudna tider. Med facit i hand så har nästan alla kommit.

I genomsnitt endast bortfall på 1–3 elever per klass. I vissa klasser har alla kommit. Av de ca 160 elever i åk 1 som jag har haft samtal med har ungefär 35 lett vidare till fortsatta stödsamtal.

En positiv effekt är även att jag redan är en ”känd” person för eleverna när jag kommer ut i klasser, i fordonsverkstan eller i bygghallen. En annan positiv effekt är att ingången blir enklare när behovet uppstår igen. Till exempel när oro finns kring vissa elever utifrån distansstudierna det här läsåret. Det finns en naturlig ingång till eleverna och en trygghet i att ha träffats tidigare. Ytterligare en positiv del är att det även underlättar för lärarna. De vet att eleverna i åk 1 har träffat mig och det blir enklare att uppmuntra till en ny kontakt. Relationer är viktiga, det vet vi ju.

LÄS MER: Läs Sveriges Skolkuratorers förenings replik här

Upplägget ser ut såhär i stora drag: Utskick med information till alla berörda vårdnadshavare, arbetslag och elever. Till varje elev avsatte jag 45 min, varav 30 min samtal och 15 min för anteckningar. Tiderna skickades ut digitalt till eleverna via skolans interna system och mentorerna fick listor på elevernas tider. På grund av distansstudier i perioder blev samtalen färdiga mellan sport- och påsklov istället för till jullovet.

Efter sammanställning och reflektion så ser jag bara positiva effekter. Planen är att fortsätta med detta upplägg och att träffa alla nya ettor till hösten! I min kommun har även ett par av mina kuratorskollegor på andra gymnasieenheter startat igång liknande upplägg. Jag hoppas att detta kan inspirera fler av er skolkuratorer därute i landet!

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Aktuellt
28 jun 2022

Förslag på äldreomsorgslag överlämnat till socialministern

Regeringens särskilda utredare, Socialstyrelsens generaldirektör Ol...

#nyexadsocionom
28 jun 2022

Emma om första året som socionom: ”Har verkligen hittat min plats”

Ett helt år har nu passerat sedan Emma Peldán tog klivet ut i arbet...

Läs även

Debatt
20 maj 2022

Slutord: ”Maria Kjellgren och jag har mycket gemensamt”

Sophie Ekman Wretlind svarar på repliken av Maria Kjellgren.

Replik
19 maj 2022

Replik: ”Dr Wretlind ger ett ensidigt perspektiv av elevhälsa”

Jobbet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga görs inte...

Debatt
9 maj 2022

Debatt: ”Barn är mer än potentiella brottsutövare”

Det räcker inte att diskutera hur rekrytering till kriminella gäng ...

Krönika
9 maj 2022

”Tystnadskultur tvingar duktiga medarbetare att bli passiva vittnen”

Gängexperten Maria Wallin menar att tystnadsnormer får omfattande k...

Debatt
26 apr 2022

Ett familjehems vardag – om att uppleva ett sammanbrott

Är det någon som undrar varför vi har brist på familjehem? Inte jag...

Debatt
8 apr 2022

Sophie Ekman Wretlind: ”Vi måste återinföra skolhälsovården”

Avskaffandet av skolhälsovården har fått ödesdigra ­konsekvenser fö...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.