Kuratorn Maria Andersson vill inspirera andra efter ett lyckat initiativ på skolan där hon arbetar. Replik på Caroline Lundströms debattartikel i Socionomen #2 2021 om skolkuratorns (o)tydliga uppdrag.
- På skolan finns övervägande killar då vi har många yrkesprogram. När jag informerade i åk 2 klasser om psykisk hälsa, i ett förebyggande syfte, funderade jag på just detta med kopplingen psykisk hälsa-fysisk hälsa-kunskapsinlärning och hur vi kan jobba ännu mer utifrån det.
Funderingarna ledde fram till att jag satte ihop ett koncept där alla åk 1 elever skulle erbjudas ett samtal med mig. Jag resonerade upplägget med skolsköterskan som var mycket positiv och vi kom fram till att hennes hälsosamtal och mina samtal skulle komplettera varandra bra. Rektorn, som även är min chef, var positiv och gav klartecken till att köra igång till starten av läsåret 20/21.
- Nu sitter jag här 8 månader senare och allt har gått över förväntan! Inledningsvis tänkte jag att jag är glad om i alla fall hälften dyker upp på sina erbjudna tider. Med facit i hand så har nästan alla kommit.
I genomsnitt endast bortfall på 1–3 elever per klass. I vissa klasser har alla kommit. Av de ca 160 elever i åk 1 som jag har haft samtal med har ungefär 35 lett vidare till fortsatta stödsamtal.
En positiv effekt är även att jag redan är en ”känd” person för eleverna när jag kommer ut i klasser, i fordonsverkstan eller i bygghallen. En annan positiv effekt är att ingången blir enklare när behovet uppstår igen. Till exempel när oro finns kring vissa elever utifrån distansstudierna det här läsåret. Det finns en naturlig ingång till eleverna och en trygghet i att ha träffats tidigare. Ytterligare en positiv del är att det även underlättar för lärarna. De vet att eleverna i åk 1 har träffat mig och det blir enklare att uppmuntra till en ny kontakt. Relationer är viktiga, det vet vi ju.
LÄS MER: Läs Sveriges Skolkuratorers förenings replik här
Upplägget ser ut såhär i stora drag: Utskick med information till alla berörda vårdnadshavare, arbetslag och elever. Till varje elev avsatte jag 45 min, varav 30 min samtal och 15 min för anteckningar. Tiderna skickades ut digitalt till eleverna via skolans interna system och mentorerna fick listor på elevernas tider. På grund av distansstudier i perioder blev samtalen färdiga mellan sport- och påsklov istället för till jullovet.
Efter sammanställning och reflektion så ser jag bara positiva effekter. Planen är att fortsätta med detta upplägg och att träffa alla nya ettor till hösten! I min kommun har även ett par av mina kuratorskollegor på andra gymnasieenheter startat igång liknande upplägg. Jag hoppas att detta kan inspirera fler av er skolkuratorer därute i landet!