Caroline Lundström

Socionom och Skolkurator. Bakgrund: Master i socialt arbete. Utbildad handledare. Utbildad i Repulsemetoden och MHFA (Första hjälpen till psykisk hälsa för unga). Arbetat inom socialtjänsten med barn och unga samt som familjebehandlare inom BUP, som skolkurator sedan flera år tillbaka inom såväl kommunal som privat verksamhet. Driver företaget CaLu konsult som är verksamt inom psykosocialt arbete och skolutveckling.

17 mar 2021

17 mar 2021

Debatt: Skolkurator – ett (o)möjligt uppdrag?

Caroline Lundström, skolkurator och socionom.

Skolkuratorns uppdrag måste bli tydligt, skriver Caroline Lundström.

Caroline Lundström

Socionom och Skolkurator. Bakgrund: Master i socialt arbete. Utbildad handledare. Utbildad i Repulsemetoden och MHFA (Första hjälpen till psykisk hälsa för unga). Arbetat inom socialtjänsten med barn och unga samt som familjebehandlare inom BUP, som skolkurator sedan flera år tillbaka inom såväl kommunal som privat verksamhet. Driver företaget CaLu konsult som är verksamt inom psykosocialt arbete och skolutveckling.

17 mar 2021

17 mar 2021

Läs Sveriges Skolkuratorers Förenings replik på debattartikeln här

Vad gör en skolkurator egentligen? Det är inte en helt ovanlig fråga som skolkuratorer får av såväl elever som lärare. Det är inte heller ovanligt att rektorer, lärare och annan personal redan har bestämt sig för vad en skolkurator gör; nämligen har samtal med elever. Problembeskrivningen och bedömningen av vad eleven är i behov av är redan gjord, av professioner som inte har en specialistkunskap gällande det psykosociala området. Ironiskt nog finns det inte ett fastställt krav på vilken utbildning en skolkurator ska ha och således inte heller en garanti för vilka baskunskaper en skolkurator besitter.

Oavsett om du som skolkurator har rektorn som din chef eller din chef finns inom en central elevhälsa, så innebär ofta skolkuratorns position en ständig argumentation kring sitt uppdrag utifrån de olika förväntningar som finns på yrkesrollen. Det kan skapa ett avstånd till dem som skolkuratorn arbetar med och för. Det kan också skapa en känsla hos skolkuratorn av att vara utlämnad åt sig själv, omgiven av pedagogisk personal som har sin agenda och sitt synsätt utifrån sin profession.

LÄS MER: Läs Sveriges Skolkuratorers förenings replik här

- Det är naturligtvis bra med visst handlingsutrymme inom sin profession, men det krävs också en struktur för att handlingsutrymme ska kunna uppstå. Annars blir det bara godtyckligt vad skolkuratorn ägnar sig åt och vad eleverna får.

Detta är onödigt och det skulle kunna minimeras om vi skolkuratorer hade en gemensam och tydlig arbetsbeskrivning, verktygslåda samt krav på bakgrundskunskap. Tänk om vi hade en gemensam handbok och ett basprogram som skolsköterskorna har. Tänk om vi hade psykosociala hälsosamtal eller screeningar med alla elever i en viss årskurs i förebyggande syfte, liksom skolsköterskornas hälsosamtal. Då skulle fler elever, klasser och skolor få rätt till sådana insatser som de är i behov av och som visat sig betydelsefulla. Det skulle finnas färre frågetecken kring vad skolkuratorn egentligen gör. Det är naturligtvis bra med visst handlingsutrymme inom sin profession, men det krävs också en struktur för att handlingsutrymme ska kunna uppstå. Annars blir det bara godtyckligt vad skolkuratorn ägnar sig åt och vad eleverna får.

På senare tid har den psykiska ohälsan bland våra barn och unga uppmärksammats i olika forum och av olika organisationer. Det är viktigt och debatten idag handlar mycket om tidiga insatser i skolan för att motverka psykisk sjukdom och utanförskap i samhället. Det finns evidensbaserade insatser med visst forskningsstöd och även om manualbaserade metoder inte används, på grund av till exempel tidsbrist eller ekonomiska begränsningar, kan mycket göras ändå. Problemet är dock att det hänger på om det tas initiativ på skolorna runt om i landet gällande detta eller inte. Mina erfarenheter säger att det är beroende på om intresset finns hos skolkuratorn eller någon av de andra professionerna i elevhälsan.

- För att använda ett känt begrepp inom socialt arbete; KASAM – känsla av sammanhang; vi skolkuratorer, liksom våra elever, behöver känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i vår tillvaro.

Den som har störst utrymme till egna initiativ är ofta skolkuratorn, eftersom vad som ryms inom hens uppdrag är otydligt. En otydlighet som kan skapa stress hos skolkuratorn själv och en känsla av otillräcklighet. I värsta fall kan konsekvenserna bli utmattning och sjukskrivning – en tragedi för såväl den enskilde som för samhället i stort. För att använda ett känt begrepp inom socialt arbete; KASAM – känsla av sammanhang; vi skolkuratorer, liksom våra elever, behöver känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i vår tillvaro.

Skolkuratorn är en nyckelperson vad gäller att skapa goda förutsättningar för våra barn och unga i framtiden. Därför behöver yrket skolkurator och dess professionsutveckling tas på allvar och prioriteras av beslutsfattare. Bara tillsammans kan vi göra verklig skillnad för landets elever.

LÄS MER: Sveriges Skolkuratorers Förenings replik på debattartikeln

Läs även

Åsikter
7 jun 2021

Debatt: Livsvärden slukas av systemvärlden inom soci...

Stark betoning på utredning och dokumentation gör att vi missar den...

Åsikter
7 jun 2021

Replik: ”I den bästa av världar smälter de iho...

Även om systemvärlden och profession baseras på olika logik är de i...

Debatt
26 apr 2021

Debatt: Så kan kuratorn göra skillnad trots (o)tydli...

Kuratorn Maria Andersson vill inspirera andra efter ett lyckat init...

Mäns våld mot kvinnor
23 apr 2021

Gör om och gör rätt Jämställdhets- myndigheten!

Det är tragiskt att ­Sverige ligger över EU-genomsnittet när det gä...

Debatt
23 apr 2021

Replik: ”Yrkesverksamma har en nyckelroll för ...

Att våldsutsatta kvinnor möter välutbildade socionomer och andra pr...

Debatt
19 apr 2021

Debatt: ”Jag kan inte vara tyst längre!”

Skolkuratorn Olga Granlöf är inte Sverigedemokrat. Men vi måste gör...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.