Sophie Ekman Wretlind

Hedersdoktor och tidigare skolläkare, varav 30 år som skolöverläkare i Solna

20 maj 2022

20 maj 2022

Sophie Ekman Wretlind

Slutord: ”Maria Kjellgren och jag har mycket gemensamt”

Sophie Ekman Wretlind svarar på repliken av Maria Kjellgren.

Sophie Ekman Wretlind

Hedersdoktor och tidigare skolläkare, varav 30 år som skolöverläkare i Solna

20 maj 2022

20 maj 2022

Här följer ett slutord i debatten: ”Vi måste återinföra skolhälsovården” av Sophie Ekman Wretlind (220408) och tillika ett svar på Maria Kjellgrens replik: ”Dr Wretlind ger ett ensidigt perspektiv av elevhälsa” (220519).

Maria Kjellgren och jag har mycket gemensamt, till exempel förslaget att skapa en första linjens vård som tillhör primärvården och där alla elevhälsans professioner; läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer ingår. Där har vi det lysande exemplet Finland som alltid haft skolhälsovård, med lagstiftad skolläkare och skolsköterskor. Den tillhör primärvården och är första linjens vård, fast den ligger i skolan. Det gör att den enkelt samverkar med de andra aktörerna i skolan, som psykologer, kuratorer, specialpedagoger och speciallärare. I Finland är det lagstadgat att det skall vara regelbundna klassundersökningar av skolläkare och skolsköterskor, så sjukdomar och funktionsnedsättningar upptäcks tidigt.

Jag håller helt med Maria Kjellgren om att all personal i skolan gör, och självklart ska, göra orosanmälningar vid misstanke om att barn far illa. Skillnaden är att i tidigare skollagar innebar uppdraget att allt började i sekretess hos skolhälsovården. Skolsköterskan pratade med föräldrar och barn, med lärare, rektor och med skolläkare och övrig elevhälsa. Det är stor skillnad, och en annan ingång, när första samtalet var i sekretess i skolhälsovården. Jag är övertygad om att Socionomens läsare förstår hur viktigt det är att första samtalet alltid sker på rätt sätt, i sekretess och med beaktande av allt det Barnkonventionen står för.

Precis som Maria Kjellgren säger så känner en del lärare sina elever väl, men ingen känner eleverna så väl som skolsköterskan. Ur sekretessynpunkt försäkrades alltid barnet och föräldrarna att första samtalet blev rättssäkert. Det är så man bygger upp trygghet – grunden till tillit i samhället.

Sen har vi problemet att rektor är ensam och högst ansvarig för elevhälsan, men saknar medicinsk utbildning. Under rektorn ligger chefen för elevhälsan, Elevhälsans medicinska insats (EMI). Chefen för EMI behöver inte ha medicinsk kompetens. Det kan vara sköterska, läkare, men också andra professioner. Det står tydligt i Vägledning för elevhälsa att: ”…om annan personal som saknar kunskap ändå skulle leda EMI och inte ha behörighet för det skall den personen inte lastas.” Det är mycket märkligt att en skollag och vägledning som Skolverket och Socialstyrelsen skrivit kan acceptera en sådan juridisk kullerbytta. Och hur kan en rektor utan medicinsk kunskap få leda ansvaret för barns hälsa?

Chefen under rektorn, chefen för EMI, behöver heller inte ha medicinsk kompetens. Hur kan en sådan juridisk omöjlighet förklaras? Kompetens bör finnas, men finns den inte så skall inget ansvar kunna utkrävas? Allt detta leder till falsk trygghet för barn och föräldrar och samhällsaktörer.

Barn borde vara den grupp i samhället där man satsar mest på preventiv hälsovård. I dagsläget finns inte någon preventiv vård efter MVC och BVC. Någon medicinskt kunnig person, en barnskolhälsovårdsläkare, måste ha ansvar för barns vård mellan 6–20 år. I nuläget är det ingen.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Ledare
9 dec 2022

Nya numret av Socionomen ute – fokus på Bostad först, nya ärkebiskopen och mycket mer

Hur har det fungerat med Bostad först i Sverige, vilka utmaningar h...

Tema
9 dec 2022

Henrik och Maria motverkar vräkningar och hemlöshet genom samarbete och förtroende

Borlänges boendesamordnare Henrik Korvanen och Maria Örnlind arbeta...

Läs även

Replik
19 maj 2022

Replik: ”Dr Wretlind ger ett ensidigt perspektiv av elevhälsa”

Jobbet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga görs inte...

Debatt
9 maj 2022

Debatt: ”Barn är mer än potentiella brottsutövare”

Det räcker inte att diskutera hur rekrytering till kriminella gäng ...

Krönika
9 maj 2022

”Tystnadskultur tvingar duktiga medarbetare att bli passiva vittnen”

Gängexperten Maria Wallin menar att tystnadsnormer får omfattande k...

Debatt
26 apr 2022

Ett familjehems vardag – om att uppleva ett sammanbrott

Är det någon som undrar varför vi har brist på familjehem? Inte jag...

Debatt
8 apr 2022

Sophie Ekman Wretlind: ”Vi måste återinföra skolhälsovården”

Avskaffandet av skolhälsovården har fått ödesdigra ­konsekvenser fö...

Krönika
28 mar 2022

Kalle Norwald: Sexualitet – en viktig pusselbit i det sociala arbetet!

Sexualitet och socialt arbete har alltid varit tätt sammankopplat, ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.