Robotarnas intåg i socialtjänsten blottar biståndets oklarheter

Tanken är förstås att förenkla – om roboten kan hantera rutinärenden frigörs mer tid för det kvalificerade sociala arbetet. Men vad blir egentligen effekten?

Lupita Svensson är lektor vid Socialhögskolan i Malmö och har i flera forskningsprojekt studerat digitaliseringen av socialtjänsten. De senaste åren har hon bland annat fördjupat sig i robotiseringen av försörjningsstödet och konstaterar att det finns olika sätt att se på det. I vissa kommuner ligger försörjningsstödet kvar under socialnämndens ansvar och behovet av ekonomiskt stöd ses som ett socialt problem. I andra menar man att behovet av försörjningsstöd i de flesta fall handlar om arbetslöshet och att individerna därför behöver hjälp att hitta ett jobb snarare än stöd i form av kvalificerat socialt arbete. Flera av de senare kommunerna har valt att flytta ansvaret för försörjningsstödet till arbetsmarknadsnämnden.

En av de kommuner som var tidigt ute med att flytta försörjningsstödet till arbetsmarknadsnämnden är Trelleborg. De valde att skifta fokus från kontroll till service och skapade ett servicecenter. Målet var att den som söker stöd skulle få ett beslut dagen efter.

– Det lyckades vi med och så är det fortfarande, berättar Zara Göransson Tosic, förvaltningschef vid Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborg.

Nästa steg blev att införa en robot. Steg för steg gick de igenom sina interna processer, vem som gör vad och på vilka grunder. Därefter programmerade de roboten att göra samma sak. 2017 sattes den i drift och successivt har roboten fått ta större ansvar. Numera tillåts den även fatta beslut i ärenden. Först var det enbart bifallsbeslut och nu även avslag. Ungefär var tredje ärende i Trelleborg hanteras i dag av roboten, helt utan mänsklig inblandning.

Men att en robot ska tillåtas fatta beslut om försörjningsstöd är inte självklart. Enligt SKR finns det i dag inte stöd i lagen för automatiserat beslutsfattande, men Trelleborgs egna juridiska rådgivare menar att automatiseringen faller inom delegationsreglerna i kommunallagen.

Säkrare handläggning

2020 tillsatte regeringen utredningen ”En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner” som bland annat ska se över hur automatiserat beslutsfattande kan införas i kommuner och regioner. Under tiden låter Trelleborg roboten att arbeta vidare. Och Zara Göransson Tosic menar att handläggningen är säker. När det kommer en ny ansökan är det alltid en handläggare som hanterar ärendet första gången. Därefter träffar alla sökande en arbetsmarknadssekreterare som kan vara ­socionom men även ha en annan högskole­utbildning inom exempelvis beteendevetenskap, två till tre gånger i veckan, om de inte är sjukskrivna eller i någon form av aktivitet.

– Det roboten hanterar är rutinärendena, allt som ligger utanför ramarna faller ur systemet. Det gör att handläggarna kan ägna sin tid åt de mer komplicerade ärendena. Den vanligaste missuppfattningen är att vi inte träffar klienterna när det är precis tvärt om – vi träffar dem oftare och har stora möjligheter att fånga upp eventuella sociala problem, säger Zara Göransson Tosic.

Lite längre söderut, i Malmö, har man valt en annan väg. För fyra år sedan slogs socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen ihop till en förvaltning med olika avdelningar. Sara Kleijsen Åhlander är verksamhetsansvarig för individ- och familjeomsorgen och när hon först hörde talas om robotar inom försörjningsstödet var hon skeptisk.

– Jag har själv jobbat med den grupp som ­behöver försörjningsstöd på grund av arbetslöshet och min erfarenhet är att de behöver mer stöd än att bara söka jobb, säger hon.

Å andra sidan såg de i Malmö en möjlighet att frigöra tid för socialsekreterarna att verkligen använda sin yrkeskunskap och i april 2020 tryckte de på startknappen för den egna robotiserade handläggningen.

– Gör handläggarna bara beräkningar och sköter siffror använder de inte sin kompetens. Våra socialarbetare har mycket att tillföra och jag tror att roboten kan ge den positiva bieffekten att arbetet med försörjningsstöd blir ­tillräckligt intressant för att fler ska stanna, säger Sara ­Kleijsen Åhlander.

Automatiseringen frigör tid

I dag sker ungefär var tredje ansökan om försörjningsstöd i Malmö digitalt, precis som i Trelleborg. Roboten gör förarbetet och själva besluten fattas av en människa.

– Skulle vi släppa kontrollen över den sista knapptryckningen tror jag att det finns en risk att kontakten mellan socialsekreterare och klient glider iväg och att en del klienter riskerar att bli bortglömda. Försörjningsstödet ger också ett gyllene tillfälle att få kontakt och erbjuda stöd som individerna själva kanske inte vet att de kan få, säger Sara Kleijsen Åhlander.

I början av automatiseringen fanns en oro för att den skulle leda till ännu högre press på handläggarna. Men Lupita Svenssons studier visar att varje anställd visserligen handlägger fler ärenden men att automatiseringen också frigör tid. En annan farhåga var att handläggningen skulle bli fyrkantig men så tycks det inte heller ha blivit eftersom systemen skickar ut allt som faller utanför ramarna för manuell hantering.

Däremot kvarstår frågan om de som behöver försörjningsstöd också behöver stöd från socialtjänsten. Som lagstiftningen är uppbyggd så är försörjningsstödet och den individuella handläggningen tänkt som samhällets yttersta skyddsnät. En person ska finnas till och fatta beslut om en annan. Men om en grupp behövande är så enkla att handlägga att en robot kan göra det kanske inte socialtjänsten är det yttersta skyddsnätet längre?

– Om försörjningsstödet snarare blir en ­förlängning av socialförsäkringen kanske det inte går att ha en exklusiv handläggning längre. Det innebär i sådana fall en omförhandling av vårt välfärdssystem som inte har med digitaliseringen att göra, robotarna har bara gjort förskjutningen mer synlig, säger Lupita Svensson.

I takt med att bolagen som står bakom verksamhetssystemen bygger in robotliknande funktioner blir det lättare och lättare för kommuner att börja använda automatiserad handläggning. Samtidigt manar Lupita Svensson till eftertanke.

– Vårt välfärdssystem ligger ideologiskt nära den socialdemokratiska grundsynen men nu börjar vi se en politik som drar åt ett annat håll. Då är det viktigt att vi inom akademin och professionen inte bara hänger med utan stannar upp lite och åtminstone manar till eftertanke, säger hon.

Detta får roboten göra enligt SKR

Rättsläget kring automatiserat beslutsfattande inom kommuner och regioner är oklart. Både förvaltningslagen och kommunallagen har bestämmelser om handläggning och beslutsfattande i ärenden som gäller både myndighetsutövning och andra typer av ärenden men, enligt SKR, inget stöd för att beslut kan fattas av en robot inom kommuner och regioner. Däremot har statliga myndigheter lagstöd för att beslut i ärenden får fattas av en robot.

För att reda ut frågan har regeringen tillsatt en utredning: En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner. Syftet är bland annat att tillförsäkra fortsatt goda möjligheter för ett effektivt och rättssäkert beslutsfattande i kommuner och regioner.