Nya arbetsmetoder krävs när droghandeln på Darknet växer

Även om näthandeln har växt kraftigt så utgör den fortfarande en liten del av den totala narkotikamarknaden, mellan 3 och 14 procent.

– Vi har gjort egna eftersökningar på sociala medier och på Darknet, och slutsatsen är att det är väldigt enkelt att både köpa narkotika på internet och hitta säljare i olika städer, säger utredaren Li Hammar.

I rapporten har Brå jämfört 10 000 personer som köpt narkotika på Darknet med 40 000 personer som misstänkts för ringa narkotikabrott. Grupperna skiljer sig åt på flera sätt.

– Det som var mest intressant var den stora skillnaden i bakgrund. Bland dem som var misstänkta för ringa narkotikabrott hade nästan hälften utländsk bakgrund, men bland Darknetköparna hade nio av tio svensk bakgrund.

Vad det beror på är svårt att veta, menar hon. En hypotes är att det handlar om hur rättsväsendet prioriterar sina resurser. Om det till exempel görs många polisinsatser mot narkotika i socialt utsatta områden så kommer fler personer som vistas på sådana platser bli misstänkta för brott.

Darknetköparna har även högre utbildningsnivå, inkomster och sysselsättningsgrad än de narkotikamisstänkta. Många bor i studentområden. Bland de misstänkta är det vanligare att bo i utsatta områden och även att ha varit misstänkt för andra brott.

Grupperna skiljer sig också åt geografiskt. Mer än hälften av de misstänkta bor i någon av storstadsregionerna. Det finns även betydligt mer öppen gatuförsäljning i södra Sverige, särskilt i Skåne. Darknetköparna var å sin sida överrepresenterade i de norrländska länen.

– Det senare kan bero på avsaknaden av andra försäljningsformer i norr, vi tror att näthandeln kan gå upp om avståndet till personer som säljer narkotika är längre.

Samtidigt har både de misstänkta och Darknetköparna generellt lägre utbildningsnivå och sämre levnadsförhållanden än befolkningen i stort. Det finns höginkomsttagare bland Darknetköparna, men de utgör en liten del.

– Darknet-populationen skulle eventuellt kunna ge en mer representativ bild av vilka som köper narkotika i dag. Många av dem som brukar narkotika har kanske inte ett missbruk eller ens ett riskbruk. De kommer förmodligen varken åka fast eller få kontakt med socialtjänsten.

Brå-utredarna såg få ungdomar på Darknet. Men när de under falskt namn började lägga till narkotikasäljare på instagram märkte de snart hur de blev uppsökta av andra säljare.

– Vi tänker att om ungdomar befinner sig på instagram, snapchap, tiktok och liknande, så
kommer säljare också att vara aktiva där.

Li Hammar tror att internetförsäljningen av droger kommer att fortsätta öka. Risken att åka fast är liten, bland annat eftersom postlagstiftningen förbjuder postpersonal att larma om de misstänker att det finns droger i en försändelse.

Hon anser att samhället behöver mer kunskap om vilka det är som köper och brukar narkotika.

– Då skulle insatserna kunna bli mer pricksäkra, säger Li Hammar.

Zophia Mellgren är samordnare i missbruks- och beroendefrågor på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. När droger blir mer lättillgängliga kan socialtjänsten behöva stärka sitt förebyggande arbete med barn och unga, menar hon. Det behöver ofta ske i samarbete med skola, elevhälsa, fritidsverksamheter, sjukvård och polis.

– Man behöver vara medveten om att droger även distribueras på nätet, all kunskap om risk-områden ger bättre möjligheter att jobba förebyggande, säger hon.

När det gäller vuxna bygger det sociala arbetet på frivillighet och socialtjänstens stöd behöver därför vara välkänt och lättillgängligt, enligt Zophia Mellgren. Både förebyggande arbete och lättillgänglighet lyfts också fram i förslaget till ny socialtjänstlag.

– Det föreslås till exempel att man ska kunna erbjuda insatser utan behovsprövning.

Socialtjänsten kan behöva fundera över sin tillgänglighet, menar hon, vilka arenor man
behöver finnas på och hur man ska finnas där. Polisen i polisregion Nord kommer till exempel
att testa nätpatrullering på internet under 2022, efter inspiration från Norge.

– Det är intressant, det skulle lika gärna kunna vara till exempel fältare som jobbade uppsökande
i sociala medier. Inom socialtjänsten skulle uppsökande arbete på nätet vara ett nytt arbetssätt
och vi behöver utforska hur det skulle kunna gå till, säger Zophia Mellgren.

Att det har blivit enklare att köpa narkotika genom näthandeln är något som Marie Edbom, enhetschef för individ- och familjeomsorgen i Mora kommun, har märkt av.

– Tidigare fick personer som använder droger söka upp en person som var i missbrukskretsar,
det var kanske ett större steg än att sitta hemma och handla på nätet. Nu är det som att köpa en tröja i en nätbutik, och så kommer det på posten sedan, säger hon.

Det har skett en ökning av narkotikaanvändningen i Mora de senaste åren och de som brukar droger har blivit yngre. Unga har också kommit längre i sitt missbruk när de får kontakt med
socialtjänsten.

– Sedan är frågan om utvecklingen beror på näthandel eller på något annat, det finns bland annat en mer liberal syn på narkotika bland ungdomar. Men vi ser också att de testar fler olika saker, på nätet finns det mycket att välja mellan och det är lätt att handla hem och testa.

Narkotika finns i alla samhällsklasser och socialtjänsten behöver jobba förebyggande på ett annat sätt än tidigare, menar Marie Edbom. Det gäller att arbeta bredare för att nå ut till alla.

– Om du är ute i samhället och umgås i fel kretsar så kanske polisen har koll på dig och vi kan få in anmälningar. Men sitter du hemma behöver det egentligen vara anhöriga eller vänner som ser och gör en orosanmälan. Det försvårar vårt arbete när vi inte ser personerna.

Det är också viktigt att nå ut tidigt. Region Dalarna och dalakommunerna arbetar nu tillsammans med att starta hälsomottagningar för ungdomar som samlar olika professioner inom bland annat socialtjänsten, vårdcentralen och elevhälsan för att fånga upp unga personer tidigt.

Om droghandeln på nätet fortsätter öka så ökar också lättillgängligheten, säger Marie Edbom.

– Då blir det mer försäljning och fler som börjar tidigt.

Socialtjänsten i Mora arbetar med att nå fler människor digitalt. Det är ett utvecklingsområde som socialtjänsten behöver jobba mer aktivt med, menar Marie Edbom.

Att människor köper droger på nätet är både vanligt och har förekommit länge, det säger Gunilla Granqvist, chef för enheten för missbruk och beroende i Piteå.

– Det är väl just geografin som är anledningen till att det är en högre andel här i norr som handlar droger på nätet, tror hon.

Näthandeln har dock inte påverkat det sociala arbetet. Beroendeproblematiken blir densamma menar Gunilla Granqvist, oavsett hur människor får tag i sina droger. Piteå har en stor öppenvård för missbruk och beroende och erbjuder många olika typer av stöd.

– Det är lätt att få hjälp och vi ger snabba insatser, man behöver ingen biståndsbedömning utan får hjälp direkt.

Vilka som köper droger ser olika ut i olika kommuner, fortsätter Gunilla Granqvist. I Piteå har de flesta klienter svensk bakgrund, men i andra kommuner kan det se annorlunda ut. Samtidigt når socialtjänsten inte alla.

– Det kan till exempel vara så att de som har bättre inkomst klarar sig längre innan de söker hjälp, och att de då kanske inte söker hjälp från socialtjänsten, funderar hon.

Om undersökningen

Med hjälp av Polismyndighetens Nationella operativa avdelning, Noa, har Brå fått fram uppgifter om mer än 10 000 personer som köpt narkotika på Darknet under åren 2014–2020. Dessa har jämförts med drygt 40 000 personer som misstänktes för ringa narkotikabrott, eget bruk och innehav av narkotika, 2018. Brå har bearbetat materialet med hjälp av data från SCB och sitt eget misstankeregister.

På den svenska försäljningsplatsen för droger på Darknet, som heter Flugsvamp, ökade omsättningen från 4 miljoner kronor i månaden i september 2014 till 31 miljoner i juli 2020. En slutsats är att mängden narkotika i samhället har ökat och att drogerna har blivit mer tillgängliga. Flera indikatorer pekar på att användningen, och därmed efterfrågan, på narkotika har gått upp. Enligt utredaren Li Hammar beror det på flera saker, men digitaliseringen spelar en stor roll.