Ny rapport slår fast: Bristande tillit gav fart åt LVU-kampanjen
Desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst uppstod inte i ett vakuum utan som en följd av den bristande tillit som finns. Det slås fast i en ny rapport som konstaterar att förebyggande arbete behövs ”på en helt annan nivå”.
Bakgrunden till kampanjen som gick ut på att svensk socialtjänst omhändertar barn på lösa grunder och särskilt barn i muslimska familjer, var den misstro som finns i vissa grupper mot svenska myndigheter, konstateras i rapporten som Försvarshögskolan har gjort på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar.
Företeelsen är inte ny, varken i Sverige eller internationellt, liknande narrativ har riktats mot flera länder tidigare. Men LVU-kampanjen har beskrivits som den största påverkanskampanjen som Sverige någonsin har träffats av, enligt Linda Ahlerup, analytiker vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan, som har skrivit rapporten tillsammans med Magnus Ranstorp, docent och forskningsledare vid samma enhet.
LÄS OCKSÅ >>> Ryktesspridningen om socialtjänsten har tagit ny fart – hur kan det stoppas?
För att förhindra liknande kampanjer i framtiden är det förebyggande arbetet mycket viktigt.
– Arbetet mot desinformation måste kombineras med förebyggande arbete mot de underliggande faktorer som gör att den här typen av kampanjer får spridning. Det handlar bland annat om förtroendeskapande åtgärder och ökad kunskap om de konfliktytor som finns i relation till olika värderingar, säger Linda Ahlerup i en presentation av rapporten.
– Här krävs koordinerade insatser från svenska myndigheter och kommuner på en helt annan nivå än vad som sker i dag.
Desinformationskampanjen började få spridning redan sommaren 2021, men det var i början av 2022 som den fick spridning på bred front. I Sverige spreds falska uppgifter om hur barn kidnappas av socialtjänsten på sociala medier och demonstrationer arrangerades. Men den internationella spridningen är också en stor del av kampanjen.
– Den svenska och internationella dimensionen av kampanjen går inte att separera. Att den får en så omfattande spridning beror bland annat på att utländska individer med miljontals följare på sociala medier lyfter frågan, i kombination med en omfattande utländsk medierapportering, säger Magnus Ranstorp.
LÄS OCKSÅ >>> Så vill regeringen skydda socialsekreterare som hotas av LVU-kampanjen
Den ledde också till att både hot och hat riktades mot svenska offentliga institutioner samt mot enskilda socialsekreterare. Även uppmaningar till våld och terrorhot förekom. De aktörer som försökte motverka de felaktiga uppgifter som spreds utsattes också för hat och hot.
– Svenska muslimska civilsamhällesorganisationer har exempelvis på ett tydligt och ansvarstagande sätt tagit avstånd från hat- och desinformationskampanjen, men har utsatts för omfattande kritik internationellt, säger Magnus Ranstorp.
