Ny metod används för att mäta hatbrott
Förra årets gjordes 6 301 hatbrottsrelaterade polisanmälningar. Brottsförebyggande rådet, Brå, bedömde att endast hälften av dessa föll under polisens hatbrottsmarkeringar.
Sedan 2015 sammanställer Brå alla polisanmälningar med hatbrottsmotiv och i arbetet med statistiken över polisanmälda hatbrott 2020 har man gjort omfattande metodförändringar. Det innebär att statistiken inte längre är jämförbar med Brås tidigare hatbrottsstatistik.
Brå publicerar rapporter om hatbrott vartannat år. Däremellan publiceras fördjupade statistiska undersökningar. Antalet anmälda hatbrott har dock ökat varje år senaste åren och vanligast är det med främlingsfientliga eller rasistiska hatbrott. Under 2020 polisanmäldes 38 procent av hatbrotten av en utsatt man, medan kvinnorna stod för 27 procent. I resten av fallen var det par som gjort polisanmälan.
Ofredande var den vanligaste brottskategorin vid de flesta hatbrottsmotiven och utgjorde sammanlagt 25 procent av samtliga anmälda hatbrott 2020. Efter ofredande var hets mot folkgrupp vanligast, följt av olaga hot.
Fakta hatbrott 2020
Sammanlagt noterades 3 709 identifierade hatbrottsmotiv under 2020.
Vanligast var främlingsfientliga och rasistiska hatbrott (55 procent) följt av hatbrott mot religiösa grupper (17 procent), ospecificerade hatbrott (15 procent) och hbtqi-relaterade hatbrott (13 procent).
Fem procent av det totala antalet hatbrott 2020 bestod i ofredande, som var det vanligaste brottet 2020.
På andra plats i statistiken kom hets mot folkgrupp (23 procent) och på tredje olaga hot (15 procent).
