Mötesteknik viktig för ökat brukarinflytande

I nuläget har tre forskningsartiklar publicerats från projektet som startade 2022 och avslutades hösten 2024. Artiklar där såväl personal på ledningsnivå som personal som arbetar direkt med brukarna har intervjuats. Det har skett dels genom enskilda intervjuer, dels genom fokusgrupper och en workshop.

De problem som lyftes fram handlade bland annat om att man har olika organisatoriska strukturer och kulturer inom regionen respektive kommunerna, och att man inte har tillräcklig kunskap om varandras verksamheter. Personal betonade att chefernas engagemang var avgörande för genomförandet av Delat beslutsfattande, DBF, i samband med samordnad individuell planering, SIP. Liksom att det fanns tid, resurser och strukturer i organisationerna för att arbeta på det nya här sättet.

– Det tredje som lyftes fram var att det måste finnas ett tryck på att det här ska göras, att det är en skyldighet att jobba på det här sättet.

Så att det blir av?

– Ja, för det är inte så att IVO kommer för att vi ”sippar” utan någon högre grad av delaktighet, säger Katarina Grim.

I en delstudie ordnades en workshop där forskarna använde en ”mer lösningsfokuserad ”arbetsmetod. Workshopen byggde på olika steg där man identifierade ett slags nuläge kring SIP och DBF och hur arbetet fungerade i praktiken. Sedan fick deltagarna kasta ur sig förslag på lösningar.

– Då blev det tydligt att man behöver arbeta mer brukarorienterat, säger Katarina Grim.

Det intressanta var att personalen ansåg att de redan arbetade brukarorienterat. Men när forskarna analyserade graden av brukardelaktighet – med hjälp av Shiers modell – visade analysen att man uppnådde en ganska låg nivå. Personalen var visserligen noga med att lyssna på brukaren och konsultera hen, men det stannade många gånger där.

– Man kom inte högre upp i den här delaktighetstrappan som handlar om att brukaren verkligen känner att den har inflytande över agendan och problemformuleringen och kan definiera sina egna behov, säger Katarina Grim och höjer handen på skärmen för att illustrera de olika stegen i Shiers trappa innan hon fortsätter:

– Lösningen var att man måste stärka kompetensen hos personalen, såväl attityd som kunskap och färdigheter, när det gäller att ge ett rejält brukarinflytande.

I Sverige finns krav på att genomföra en SIP för personer i behov av stöd från både socialtjänst och sjukvård, men historiskt sett har det här arbetet ofta brustit i att involvera brukarna. Det är en anledning till att forskare i ett tidigare projekt tog fram en SIP-modell där Delat beslutsfattande, DBF, integrerades i själva SIP-processen. I den nya modellen – bestående av ett formulär som följs metodiskt steg för steg – prioriteras själva arbetet inför en SIP och brukarnas önskemål och prioriteringar fungerar vägledande för vad som ska avhandlas på mötet.

– Tanken är att alla ska vara väl förberedda när de kommer till mötet, alla ska veta sin roll och brukaren ska ha varit delaktig i framtagandet av agendan, säger Katarina Grim.

Men trots att syftet med projektet Delat beslutsfattande vid SIP bland annat har varit att implementera det här formuläret i flera län (se faktaruta) så har det inte skett. Orsakerna handlar exempelvis om resursbrist, otydliga roller och bristande engagemang när det gäller verksamheterna och personalen. Dessutom har forskarna analyserat svagheter i sitt eget upplägg och genomförande.

I Dalarnas län har dock implementeringen varit framgångsrik och där jobbar man nu med resurser i form av case och filmer.

– Det vi hoppas är att det här ska sprida sig vidare i landet, säger Katarina Grim.

Efterstudier har visat att personal och ledning har stärkts genom de utbildningar som skett genom projektet och att folk har fått aha-upplevelser kring vikten av DBF i kombination med SIP. Lärdomarna från efterstudierna och implementeringsfasen planerar forskarna att publicera i kommande studier.

Vad är det viktigaste för socionomer att ta med sig från er forskning?

– Det är så mycket som är viktigt. Men en sak vi har sett är vikten av mötesteknik, att de som är duktiga på mötesteknik inte drar sig för att jobba med SIP. De tycker till och med att det är kul, säger Katarina Grim.

Hon betonar att det behövs en stärkt kunskap kring SIP och en förståelse för brukarperspektivet, men hon tror på kombinationen av SIP och DBF. Inte minst för att det nya arbetssättet – själva formuläret – fångar upp det proaktiva arbetet som ligger helt i linje med vad den nya socialtjänstlagen betonar.

– DBF och SIP passar väldigt bra ihop. Det är ett starkt verktyg för att få till brukarinflytande, och det är ju målet, säger Katarina Grim.