Långsammare etablering för flyktingar i Malmö: ”Det finns många dimensioner”

– Jag och Linus Liljeberg har studerat flyktingars etablering på arbetsmarknaden i Sveriges tre största kommuner: Stockholm, Göteborg och Malmö. Rapporten är utforskande och vi beskriver gruppens väg mot arbetsmarknaden. Vi har bland annat undersökt hur lång tid det tar innan gruppen hittar ett första jobb, hur lång tid det tar att nå en mer stabil ställning på arbetsmarknaden och inom vilka branscher gruppen hittar sina första jobb. Skillnaden mot tidigare studier som riktat in sig på samma fråga är att vi har ett lokalt fokus, vilket vi tror är kärnan i bidraget.

Vilka är dina viktigaste resultat?

– Mest slående är att skillnaderna mellan Malmö, Göteborg och Stockholm är så pass stora. Etableringen på arbetsmarknaden går betydligt snabbare för flyktingar som bosätter sig i Stockholm jämfört med Malmö. För Göteborg ser det mer ut som i riket i helhet. Tidigare studier har visat att det tar relativt lång tid för flyktingar från Bosnien att få fotfäste på arbetsmarknaden i Malmö, men att de regionala skillnaderna är så pass stora är ändå förvånande.

– Ett annat resultat värt att lyfta fram är skillnaden mellan män och kvinnor, etableringen på arbetsmarknaden tar betydligt längre tid för kvinnor än män. Särskilt bekymmersam är situationen för kvinnor i Malmö där etableringen tar särskilt lång tid. Det här bör man ta på stort allvar.

Vilken fortsatt forskning behövs för att förstå skillnaderna bättre?

– Vi har mycket kvar att lära eftersom vi bara kan förklara en del av gapet mellan städerna. Det är inte så enkelt att vi kan säga att det är platsen som gör hela skillnaden, det skulle kunna bero på att grupper med olika förutsättningar bosätter sig på olika platser. Tidigare forskning har visat att nivån på den lokala arbetslösheten vid invandringstillfället spelar roll och vi ser även det som en delförklaring, men det finns många andra faktorer som också spelar in.

LÄS MER >>> Ensamkommande klarar sig bra på arbetsmarknaden – men vilka arbeten får dem?

– Vi har använt registerdata och tagit hänsyn till ett stort antal faktorer i analysen, trots det kvarstår en betydande del av gapet mellan städerna. Det kanske inte är förvånande i sig men vi trodde nog att vi skulle kunna förklara något mer av skillnaderna mellan kommunerna. Men det finns många dimensioner och vi kan inte fånga hela bilden.

– Det finns en rad faktorer som vi inte har kunnat ta hänsyn till, men som är intressanta. Som exempelvis den lokala arbetsmarknadspolitikens utformning, hur vanligt det är att flyktingar erbjuds kommunala arbetsmarknadsanställningar, hur väl vuxenutbildningar som SFI och Komvux fungerar och om det finns variationer i insatserna som erbjuds lokalt från Arbetsförmedlingen.

Vilka kan ha nytta av dina resultat, och på vilket sätt?

– Rapporten är beställd av Malmö tillväxtkommission, som jag också sitter med i, och att det finns ett intresse i Malmö för dessa frågor är tydligt. Studien är relevant även för lokala beslutsfattare i de andra storstadskommunerna och vårt fokus på regionala skillnader är särskilt intressant i ljuset av att det kommunalansvaret för etableringen av flyktingar och deras anhöriga ökar när etableringsprogrammet tar slut. Lyfter man blicken något kan studien även vara intressant för beslutsfattare på nationell nivå eftersom resultaten pekar på att olika kommuner har olika förutsättningar att få gruppen i arbete. Mer djupgående kunskaper om lokala förhållanden är viktiga för att komma till rätta med vad som ofta uppfattas som ett problem: att det tar lång tid för den här gruppen att komma i arbete. En tolkning av våra resultat skulle kunna vara att nycklarna till snabb etablering på arbetsmarknaden finns på lokal nivå, men man ska inte glömma att staten har möjlighet att styra var flyktingar kommunplaceras genom bosättningslagen.

LÄS MER >>> Här kan du ta del av studien i sin helhet