Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ges ut av Akademikerförbundet SSR

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

”Kvinnorna blir lika utnyttjade via skärmarna”

Simon Häggström, polis i Stockholm, välkomnar lagen om sexköp på distans men saknar resurser. ”Vi kan inte tillämpa den.”

För drygt ett år sedan trädde den så kallade ”Only Fans-lagen” i kraft som kriminaliserar sexköp på distans. Lagen är en förlängning av den svenska sexköpslagen som innebär att det är kriminellt att köpa, men inte att sälja sex. 

Simon Häggström vid Stockholmspolisen är positivt inställd till lagen, men menar att bristen på resurser gör den svår att använda i praktiken.

– Vi är fyra personer som hanterar hundratals ärenden med utsatta kvinnor. Distanslagen är bra, men vi har inga resurser för att faktiskt tillämpa den. Vi hanterar sådana ärenden när vi snubblar över dem, men då handlar det ofta om kvinnor som även sålt sex fysiskt.

Simon Häggström i keps och svart jacka poserar framför en vägg med graffiti.

Simon Häggström.

Han har de senaste arton åren arbetat med brott som rör prostitution och människohandel. Med en liten grupp som ska täcka ett stort och ljusskyggt område jobbar de ständigt i motvind, säger han.

– Självklart önskar jag att vi kunde slå mot den digitala sexhandeln i större utsträckning. Så är det. Men jag har massa önskemål. Jag arbetar inom ett brottsområde som alltid fått kämpa med resurserna.

– Vi har fullt upp med att hantera den fysiska prostitutionen och de kvinnor som förs hit från andra delar av världen. Där räcker vi inte till heller. Det finns mängder av kvinnor som utnyttjas digitalt, men vi har inga resurser att jobba med det.

Hur känns det?

– Det är såklart jobbigt. Men man får jobba med ett ärende i taget, mer kan vi inte göra. Jag har arbetat med det här så pass länge att jag har lärt mig att det inte är någon idé att bli arg eller frustrerad. Vi styr inte över resursfrågan, det är det främst politikerna som gör.

Simon Häggström konstaterar dock att utrymmet för att jobba med prostitutionsfrågor är större i Stockholm än i många andra delar av Sverige, även om det är underbemannat. 

– Här har vi faktiskt poliser som har som uppdrag att jaga sexköpare, i de flesta städer har man inte det. Vi får ändå vara fredade och jobba med det vi gör.

Trots de begränsade resurserna så anser han att lagen är viktig.

– Signalvärdet är jätteviktigt. Innan lagen trädde i kraft träffade vi emellanåt unga kvinnor som sålde sex på nätet. Jag minns särskilt en tjej som gick sista året på gymnasiet som sålde pornografiskt material online. Vi hade bra bevisning med Swish-betalningar men kunde inte inleda förundersökning mot köparna, för då var det inte brottsligt.

Att det nu är en brottslig handling att köpa sex digitalt hoppas Simon Häggström kan leda till en normförflyttning. Ur ett samhälleligt perspektiv har man länge sett på distanssexköpen som mindre allvarliga, att det är säkrare för kvinnorna när det sker via en skärm. Men det stämmer inte, menar han.

– Vi vet att utnyttjandegraden inte är mindre för att den sker på en skärm än till exempel på en parkeringsplats i baksätet på en bil. Det är lika destruktivt och skadligt, kvinnorna blir lika utnyttjade. Att lagstiftningen slår fast det och hänger med i den tekniska utvecklingen är viktigt och ger en trovärdighet i frågan.

Han anser att lagen är bra konstruerad, men att det finns vissa gränsdragningsproblem som kan ställa till det.

– Man kriminaliserar köp av sexuella handlingar men inte pornografi, vilket kan bli knepigt när det gäller gränsdragningen. Lagen gäller inte förinspelat material. För att det ska bli ett brott måste materialet vara skräddarsytt och individanpassat, det vill säga en film eller bild som köparen beställt. Och det måste kunna bevisas.

– Ofta löser man det med annonser där köparen kan välja mellan en hel meny av filmer och bilder, som man sedan betalar för. Man kan alltså köpa en sexuell handling så länge man inte påverkar innehållet. Det kan lätt bli en krock mellan sexköp och pornografi – var går gränsen? Det ska bli intressant att se vad som blir praxis i domstolarna.

Hade lagen kunnat formuleras på ett annat sätt?

– Lagstiftaren har gjort det bästa man kunnat göra utifrån rådande läge, jag kan inte se att man kunnat lösa det på något annat sätt. Då hade man varit tvungen att förbjuda pornografi, och där är vi inte riktigt i samhällsdiskussionen.

Simon Häggström i keps och svart jacka står framför en vägg med färgglad graffiti.

Har ni sett några effekter så här långt?

– Lagen riktar inte bara in sig på köparna, utan omfattar även koppleri, det vill säga hallickverksamheten. Underlättar eller främjar man digital prostitution kan man göra sig skyldig till koppleri, och där tror jag vi kommer se effekter. Något man sett redan nu är att Only Fans stängt av sina direktmeddelanden så att man inte ska kunna kontakta en kvinna direkt. Där har lagen fått konkret påverkan.

En invändning mot lagen är att det finns en risk att prostitutionen kan flytta till mer slutna digitala miljöer och bli mer osynlig, vilket i sin tur kan öka utsattheten för kvinnorna. Något som Simon Häggström dock inte håller med om.

– Det är en myt att kvinnor blir mer utsatta om man förbjuder sexköp. Skitsnack som vi behövt hantera i alla år. I till exempel Tyskland, som har gått motsatt väg jämfört med Sverige och helt har legaliserat sexköp, har man runt 120 bekräftade mord på prostituerade sedan 1999. I Sverige är motsvarade siffra noll. En sexköpslag, vare sig det gäller den fysiska eller digitala delen, lägger en press på köparna. Det gör det säkrare för kvinnorna som rör sig i den här världen.

Mera att läsa

Nicole Galdíková i en brun prickig klänning sitter vid ett skrivbord, håller ett uppslaget anteckningsblock och ler; i bakgrunden syns en lampa, en växt och en bärbar dator.

”Jag har mycket att tacka brukarrörelsen för”

Mötet

Så får socionomen Nicole Galdíková sin adhd-värld att fungera.