Ingen ersättning i uppmärksammat vanvårds-ärende

Kvinnan stämde Nässjö kommun för att ha försummat sitt tillsynsansvar och därigenom kränkt hennes rättigheter enligt Europakonventionen.

– Vi är förvånade och lite ledsna över att Högsta domstolen väljer vad som ser ut som en lätt utväg, säger kvinnans advokat Monica Crusner.

Högsta domstolen hävdar att det enligt Europadomstolen sedan 2009 funnits en princip i svensk rätt om att skadestånd kan dömas ut för konventionsöverträdelse, och att den tioåriga preskriptionstiden därför ska räknas från just 2009. Tina Robertsson väckte sin talan först 2021, och var alltså ett par år för sent ute.

Monica Crusner delar dock inte Högsta domstolens uppfattning att det under den aktuella tidsperioden fanns en realistisk möjlighet att framställa krav mot kommunerna.

– Det är till och med så att staten under samma tidsperiod sade till de tidigare fosterhemsplacerade barnen att deras anspråk hade preskriberats tio år efter att kränkningarna ägt rum, det vill säga för väldigt länge sedan.

Monica Crusner menar att detta inte hade behövts, om de aktuella anspråken under denna period hade kunnat drivas i vanlig domstol på det sätt Högsta domstolen nu menar att de ska göra.

– I klartext lurade alltså staten mina klienter att deras anspråk redan var preskriberande under precis den period som Högsta domstolen nu säger att anspråken inte var preskriberade. Detta är inte okej.

Enligt Monica Crusner kan domen möjligen förklaras av statsfinansiella överväganden. Domen kommer att bli vägledande för hundratals liknande ärenden runt om i Sverige.

– Det är väldigt många som berörs, och det hade kunnat bli väldigt stora anspråk på kommunerna.

Monica Crusner berättar att hennes klient är besviken men tapper.

– Hon säger så här: ”Det här var inget konstigt – det är ingen från någon domstol eller myndighet som någonsin har gjort några ansträngningar för oss.” Om det bara hade varit hennes case, och hon var den enda som var drabbad, tror hon att hon att hon hade haft bättre förutsättningar.

Bakslag i Högsta domstolen, alltså. Det betyder dock inte att Tina Robertssons och de andra före detta fosterbarnens kamp är över.

– Vi har just nu tio mål i de svenska domstolarna. Vi är beredda att ta alla våra klienter till Europadomstolen, som får avgöra om det funnits något effektivt rättsmedel i Sverige för att få skadestånd för sådana här brott mot mänskliga rättigheter.