Humorn ett verktyg för Kerstin Ånhammar – i samtalsrummet och på scen
Familjebehandlaren Kerstin Ånhammar har alltid använt humorn i jobbet. Nu har hon tagit klivet upp på stand up-scenen. ”Det finns en otrolig kraft i humorn”, säger hon.
Det var inte självklart för Kerstin Ånhammar, familjebehandlare sedan 20 år, att börja med stand up. Efter att länge ha kämpat med stamning fanns det en rädsla att ställa sig på scen.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Men så för sex år sedan fick hon plötsligt en förfrågan om att vara toastmadame.
– Först tänkte jag: ’nej, det vågar jag inte, tänk om jag står där och stammar’. Men man tackar inte nej till sånt så det är klart att jag gjorde det, säger hon, och fortsätter.
– På slutet höll jag ett tal som folk skrattade väldigt mycket åt. Efteråt var det flera som kom fram och sa ’men du är ju skitrolig, du borde syssla med stand-up’.
LÄS OCKSÅ >> Dans som positiv motkraft för skolelever med psykisk ohälsa
Kerstin brukar säga att vägen in i stand up-världen var ett fall för grupptrycket. Både vänner och lärare på stand up-kursen hon gått, har uppmanat henne att ställa sig framför publik.
Sagt och gjort. Efter bröllopet gick hon en sommarkurs och började sen uppträda inför publik.
Som familjebehandlare har hon alltid använt humorn som ett verktyg. Humor kan avlasta och lätta upp, förklarar hon. Inom socialt arbete, som inte sällan präglas av tunga ämnen, kan humorn fungera som en brygga mellan det ljusa och det mörka.
Det handlar inte om att förminska klienternas svårigheter, understryker hon.
– Humorn är ett redskap, till exempel för att hjälpa klienterna zooma ut från en situation och se den utifrån.
Flera av de klienter som Kerstin känt länge lyfter själva humorn som en bärande faktor under samtalen de haft.
– Det var en som sa att ’jag trodde aldrig att jag skulle skratta så mycket hos socialtjänsten’, berättar Kerstin.
LÄS OCKSÅ >> Musikglädje deluxe när vinnaren i Musikschlaget korades
Säger man saker på rätt sätt, med stor värme, då kan man prata om ganska tuffa saker. Det gäller både i stand up och i familjebehandling, menar Kerstin.
Kan man skoja om allt?
– Jag ska citera en klok komiker. Han säger att det finns en tid och plats för alla skämt, men inte överallt och hela tiden.
Kerstin ser flera likheter mellan stand up och familjebehandling. Alliansbygget är ett exempel. Det gäller att snabbt visa att man har koll på läget och att skapa ett rum där det finns utrymme för många olika känslor.
Humorn fyller också en självterapeutisk funktion, förklarar hon. För dem som möter mycket mörker är humorn ett redskap som kan riktas inåt.
– Alla människor har det kämpigt ibland. Att kunna zooma ut och försöka hitta en humor i det svåra kan göra det lite lättare. Det finns en otrolig kraft i det.
Kerstin skämtar aldrig om människor hon möter i jobbet. Däremot skämtar hon mycket om sig själv ur ett jobbperspektiv. Hon beskriver sin scenperson som lite ”dum i huvudet” med en tendens att feltolka olika saker.
Varje skämt har sin tid och sitt sammanhang. Man kan skämta om det mesta, tycker Kerstin. Men det som lämpar sig på scen kanske inte alltid lämpar sig för samtalsrummet, och vice versa. Det gäller att känna av vad som funkar just för stunden.
