Dans som positiv motkraft för skolelever med psykisk ohälsa
På Angebergsgymnasiet i Uddevalla får unga med psykisk ohälsa dansa för att må bättre. ”Det finns en glädje i att nå ut på ett annat sätt än bara genom samtal”, säger skolkuratorn Cecilia Bäck.
Projektet Dans för hälsa sjösattes under våren 2023 i Uddevalla. Elevhälsopersonal från både kommunal och privat skolverksamhet visade intresse, bland dem skolkuratorn Cecilia Bäck som arbetar på Angebergsgymnasiet.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Innan arbetsdagen avslutas med dans är det dags för ett långt möte med elevhälsoteamet. Allt hänger på att Cecilia Bäck och kollegorna får avsatt tid i sin tjänst för danskurserna. Cecilia Bäck upplever en väldigt god respons från skolledningen. “I mitt uppdrag ingår att arbeta förebyggande och främjande.”
– Det finns en glädje i att nå ut på ett annat sätt än bara genom samtal, säger hon.
Sedan projektets start har hon upplevt en stor positiv förändring. Eleverna kommer oftare till skolan och mår bättre både fysiskt och psykiskt.
Det är viktigt med en strukturerad rekrytering och utvärdering för att metoden ska fungera. Cecilia Bäck har lagt mycket tid på att samverka med bland annat vårdcentraler, ungdomsmottagningen, BUP, och socialtjänsten. De har även utvecklat en egen webbplats med anmälningsformulär.
Den största utmaningen enligt Cecilia Bäck är att få ungdomarna att gå till dansen även den där jättetuffa veckan och att hålla ut. Framgångsfaktorerna är tillit, relation och gemenskap.
– Jag upplever att det finns en väldigt god trygghet mellan eleverna och oss dansledare, säger hon.
LÄS OCKSÅ >>> På Ringövarvet i Göteborg får både människor och båtar nytt liv
Förutom Cecilia Bäck leder även skolsköterskorna Lena Elofsson från Norrskolan och den särskilda undervisningsgruppen Källan, samt Jennie Axelsson från Agnebergsgymnasiet gruppen. En dansövning som trion har introducerat är att spegla varandras rörelser där deltagarna turas om att leda.
Att kurserna är gratis tycker Cecilia Bäck är viktigt. I början på varje danspass bjuds gruppen även på fika.
– Alla har inte råd med ett fritidsintresse i dag, säger hon.
Cecilia Bäck har själv dansat jazzdans från fyraårsåldern fram till studenten, och har även tävlingsdansat i bugg och rock’n’roll. Men du behöver inte vara utbildad dansare för att bli instruktör inom Dans för hälsa. Ett krav är däremot en grundutbildning inom vård eller pedagogik. Många skolsköterskor, sjukgymnaster och fysioterapeuter går utbildningen.
Enligt Folkhälsomyndigheten har andelen ungdomar mellan 13–15 år med psykosomatiska symptom fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Det handlar om sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel.
Över hälften av alla 15-åriga flickor är drabbade, jämfört med en tredjedel av killarna.
En viktig framgångsfaktor för just rekryteringen till Dans för hälsa är motivationsarbetet. Förutom att elevhälsan träffar ungdomarna på hälsosamtal pratar de också om dansen ute i klassrummen.
– Ibland räcker det inte att fråga, utan man får ”tjata lite”, menar Cecilia Bäck.
Skoleleven Jenny Nilsson har varit med och dansat ända sedan projektets start. Många dansstilar har avverkats, men favoriterna är hiphop och salsa. Jenny upplever att hon nu mår bättre både fysiskt och psykiskt.
– Jag gillar hur vi alla blir kompisar, hur vi är mot varandra och respekterar varandra. Sen så älskar jag ju att dansa också, säger hon.
Jenny Nilsson, här ståendes i mitten, med händerna i luften.
En oväntad effekt av dansen är att väldigt olika ungdomar möts, menar Cecilia Bäck. Allt ifrån de högpresterande med oerhört höga krav på sig själva, till de ensamma tjejerna som har det tufft med sociala kontakter och svårt pedagogiskt.
– De träffar personer de aldrig skulle ha träffat annars och skapar sociala kontaktnät, berättar Cecilia Bäck.
