Boendestöd: ”Det finns inte någon entydig bild”

För Mattias Vejklint har de senaste åren handlat mycket om att skärskåda boendestödets effekter. Som utvecklingschef i Jönköpings län, med fokus på funktionsstödsområdet, och doktorand vid Jönköpings universitet, har han haft en central roll i ett omfattande forskningsprojekt som pågått sedan 2019.

– Vi har undersökt vad boendestödet fyller för funktion för brukarna som får det utifrån tre perspektiv; brukarnas, professionens och de närståendes.

Vilka är de hittills viktigaste resultaten?

– Nu har vi precis börjat analysera datainsamlingen men det ser ut som att brukarna har en högre funktionsnivå och ett lägre behov av stöd efter att ha mottagit boendestöd under ett års tid. Det framkommer i intervjuer med brukare som nyligen har avslutat sitt boendestöd.

Även om Mattias Vejklint inte har fokuserat på just familjeorienterat boendestöd så är ändå upplevelsen att det pratas mer om det i kommunerna.

– Som utvecklingschef så möter jag ju chefer från olika kommuner och ett utvecklingsområde som det pratas om är just familjeorienterat boendestöd, säger han.

Samtidigt verkar det inte finnas någon tydlig uppfattning om vad familjeorienterat boendestöd egentligen innebär. Det kan spreta ganska mycket över kommungränserna.

– Nej, det verkar inte finnas någon entydig bild. När kommunerna beskriver vad familjeorienterat boendestöd är och vad de ska göra så kan det skilja sig en del åt. Någon kan beskriva det som en modell mer kopplad till utredningsbiten medan någon annan ser det som ett uttalat stöd i föräldraskapet.

På ett sätt är det inte så konstigt, förklarar han.

– Boendestöd i sig har ju rent generellt inte varit supertydligt definierat, det ser ganska olika ut i våra kommuner. Till exempel när det kommer till vilka man inkluderar eller under vilka tider man kan få stödet. Och när det kommer till familjeorienterat boendestöd så tänker jag att tolkningsutrymmet blir ännu större.

Metod

Så stöttar Växjö föräldrar med NPF