Sverige – världens mest inceltäta land?

Sedan har vi det svarta pillret. De modiga män som sväljer det inser, till skillnad från de ”rödpillrade”, att det inte finns någon som helst väg ut ur det ofrivilliga celibatet.

– Varken plastikoperationer eller pengar kan hjälpa dig. Har du dragit nitlotten i det genetiska lotteriet kommer du aldrig att kunna få en kvinna. Det är så man ser på det, förklarar Lisa Kaati, forskare på FOI och Stockholms universitet som studerar incelkulturen på nätet.

Kvar för de svartpillrade finns hopplöshet, kvinnohat och ibland – våld. Oftast riktar de det mot sig själva, men vid något tillfälle också mot andra. De senaste åren har vi internationellt varit med om en rad uppmärksammade attentat som kan kopplas till incelkulturen, vilken byggt sin fantasifulla pillermetaforik på de dystopiska Matrix-filmerna.

Det svarta alternativet kan verka beskt, men faktum är att det just nu är en skenande efterfrågan på det: vi ser en explosiv tillväxt på de stora incel­forumen.

I december 2019 hade de största sajterna 40–50 000 besökare.

Nu har den siffran ökat till över 2 miljoner – samtidigt som antalet plattformar mångdubblats. Om det tidigare handlade om tre stora forum finns det nu mellan tio och tjugo stycken, bland vilka flera har radikaliserats ytterligare i jargongen kring hat och våld, berättar Lisa Kaati.

– Vad den här snabba ökningen beror på vet vi inte. Men man kan ju tänka sig att den stora uppmärksamhet som kulturen fått har lockat många nya personer.

Också svenskar lockas. Hur många incels det finns i Sverige är oklart, men enligt Lisa Kaati ligger vi i topp fem vad gäller besökare på de tre största plattformarna, och vi kan rent av vara världens mest inceltäta land. En förklaring är, enligt Lisa Kaati, vår digitala kompetens.

Ännu har vi inte haft något incel-attentat i vårt land, men säkerhetspolisen har identifierat just ensamagerande gärningspersoner radikaliserade på nätet som ett säkerhetshot, berättar Lisa Kaati.

– Incelforumen har en våldsuppviglande kultur, där man hyllar tidigare våldsverkare. Just detta kan utgöra en stor lockelse för en del: man kan bli en hjälte. Över lag är de här miljöerna väldigt toxiska. Så det finns absolut en risk att individer som tillbringar stor tid där blir inspirerade.

Så hur ska samhället nå de här mycket isolerade och ensamma personerna? Kan en myndighet som socialtjänsten ha en funktion? Ja, det menar Andreas Gustavsson på Tidningen ETC, som infiltrerat incelsgrupper och skrivit mycket om ämnet. En del incels har arbete, men enligt hans erfarenheter befinner sig många långt bort från arbetsmarknaden.

– Det handlar om ett permanent tillstånd av försörjningsstöd. Många är i princip förtidspensionerade. Jag har endast träffat en enda person som lyckats ta sig ur det här. Hans föräldrar skaffade sig insyn och bröt hans vanor totalt, skickade honom till psykolog och förbjöd honom sociala medier.

Relationen till myndigheter, däribland socialtjänsten, är nästan aldrig konstruktiv, berättar Andreas Gustavsson. Och det är för övrigt inte ens säkert att myndighetspersoner som är i kontakt med en incel förstår problematiken. Lisa Kaati uppmanar därför till en viss bildning inom fältet.

– Är man inte insatt i den där rätt speciella begreppsvärlden kan en sådan här person framstå som helt galen. För att kunna hjälpa honom måste man alltså känna till en del grundläggande föreställningar och ord.

De olikfärgade pillren är ett exempel. Andra vanliga termer är ”Stacy” (en väldigt attraktiv kvinna), ”Chad” (den idealiska mannen – attraktiv och maskulin).

Andreas Gustavsson vill se ett större arbete vad gäller att fånga upp dessa individer redan i mycket tidig ålder. Där har funktioner i skolan, som lärare och kuratorer, en viktig uppgift, menar han. Han efterfrågar också en högre grad av samarbete för att hejda utvecklingen.

– När det handlar om gängkriminalitet skriker olika instanser och myndigheter efter mer samverkan – samma sak tror jag skulle vara nyckeln här. Jag ser framför mig att skola i dialog med föräldrar kopplar in BUP, socialtjänst, och så vidare.

Problemet med incels är dock mer komplicerat än att det går att lösa med punktmarkering av enskilda individer. Det menar Stefan Krakowski, psykiater och författare till boken Incel – om ofrivilligt celibat och en mansroll i kris, där han har djupintervjuat svenska incels.

Stefan Krakowski vill först och främst korrigera schablonbilden. Något utbrett kvinnohat har han inte mött i den svenska gruppen. Desto mer av självhat. Och det har många orsaker: i bakgrunden kan det finnas sådant som övergivenhet, avvikande personlighet och mobbning. Neuropsykiatriska diagnoser är vanliga.

Men han vill samtidigt lyfta fenomenet från individperspektivet och sätta in det i kontexten av en större samhällsförändring, där män förlorar privilegier och nu dessutom halkar efter kvinnorna i flera viktiga avseenden.

– Vi har en utveckling med fallande skolresultat, där flickor har bättre betyg i både grundskolan och på gymnasiet och faktiskt i samtliga ämnen. Om vi i stället tittar på den högre nivån så utgörs nästan alla akademiska utbildningar av en majoritet av kvinnor, säger han.

Att kvinnor drar ifrån utbildningsmässigt får flera konsekvenser, berättar Stefan Krakowski. Dels innebär det att de lämnar landsbygden. Här har han aktuell forskning bakom sig. En ny studie av ekonomiforskarna Peter Gladoic Håkansson och Peter Karpestam på Malmö universitet konstaterar att genusgapet på landsbygden växer på nytt, efter att under 90-talet ha krympt.

En annan konsekvens är att möjligheterna för kärleksrelationer mellan män och kvinnor minskar ytterligare.

– Kvinnor tenderar nämligen att välja partner med högre socioekonomisk status än sig själva, medan män väljer ”nedåt”. Vi har det mönstret också i ett så jämställt land som Sverige. Allt fler välutbildade kvinnor får alltså allt färre män som matchar dem, säger Stefan Krakowski.

Det finns med andra ord konturer av en materiell verklighet bakom incelkulturens ibland bisarra föreställningar om kön och samhälle – vissa män har verkligen fått det svårare på relationsmarknaden. Och om vi till allt detta lägger det allmänna mansöverskottet så måste vi konstatera: den växande gruppen av incels kan inte enkelt avfärdas som några få galna, kvinnohatande individer för säkerhetspolisen att ta hand om.

Det må vara det verkligt beska pillret, för ett samhälle som redan kämpar med polarisering.

Även Stefan Krakowski efterfrågar insatser från skola, sjukvård och myndigheter. Men för att komma till rätta med problemet krävs också en mental omställning, säger han – männen måste acceptera att det inte är 50-tal längre.

– Vi befinner oss i ett unikt skede av kvinnlig frigörelse. Snart kommer kvinnor att tjäna mer än män, och de kan nu även skaffa barn utan en partner. Oberoendet ställer helt nya krav på mannen i en relation. Det är en verklighet som vi alla måste ta ställning till, säger Stefan Krakowski.

BEGREPPET MYNTADES AV EN KVINNLIG STUDENT

”Incel” är en förkortning av ”involuntary celibacy” – ofrivilligt celibat. Begreppet myntades av en kvinnlig kanadensisk student 1993, som skapade en mejllista för alla som led av ensamhet och som inte lyckats inleda romantiska eller sexuella relationer.

I dag utgörs dock incelkulturen nästan uteslutande av heterosexuella män, och kvinnohat är ett vanligt inslag på de stora sajterna. Kulturen lever i huvudsak på nätet, men vi har sett en rad spektakulära våldsdåd av incels det senaste decenniet.

Det kanske mest uppmärksammade begicks av Elliot Rodger, en 22-årig man som år 2014 dödade sex personer och skadade fjorton. I en video som han lade upp innan attacken uttryckte han en besvikelse över att aldrig ha haft sex, och hur han skulle hämnas genom att döda kvinnor och sexuellt aktiva män.

LITEN ORDLISTA:

• Coping: Att leva med att vara incel. Används ibland för att markera själv­bedrägerier, som att gå på gymmet eller operera näsan med hopp om förbättring av ens situation.
• Decile scale: En persons utseende bedöms på en skala från 1 till 10, där 10 är mest attraktiv. Kallas ibland också för ”PSL-skalan”.
• Incel: Person som lever i ofrivilligt celibat, som aldrig, eller åtminstone inte på mycket lång tid, har haft sex. En 4 eller lägre på decile-skalan.
• Looksmatch: När en kvinna och en man har samma poäng på decile-skalan så är de varandras looksmatch.
• -maxxing: Looksmaxxing handlar om att förbättra utseendet, moneymaxxing om att se till att ha mycket pengar, och drugmaxxing om självmord via överdos av narkotika.
• Melvin: en oattraktiv man – närmare bestämt en 4 på decile-skalan.
• Tanner: En man som är något mer attraktiv än Melvin.
• Brad: En man som är mer attraktiv än genomsnittet.
• Chad: Den idealiske mannen, snygg och maskulin, som aldrig behöver anstränga sig för att få kvinnor.
• Femoid: Kvinna.
• Roping: att begå självmord
• ER: självmord–massmord, efter Elliot Rodgers, en amerikansk incel som ­dödade sex personer och skadade 14 andra i ett attentat 2014.

Källa: FOI.