Allmän rösträtt – en hundraåring full av undantag
På söndag fyller den allmänna rösträtten 100 år. Men socionomer måste än i dag kämpa för att alla ska kunna praktisera den.
Jämngammal med den första socionomutbildningen 1921 är den allmänna rösträtten, som innebar att även kvinnor för första gången fick utöva sin rösträtt i riksdagsval. Detta skedde den 12 september 1921 och det är således hundra år sedan det första riksdagsvalet hölls där både kvinnor och män fick rösta. Men långt från alla fick ändå rösta. Den allmänna och lika rösträtten 1921 var nämligen full av undantag genom så kallade rösträttsstreck som fungerade som diskvalificeringsgrunder.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
I fattigvårdslagen från 1918 behölls rösträttsstrecket för dem som fick fullt stöd från fattigvården och kom att behållas så under lång tid. Det var inte förrän 1945 som detta fattigdomsstreck togs bort. Det kan inte tolkas på annat sätt än att den som var fattig och fick fattigunderstöd sågs som en sämre medborgare än andra, och undantogs från en av de viktigaste demokratiska rättigheterna.
Utdelning av valsedlar framför Rådhuset i Stockholm 1921-09-12 Foto: AB Svensk Filmindustri
Fattigstrecket i den nya fattigvårdslagen 1918 handlade om människor som stod i skuld till fattigvården. Men eftersom all hjälp på denna tid var återbetalningsskyldig låg det i sakens natur att de fattiga inte kunde återbetala den. Då hade de inte behövt söka hjälp. En grupp fattiga uteslöts alltså från medborgarrätten av ekonomiska skäl. Vissa fattiga kunde dessutom av fattigvården förhindras att gifta sig och de kunde också utsättas för andra tvångsåtgärder.
Mycket tyder på att de allra fattigaste gruppernas valdeltagande är lågt i dag. I Socialstyrelsens senaste nationella kartläggning levde 33 250 personer i hemlöshet – många av dem röstar inte av praktiska skäl. Flera undersökningar visar också att rösträttsdeltagandet är lågt bland fattiga, diskriminerade och utsatta grupper som socialtjänsten kommer i kontakt med.
Det sociala arbetet har en viktig uppgift att i utbildningen, forskningen och praktiken slå vakt om samhällets mest utsatta grupper så de kan delta i samhället på samma villkor som alla andra.
