För att lösa kompetensbehovet bland socionomer behöver en ny yrkesexamen på avancerad nivå införas. Det är huvudförslaget när skuggutredningen nu presenterat sin rapport om socionomutbildningen.
Det var i våras som socialchefer, fackliga organisationer och företrädare för landets lärosäten gjorde gemensam sak och startade en skuggutredning av socionomutbildningen. Det skedde mot bakgrund av att uppdraget för den statliga utredningen, att se över examensmål gällande ungdomsbrottslighet, ansågs för snävt.
När skuggutredningen nu presenterat sina förslag är huvudpunkten en helt ny yrkesexamen på avancerad nivå, till specialistsocionom.
– Alla vi som har samlats runt den här utredningen är helt överens om att man måste addera en ny yrkesexamen. Den syftar till att tillgodose behovet av en professionsfördjupning inom socionomernas olika fält, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet och en av huvudförfattarna till rapporten.
Tapio Salonen. Foto: Håkan Röjder
Utredningen jämför med sjuksköterskeutbildningen, precis som tidigare gjorts, där studenterna efter genomförd grundutbildning har möjlighet att specialisera sig inom totalt 18 områden. Genom skuggutredningens förslag skulle socionomer erbjudas liknande möjligheter.
– Det här är en allmän yrkesexamen där lärosätena ska kunna ansöka om olika inriktningar. Vi tänker att det kommer uppstå inriktningar både inom det sociala arbetets bredaste fält, som kommer ges på många lärosäten, och lite smalare inriktningar som bara ges på några få lärosäten.
Vad för typ av inriktningar kan det handla om?
– Utredningen går inte in på enskilda specialistutbildningar. Vi menar att det är ett utredningsarbete som får komma längre fram.
Bland de bredaste fälten nämner han ändå tänkbara exempel som barn och unga, funktionshinder, äldrevård, missbruk och ekonomiskt bistånd. Tapio Salonen nämner även familjerätt och sexologi som exempel på smalare inriktningar.
LÄS OCKSÅ >>> Utbildning satt under lupp – håller socionomprogrammet måttet?
En av de stora frågorna är hur man ska få landets socionomer att vilja vidareutbilda sig överhuvudtaget. Det är något som lärosätena har kämpat med länge. Enligt skuggutredningens rapport har 600 socionomer vidareutbildat sig på master-nivå de senaste tio åren. Det kan jämföras med sjuksköterskorna där 2 500 personer vidareutbildar sig varje år.
Varför ser det ut så här kan man fråga sig? Utredningens förklaring är att socionomers professionsinriktade vidareutbildningar saknar organisatorisk struktur och att det befintliga utbudet av vidareutbildningar har varit mer forskningsförberedande än yrkesförberedande.
Faktaruta: Skuggutredningens förslag
- Inför specialistutbildningar med yrkesexamen på avancerad nivå med minst 60 högskolepoäng.
- Inför en sammanhållen struktur för socionomers vidareutbildningar.
- En nationell målsättning att hälften av alla yrkesverksamma socionomer ska ha genomgått en specialistutbildning till år 2040.
- Utöver genomförd socionomutbildning ska man ha minst ett års yrkeserfarenhet för att uppnå behörighet till en specialistutbildning.
- Initiera en utbildningsreform på avancerad nivå för socionomer som underbygger och stärker den kompetens- och bemanningssatsning som ska genomföras 2024–2028.
- Inrätta ett nationellt socialt kompetensråd för planering och samordning av det sociala arbetets kompetensförsörjning.
- Partnerskapet för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård kartlägger och stödjer inrättandet av specialistutbildningar för socionomer i samverkan med lärosätena.
- Förbundet Sveriges socionomutbildningar (FSSOC) inrättar ett utskott för samordning av lärosätenas specialistutbildningar för socionomer.
För att vända utvecklingen föreslår skuggutredningen en översyn av kompetenstrappor och karriärtjänster inom socialtjänsten. Med andra ord, man behöver säkerställa att kunskapen som vidareutbildningen erbjuder går i linje med de kompetenskrav som arbetsgivarna har på sina anställda.
– Det har liksom inte funnits några incitament överhuvudtaget för yrkesverksamma socionomer att vidareutbilda sig. Det här är ett sätt att skapa det, säger Tapio Salonen.
– Det man definierar när det gäller olika typer av kvalifikationer i arbetsuppgifter måste också hänga logiskt samman med vilken typ av utbildning man har.
LÄS OCKSÅ >>> Hela socionomutbildningen ska ses över
Det är alltså tal om en stor organisatorisk omgörning på flera nivåer. Tapio Salonen säger själv att det är den största förändringen av socionomers utbildningar sedan 1977, då socialhögskolorna genom högskolereformen flyttades över till universiteteten. Men för att skuggutredningens förslag ska bli genomförbara krävs inte bara en bred enighet mellan akademi och fack – man måste också få arbetsgivarsidan med sig. Frågan är: Hur ser utsikterna ut för det?
– Jag tänker att två saker är viktiga, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, som också deltagit i arbetet med skuggutredningen.
Fredrik Hjulström. Foto: Theresia Viska
– Dels är det att man från arbetsgivarhåll faktiskt ser att det finns ett behov av att stärka kompetensnivån hos yrkesgrupperna. Om det bara är akademin och vi som representerar arbetstagarna som ser det, ja då kommer vi inte ha ett case.
– Den andra biten rör ju själva genomförandet. Det går skuggutredningen inte djupare in på. Man pekar däremot på exempel, främst på hur det funkar inom hälso- och sjukvården och vidareutbildningen för sjuksköterskor. Där kan många till exempel studera genom stöd från arbetsgivaren.
LÄS OCKSÅ >>> Krönika: ”Vem är socionomutbildningen gjord för?”
Sett till de senaste årens utveckling tror Fredrik Hjulström att arbetsgivarna ändå ser behovet av en kursändring.
– Jag tycker att det har hänt väldigt mycket de senaste 10–15 åren i hur arbetsgivarsidan ser på kompetensfrågan. Man har börjat förstå att det i dagsläget inte riktigt fungerar. Man kan ta introduktionen som exempel.
Han nämner Yrkesresan som ett svar på det, ett koncept som används i flera kommuner där nya medarbetare inom socialtjänsten erbjuds strukturerade introduktioner och möjlighet till kompetensutveckling.
– Man har sett att många som kommer till socialtjänsten direkt efter examen lämnar yrket relativt snabbt. Man är inte helt rustad för jobbet. Det handlar inte bara om bristande introduktion, det handlar också om att man behöver mer kunskap, säger han.
Den statliga utredningen av socionomutbildningen utvidgades i våras till att se över om examensmålen för utbildningen behöver ändras.
Utredningen ska slutredovisas den 20 december i år, men utredningstiden kan komma att förlängas.
Regeringens särskilde utredare Michael Tärnfalk har i nuläget avböjt att kommentera skuggutredningen.
