Under Socionomens och Akademikerns andra panelsamtal i Almedalen var det Kriminalvårdens utbyggnad som stod i fokus. Fyra deltagare fanns på plats, bestående av Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, David Brehm Sausdal, biträdande universitetslektor i sociologi vid Lunds universitet, Mattias Larsson, generaldirektör för Brottsförebyggande rådet och Susanne Wedin, avdelningschef på Kriminalvården.
En av huvudfrågorna var: Vilka konsekvenser får Kriminalvårdens historiska utbyggnad – där antalet platser på häkten och anstalter ska tredubblas – för de intagna, för personalen och för samhället?
Panelsamtalet inleddes med en summering från Susanne Wedin där hon redogjorde för flera av de utmaningar som Kriminalvården nu ställs inför. Hon gjorde inte någon hemlighet av att dessa var omfattande, tvärtom.
– Det är framförallt två faktorer som oroar oss. Det ena är, hur ska vi klara av att bygga så mycket nytt, hur ska vi hitta fastighetsägare, entreprenörer, som är beredda att gå in med de här stora investeringarna som behövs, och hur ska vi hinna det på tio år, säger hon.
– Den andra utmaningen är naturligtvis att vi behöver rekrytera dubbelt så mycket personal som vi har i dag, vi kommer vara 30 000 anställda om det går som vi hoppas. Vi vet att det är svårt att rekrytera till verksamheten, vi konkurrerar med många andra stora arbetsgivare, inte minst andra myndigheter.
Enligt Susanne Wedin räknar man med att målen ska nås, även om hon ytterligare underströk att Kriminalvården är medveten om att målen är högt satta.
Heike Erkers från Akademikerförbundet SSR flaggade från sitt håll för riskerna i sammanhanget.
– Vi är ju jätteoroade. Om man ökar på det här sättet som man gör, och man har ett kompetensförsörjningsbehov, så finns det ju stora risker att man kommer sänka professionens kompetens. Man tvingas till det eftersom man behöver händer i verksamheten.
Hon lyfte också vikten av att slå vakt om Kriminalvårdens behandlande uppdrag.
– Vi har ju värnat och vurmat för att vi har en myndighet som heter Kriminalvården, särskilt med det sista ordet ”vård”, och att det ska vara vård. Sedan kan man fundera på om man verkligen haft rätt förutsättningar över tid för att kunna jobba kvalitativt och professionellt med vårddelen, men man har gjort det.
– Det som det här kan leda till, om man inte har den kompetensförsörjning eller bas som man behöver, som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, då får vi kanske det som man har läst om i tidningarna, att man skulle döpa om Kriminalvården till Straffverket. Då handlar det ju mer om att låsa dörren och slänga bort nyckeln.
Den som kanske var mest kritisk under samtalet var kriminologen David Brehm Sausdal, som drog paralleller mellan den svenska kriminalpolitiken och den amerikanska.
– Jag får lite av en tragisk american vibe. Tittar man på USA så har man sett en extremt explosiv utveckling av folk som sitter inlåsta i fängelse, litegrann som detta.
Han ifrågasatte också nödvändigheten av att genomföra en sådan här stor utbyggnad mot bakgrund av att kriminaliteten i samhället generellt sett har gått ner.
– Tittar man på brottsstatistiken så har den inte gått upp särskilt mycket i Sverige, över tid så har den faktiskt gått ner. Så det finns en paradox här som är spännande. Man håller på att bli amerikansk i ett läge, förutom när det gäller gängkriminaliteten, där det är svårt att se behovet.
– Tittar man på forskningen så vet man att de som sitter längre i fängelse, de är svårare att få tillbaka till samhället som laglydiga medborgare. Det är bara ett faktum. Har man fler som sitter i fängelse under sämre förhållanden så kommer man inte bidra till att minska brottsligheten.
Han fick dock mothugg från Mattias Larsson, vilket också blev inledningen på en kortare debatt parterna emellan.
– Jag vänder mig lite mot narrativet att vi får en rusande ökande fängelsepopulation samtidigt som brottsligheten står still. Även om det är så att antalet anmälda brott varje år inte visar på några större fluktautioner så tror jag nog att vi kan leda i bevis att det dödliga våldet har eskalerat i stor utsträckning.
– Det kanske är färre som begår brott men de begår värre brott, och därav naturligtvis behovet av ökade fängelseresurser.
David Brehm Sausdal replikerade:
– Det är inte helt fel men jag kan lova dig, det finns exempel på evidens och erfarenheter som visar på att jag har rätt.
Här kan du se hela panelsamtalet:
