Av: Anna Falk

4 feb 2021

4 feb 2021

TEMA / Sugardejting

Gabriella sålde sex som 15-åring – nu hjälper hon andra

Foto: Anna Simonsson

Gabriella Kärnekull Wolfe började sälja sex som 15-åring, efter att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp.

  • Namn: Gabriella Kärnekull Wolfe.
  • Ålder: 22 år.
  • Gör: : Studerar till psykolog och driver nätverket #InteDinHora.

Av: Anna Falk

4 feb 2021

4 feb 2021

Idag pluggar Gabriella Kärnekull Wolfe till psykolog och driver nätverket #InteDinHora som stöttar personer med erfarenhet av kommersiell sexuell exploatering.

– Många av dem vi möter har erfarenheter av både sugardejting och andra delar av sexhandeln. Sugardejting kanske framför allt som en inkörsport, säger hon.

Hon påpekar att hon själv inte har erfarenhet av just sugardejting.

– Men jag har erfarenhet av att ha groomats in via andra plattformar, där det har glamoriserats och där det inte framgår från början att det handlar om sexköp.

Gabriella Kärnekull Wolfe var 15 år när hon sålde sex första gången. Hon var sårbar efter tidigare övergrepp, och hade haft kontakt med en man på nätet en längre tid. Han verkade bry sig om henne och vann hennes förtroende.

– Där var ingen ersättning involverad, men till följd av den relationen vandes jag vid att träffa okända män och genomföra sexuella handlingar som jag inte ville vara med om, vilket gjorde att jag började sälja sex väldigt snart därpå.

- Man säger åt föräldrarna att stänga av wifi och ta mobilen, men missar att hantera det bakomliggande: Sexuella övergrepp, ekonomisk utsatthet, missbruk, mobbning, hbtqi – att man tillhör en marginaliserad grupp.

Även här ser hon paralleller med sugardejtingen.

– Skillnaden med sugardejting jämfört med annan prostitution är att det är mer av en relation, vilket ger en större maktobalans. Det blir som en kompis och inte någon man bara träffar för sex. Lite så uppfattade jag de sexköpare som jag träffade på först, och som jag hade haft kontakt med på nätet.

Att sugardejting påminner om en relation kan snabba på den gränsförskjutn

Gabriella önskar att människor i hennes omgivning hade reagerat tidigare. Foto: Anna Simonsson

ing som ofta sker i prostitution, menar Gabriella Kärnekull Wolfe. När man väl har gått på en middag blir det kanske inte så stor grej att sova i samma hotellrum, och så blir det något annat än vad man egentligen hade tänkt sig.

Hon fattade själv inget medvetet beslut att börja sälja sex. Ändå blev det så.

– Det som fick mig att sälja sex första gången var att någon erbjöd mig pengar, konstaterar hon krasst.

Hon skulle önska att alla som jobbar med barn och unga blev bättre på att ställa frågor. Och att frågorna ställs till alla, inte bara vid misstanke. I den nyligen släppta rapporten ”Ingen hörde ropen på hjälp”, som bygger på enkätsvar från över 200 utsatta och är gjord av #InteDinHora i samarbete med Ellencentret och Child10, nämner flera av de svarande just att de hade velat att vuxna hade ställt frågor om kommersiell sexuell exploatering.

– Många unga förstår nog inte ens att det är något att berätta, säger Gabriella Kärnekull Wolfe.

Hon vill också att man ser mer till de bakomliggande orsakerna, vad det är som har gjort att de utsatta har hamnat i den utsatta situationen.

– Man säger åt föräldrarna att stänga av wifi och ta mobilen, men missar att hantera det bakomliggande, säger hon och räknar upp exempel:

– Sexuella övergrepp, ekonomisk utsatthet, missbruk, mobbning, hbtqi – att man tillhör en marginaliserad grupp.

Vid sidan av den stöttande verksamheten bedriver #InteDinHora opinionsarbete. Bland annat jobbar de för att samhället tydligare ska bemöta de utsatta som de brottsoffer de är. I rapporten uppgav bara 12 procent av de svarande att de hade blivit bemötta som brottsoffer, i bemärkelsen att skulden, ansvaret och de negativa konsekvenserna för handlingen i huvudsak lades på förövaren, att brotten polisanmäldes och att barnet skyddades från fortsatta övergrepp.

De som arbetar med barn och unga måste bli bättre på att ställa frågor, säger Gabriella. Foto: Anna Simonsson

Gabriella Kärnekull Wolfes egen upplevelse är att ansvaret alltför mycket lades på henne själv. Att fokus lades på hur hon kunde hantera sin ångestproblematik.

– Det är lätt att det ses som att ungdomen har ett destruktivt beteende, en form av självskadebeteende. Men skulden och skammen ska läggas där den hör hemma. Det är inte ett självskadebeteende, det är ju inte barnet som begår övergrepp på sig själv, man får inte osynliggöra förövaren i det här.

Hon säger att hon önskar att människor i hennes omgivning hade reagerat tidigare, och att socialtjänsten hade gått in snabbare med sina insatser. Men när insatserna väl sattes in fungerade det bra, tycker hon.

För Gabriella var det viktigt att få bo kvar hemma och gå i sin vanliga skola, och socialtjänsten lyssnade på vad hon och familjen behövde för att det skulle fungera. En viktig del var att hon fick en kontaktperson som var med henne 35 timmar i veckan, vilket gjorde att Gabriella inte kunde initiera kontakt med sexköpare, och att de inte heller kunde kontakta henne.

– Jag tyckte väldigt mycket om min kontaktperson, så jag ville vara med henne. Det är viktigt att det matchar.

Idag är Gabriella Kärnekull Wolfe 22 år. Hon läser psykologprogrammet på Stockholms universitet och skriver en bok som snart är klar. Hon fortsätter också att engagera sig i nätverket #InteDinHora som hon startade 2017 tillsammans med vännen Amanda.

Och precis som många andra som möter utsatta barn och unga ser hon riskerna som pandemins konsekvenser innebär. Hon är inte förvånad över att socialsekreterare som jobbar uppsökande mot barn och unga vittnar om gymnasieelever som under 2020 har tagit steget in i sugardejting.

 

LÄS MER: 

Fler unga hamnar i sugardejting

Forskning: Inkörsport till prostitution

Maria Dufva: Så hjälper du anhöriga att hjälpa

Panelen: Så arbetar vi mot sugardejting

Läs även

Arbetsmiljö
24 feb 2021

Chefer slits mellan administration och utveckling

En ny rapport visar att socialchefer ofta upplever slitningar mella...

Arbetsmiljö
24 feb 2021

”Försök sätta en gräns för de egna kraven”

I en ny studie lyfts bland annat hälsorisker med jobb som ställer h...

Böcker
23 feb 2021

Han skriver deckare om socialtjänsten

I socionomen Jeremiah Karlssons thrillers är det inte mord som ska ...

Psykoterapi
22 feb 2021

Ny studie: Psykoterapi ger god långtidseffekt mot panikångest

Fortsatt tydlig förbättring för 70 procent efter två år.

samhälle
19 feb 2021

Radiotips: Minne av Lars Norén

Lars Norén om det sociala samhället, intervjuad av chefredaktör Len...

Socialtjänst – barn och familj
18 feb 2021

Bildreportage: En kväll på fältet

Fältassistenterna når framgång genom att skapa goda relationer.