Gå till innehållet
Gå till startsidan

Din tidning om kvalificerat socialt arbete och psykoterapi

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

Metoden som hjälper samlarna att börja rensa

För Samlarteamet i Stockholm går det aldrig att veta vad som väntar innanför dörren hos nästa klient. Men gemensamt för alla samlare de möter är att saker har fått större betydelse än klientens egna välmående.

– De flesta vi träffar har högar av saker som sträcker sig från golv till tak. När vi kommer in i hemmet måste vi gå genom gångar och det är ofta så fullt att det inte finns någonstans att sitta, vilket gör att vi får stå och prata. För många har hemmet slutat att vara ett hem, säger Johan Ågren, som är en del av Samlarteamet i socialförvaltningen i Stockholm stad.

Den här artikeln är låst

Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.

Teamet jobbar alltid två och två tillsammans med en klient. Deras mål är bland annat att hjälpa samlarna med deras förhållande till sina saker, att med exponering träna dem att hantera en sak åt gången och undvika att klienten blir vräkt från sin bostad på grund av att samlandet har blivit en sanitär olägenhet.

– Vi jobbar yta för yta och med små mål. Klienten får välja en yta som ska rensas, till exempel ett bord eller en hall, och de får själva slänga allt. Vi rör ingenting utan klientens tillstånd. Vi tar också bilder där vi kan visa klienten framstegen som de gör varje gång vi ses. Men det är svårt för många att inte fylla en yta som de har lyckats rensa, de är experter på att flytta runt grejer, säger Johan Ågren.

Han lyfter fram vikten av att alltid lämna sina egna värderingar åt sidan innan man kliver in hos en klient. Att skuldbelägga kan ha motsatt effekt.

– Vi går aldrig och sliter och drar i deras saker. Det är klienten som bestämmer vad som ska gallras. Vår uppgift är att peppa och motivera dem att ändra sitt beteende och sina mönster som gjort att de blivit samlare.

Innan Stockholm startade sitt Samlarteam jobbade gruppen med ordinarie boendestöd.  Johan Ågren berättar att eftersom gruppen då saknade kunskap och arbetssätt att möta samlarna kunde en interaktion med en klient sluta med att han smugglade ut skräp som de tidigare försökt få klienten att slänga från personens hem. Problemet var dock att den metoden inte förändrade klientens beteende och personen samlade snart på sig lika många saker igen. För att få en varaktig förändring hos klienten började Samlarteamet att undersöka nya metoder. Hjälpen kom sedan från Karolinska institutet, KI. Samlarteamet började ett samarbete med en grupp psykologer som undersökte om kognitiv beteendeterapi, KBT, kunde förändra samlarnas beteende.

– Vi samarbetar med en forskargrupp som ger samlare KBT-behandling och har tillsamammans utvecklat ett arbetssätt där vi strukturerar våra insatser och följer en plan som har sin grund i deras KBT-arbete. Det har varit, och är, ett otroligt givande samarbete. Att få in den här typen av forskning inom socialtjänsten är jättebra för alla parter.

Forskargruppen har också utbyte av våra kunskaper eftersom vi kan berätta hur deras metoder funkar praktiskt ute i verkligheten, säger Johan Ågren.

Hur tycker du att samarbetet skiljer sig från tidigare metoder och resultat?

– Först och främst är det inspirerande att få ta del av en annan profession. Vi i Samlarteamet har insett att det finns så mycket mer att göra för samlarna än vad vi gjorde tidigare. Tänker man på nya sätt så händer det bra saker. Vi har fått stöd, utrymme att växa och tid för att reflektera. Tidigare hade vi inte alls samma struktur som nu, idag har vi en pärm för varje klient och följer upp deras framsteg vecka för vecka, säger Johan Ågren.

Det är viktigt att bygga förtroende hos klienterna och skapa en relation som leder framåt. Johan Ågren berättar att många klienter inte har släppt någon innanför dörren på länge, trots att de själva vet att de behöver hjälp.

– Vi försöker vara lugna, trygga och berätta hur vi tänker och jobbar. Vi rör inte deras saker och kommer med rimliga krav och förväntningar. Det viktiga är också att vi utgår från klientens egna mål, säger Johan Ågren.

Metoden till trots är det inte alltid som Samlarteamet lyckas. Ibland möter de på motstånd från klienterna och får ta emot en del ilska och frustation. Då gäller det att inte ge vika och våga vara kvar i känslan kring hur klienten känner kring sina saker, trots att de bli arga och ledsna.

– Här försöker jag visa min profession och förklara att för klienten att jag vet att den här processen kommer att hjälpa dem i längden. Men det är klart vi fortfarande misslyckas ibland eftersom inte alla vill ta emot hjälpen som erbjuds och en del avskyr oss. Men vi kan i alla fall se att vi lyckas mycket bättre i dag jämfört med innan vi började jobba på det här sättet tillsammans med KI.

Det stora problemet för många klienter är deras inflöde av saker. De kan vara bra på att gallra, men om inflödet fortsätter i samma takt blir hemmet ändå fullt av saker.

– Vid varje besök frågar vi vad som är nytt för veckan, vilka saker har tillkommit. Vi pratar om deras farozoner, det kan till exempel handla om soprum där grannar ställer fina saker, loppisar eller ett bokrum i ens förening. Vi kan gå tillsammans till dessa ställen och fråga vad de får för känslor där, vad de vill ta med hem och hur de känner när vi säger att de inte får ta med den. Där försöker vi jobba bort den bra känslan som många känner kring att göra ett fynd, säger Johan Ågren och fortsätter:

– Vid varje besök har vi en checklista som vi följer. Med den går vi igenom vad som gjorts och vad som behöver göras. Klienten får alltid en hemuppgift på slutet, det kan till exempel handla om att de ska gå i väg med något till återvinningen tills nästa gång vi kommer på besök. Tanken här är att de ska börja jobba med problemet själv. Målet är alltid att om vi har tömt en yta så ska den fortsätta vara tom.

Vad är det svåraste med ditt jobb?

– Det här är det mest givande jobb jag haft eftersom det verkligen gör skillnad. Det är också kul att få specialisera sig och bli bra på något. Jobbigast är det när jag inte lyckas hjälpa en klient och då enda utvägen blir sanering av bostaden. Då har vi inte lyckats nå fram till personen eller hjälpa beteendet. Man räddar bara bostaden. Då står det kvar en klient som är ledsen och kränkt, vilket såklart inte känns bra. Samtidigt vet jag att det är okej att misslyckas eftersom vi inte kan hjälpa alla.

Och roligast?

– Det är när vi lyckas hjälpa någon, då klienten vill ta emot hjälp och förändrar sitt beteende. Det är en fantastisk känsla när vi får i gång dem att göra en förändring och det går åt rätt håll. Vi i Samlarteamet jobbar med det här för att hjälpa klienter att ta sig bort från det ”jobbiga” i deras liv, det är fint att se folk växa och göra den resan

SÅ STÖTTAR DU KLIENTEN TILL BÄTTRE ORDNING

Skapa en trygg atmosfär

I mötet med en samlare är viktigt att lämna sina egna värderingar i dörren. Här finns inte utrymme för skuldbeläggande kring varför de har samlat på sig så många saker.

Jobba yta för yta

Använd en checklista och ta en hög eller ett rum i taget.

Våga stanna kvar i jobbiga känslor

Även om klienten blir arg eller ledsen och din instinkt kan vara att trösta eller undvika ämnet, våga stanna kvar och vila i deras känslor. Ge klienten utrymme att uttrycka sig, men fortsätt sedan arbetet på samma spår.

Följ upp framsteg

Ta foton och visa för klienten hur det såg ut i början och förändringarna som gjorts sedan dess. Man kommer långt med att ge beröm och positiv förstärkelse.

NYCKELORD

Trygghet

Uppföljning

Mod

Mera att läsa

Porträtt på Malin Landström till intervjun om henne.

”Man måste hela tiden göra sig synlig”

Mötet

Malin Landström möter patienter vars liv hänger på organdonationer. Samtidigt jobbar hon och andra kuratorer för sin status inom vården.