SKR efterlyser riktlinjer för AI-användning

– AI kan ge stöd i arbetsprocesser, öka effektiviteten och rättssäkerheten, säger Åsa Furén-Thulin.

Hon lägger också till att AI kan ge stöd i planering av insatser, analyser och prognosticering.

Men det finns mycket att tänka på innan man börjar använda ett AI-verktyg i exempelvis socialtjänstens utredningar. SKR har efterlyst stöd och riktlinjer från regeringen för att ge guidning till kommuner och regioner. I slutet av augusti meddelade civilminister Erik Slottner (KD) att ett AI-sekretariat inrättas på Finansdepartementet. Men SKR efterlyser riktlinjer omgående.

– Det är jättebråttom. Det är nu vi verkligen behöver dem. Använd socialtjänstens erfarenheter och behov för att se vilka frågor som det verkligen behövs nationella riktlinjer kring för att nyttja AI på rätt sätt.

Ett AI-verktyg som används på flera håll i socialtjänstens utredningar är transkriberingsverktyg. Ett bra verktyg som kan spara mycket tid och minska dokumentationsbördan, säger Åsa Furén-Thulin.

– Det kan göra att vi får mer tid att möta människor. Men en socialsekreterare måste komplettera materialet. Verktyget fångar vad som sägs, men inte vilka ansiktsuttryck som finns i rummet. Det måste kompletteras, AI kan inte stå för sig själv.

Alla AI-verktyg måste användas klokt, betonar hon.

– AI baserar sina svar på material som kan innehålla felaktigheter, det är jätteviktigt att ha det i huvudet och läsa igenom ordentligt vad den har skrivit.

– Och när det kommer till bedömningar så måste de göras av en socialsekreterare. Och där har vi också ett arbete att göra i hur vi tränar och bygger upp AI.

SKR följer kommunernas användning av AI noga och har skapat ett nätverk för utbyte av erfarenheter.

Många AI-verktyg kostar stora pengar. Är det rimligt för en kommun att lägga resurserna på det?

– Men vad kostar det i förlängningen att inte ha kompetens som räcker till? Det kommer att kosta ännu mer i dyra insatser. Med AI-verktygen spar vi tid som vi kan lägga på andra saker. Det blir en puckelkostnad som sedan kommer att jämna ut sig.

Det blir också kostsamt om varje kommun tar fram egna riktlinjer kring AI, vilket är ytterligare en anledning till att riktlinjer behövs från staten, förklarar Åsa Furén-Thulin.

Men det är också rimligt att större kommuner, med mer ekonomiska muskler, går före och testar, tycker hon. För kommuner där socialtjänsten inte har infört AI i någon form än är hennes rekommendation att börja prata om det.

– Prata med medarbetarna, följ det som sker, börja nosa lite på det. Vi står inför en kompetensbrist och då måste vi ställa om. Men det handlar mycket om arbetsledning, att ta tag i frågan och diskutera, förstå att det inte är farligt och inte handlar om att AI kommer att ta våra jobb.

En annan fråga som lyfts handlar om var informationen hamnar. Även om man är noga med att inte låta AI ta del av personuppgifter, kan man verkligen vara säker på att informationen stannar i kommunen och inte hamnar hos något AI-företag?

– Det är just därför det är så viktigt med vägledning från staten. Så att vi vet hur vi ska förhålla oss till sådana frågor, säger Åsa Furén-Thulin.