Socionomen och föreläsaren Hajar Alsaidan uppmanar till mobilisering och rörelse inom socionomkåren. Foto: Privat/Gettyimages

Hajar Alsaidan

Socionom och föreläsare

8 sep 2022

8 sep 2022

Krönika: Socialarbetare behöver en gemensam värdegrund

Socionomen och föreläsaren Hajar Alsaidan uppmanar till mobilisering och rörelse inom socionomkåren. Foto: Privat/Gettyimages

Socialarbetaren har gått från att vara en professionell medmänniska till ”statens budbärare”, vars uppgift är förmedla beslut så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. Det skriver socionomen Hajar Alsaidan i en krönika. Hon efterfrågar en obunden rörelse för socionomer, med en enad värdegrund, för att förbättra det sociala arbetet.

Hajar Alsaidan

Socionom och föreläsare

8 sep 2022

8 sep 2022

”Mitt självmord ska skrivas om i tidningen så soc får skämmas över att ha fått ett barn att ta sitt liv för soc förstörde mitt liv. ”Så skrev 15 åriga Lisa innan hon tog sitt liv på ett HVB-hem. Det finns ett generellt mönster av tillkortakommanden inom fältet som forskare länge belyst. Klienter vittnar om att de känner sig misstänkliggjorda i mötet med samhällets skyddsnät och i synnerhet socialtjänsten. De upplever sig diskriminerade och objektifierade. Det sociala arbetet är i kris.

I dag beskylls klienter för sina svårigheter och förväntas ta konsekvenserna av vad som anses vara deras ”livsval” som anses bero på kultur eller psykisk ohälsa. Som om deras utsatthet uppstått ur ett vakuum, helt frånkopplat från strukturella diskurser. På så sätt har sociala problem kommit att individualiseras, psykologiseras och kulturaliseras. Socialarbetaren har gått från att vara en professionell medmänniska, till vad forskaren Marcus Herz kallar för ”statens budbärare”, vars uppgift enbart går ut på att förmedla beslut så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt.

LÄS OCKSÅ >>> Så är en bra terapeut – och så är en dålig: ”Kan handla om en mängd orsaker”

Den enskilde socialarbetarens värderingar påverkar bedömningen och hjälpen en klient får. Dessa värderingar kan i sin tur påverkas av landets politiska debatt. Politiska rop om ”hårda tag i förorten” kan komma att eka i socialkontoren. För att öka rättssäkerheten i det sociala arbetet, och för att erbjuda klienter samma hjälp, behöver socialarbetare en gemensam värdegrund som utgår från intersektionella och postkoloniala ansatser. Rörelsesocionomen bör därför att organisera sig för skapandet av en enad värdegrund bland socionomer.

- ”För att fler socialarbetare skall inse denna plikt och makt de har att förändra krävs mobilisering.”

Rörelsesocionomen organiserar sig också för ett aktivt och kreativt användande av sitt handlingsutrymme. Trots att det finns styrande lagstiftningar och byråkrati så lämnas ett utrymme åt den enskilde att handla. Handlingsutrymmet ger den enskilde socialarbetaren möjligheten att tolka, vrida och vända på olika faktum i det givna sammanhanget, för att motivera bedömningar. Tyvärr avstår allt fler socialarbetare från den här möjligheten.

LÄS OCKSÅ >>> Ut med det gamla, in med det nya – viktigt att rensa bland metoder för att lyckas

För att använda handlingsutrymmet till klientens fördel och göra plats åt vår agans, samtidigt som vi utför vårt professionella uppdrag, behöver vi utöva ett aktivt socialt arbete. Detta genom att reflektera över vår teoretiska utgångspunkt, och kritiskt granska vår roll och makt. Det hjälper socialarbetaren att utveckla en förståelse av sig själv som en bärare, upprätthållare och skapare av det sociala arbetet. För att fler socialarbetare skall inse den plikt och makt de har att förändra krävs mobilisering.

Självklart kan den enskilde socialarbetaren inte ensam axla ansvaret att förbättra det sociala arbetet. Eller ensam beskyllas för de sociala arbetets tillkortakommanden. Det krävs i största grad strukturell och politisk förändring men socialarbetaren är en stor del av det sociala arbetets maskineri. Rörelsesocionomen är en öppen och politiskt obunden rörelse för socionomer som väljer att ta ansvar och organisera sig. Vi vill organisera oss för att inspirera till skapandet av enad värdegrund hos socionomer som utgår från intersektionella och postkoloniala principer. För att stärka den enskilde socionomens tilltro till sig själv som handlande subjekt i sin yrkesutövning. För att uppmana till mobilisering, reflektion och erfarenhetsutbyte bland socionomer på nationell nivå, med fokus på nätverkande, stödarbete och utbildning.

LÄS OCKSÅ >>> Flertalet svenska kommuner brister i sitt stöd till unga som lämnar samhällsvård

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

C-uppsatser
25 nov 2022

Hurra för Tova och Maya – vinnare av Socionomens C-uppsatstävling 2022

Tova Gustafsson och Maya Skogsrund från Uppsala universitet har vun...

Aktuellt
24 nov 2022

Fint betyg för Socionomdagarna 2022: ”Angeläget, variationsrikt och roligt”

Positiva tongångar när årets upplaga av Socionomdagarna summeras. S...

Läs även

Krönika
16 nov 2022

Krönika: Vi är de som måste orka, hoppas och tro – även om vi blir besvikna

Det är vårt ansvar som handläggare att vara den personen som tar em...

Krönika
23 sep 2022

Krönika: Viktigt hur man formulerar frågor för att få givande svar

Om vi i stället för den sjukdomsbaserade frågan skulle fråga vad de...

Krönika
27 jun 2022

Ett tack och farväl till alla läsare

Pia Litzell Berg ser tillbaka på sina elva år som redaktör för Psyk...

Krönika
29 maj 2022

Ola Tornberg om att vara är en god lyssnare utan att bli hjälpnödig

Det är ett hantverk att lyssna på ett sätt som skapar tillit och ko...

Krönika
2 mar 2022

Krönika: Trettio år med ett forskningssupplement

Forskningssupplementet läggs nu ner i sin nuvarande form och supple...

Krönika
19 jan 2022

Tv-experten: ”Dags att ändra synen på beroende- problematik”

Tobias Sahlin, psykoterapeut och expert i tv-programmet Behandlinge...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.