Socionomen och föreläsaren Hajar Alsaidan uppmanar till mobilisering och rörelse inom socionomkåren. Foto: Privat/Gettyimages

Hajar Alsaidan

Socionom och föreläsare

8 sep 2022

8 sep 2022

Krönika: Socialarbetare behöver en gemensam värdegrund

Socionomen och föreläsaren Hajar Alsaidan uppmanar till mobilisering och rörelse inom socionomkåren. Foto: Privat/Gettyimages

Socialarbetaren har gått från att vara en professionell medmänniska till ”statens budbärare”, vars uppgift är förmedla beslut så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. Det skriver socionomen Hajar Alsaidan i en krönika. Hon efterfrågar en obunden rörelse för socionomer, med en enad värdegrund, för att förbättra det sociala arbetet.

Hajar Alsaidan

Socionom och föreläsare

8 sep 2022

8 sep 2022

”Mitt självmord ska skrivas om i tidningen så soc får skämmas över att ha fått ett barn att ta sitt liv för soc förstörde mitt liv. ”Så skrev 15 åriga Lisa innan hon tog sitt liv på ett HVB-hem. Det finns ett generellt mönster av tillkortakommanden inom fältet som forskare länge belyst. Klienter vittnar om att de känner sig misstänkliggjorda i mötet med samhällets skyddsnät och i synnerhet socialtjänsten. De upplever sig diskriminerade och objektifierade. Det sociala arbetet är i kris.

I dag beskylls klienter för sina svårigheter och förväntas ta konsekvenserna av vad som anses vara deras ”livsval” som anses bero på kultur eller psykisk ohälsa. Som om deras utsatthet uppstått ur ett vakuum, helt frånkopplat från strukturella diskurser. På så sätt har sociala problem kommit att individualiseras, psykologiseras och kulturaliseras. Socialarbetaren har gått från att vara en professionell medmänniska, till vad forskaren Marcus Herz kallar för ”statens budbärare”, vars uppgift enbart går ut på att förmedla beslut så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt.

LÄS OCKSÅ >>> Så är en bra terapeut – och så är en dålig: ”Kan handla om en mängd orsaker”

Den enskilde socialarbetarens värderingar påverkar bedömningen och hjälpen en klient får. Dessa värderingar kan i sin tur påverkas av landets politiska debatt. Politiska rop om ”hårda tag i förorten” kan komma att eka i socialkontoren. För att öka rättssäkerheten i det sociala arbetet, och för att erbjuda klienter samma hjälp, behöver socialarbetare en gemensam värdegrund som utgår från intersektionella och postkoloniala ansatser. Rörelsesocionomen bör därför att organisera sig för skapandet av en enad värdegrund bland socionomer.

- ”För att fler socialarbetare skall inse denna plikt och makt de har att förändra krävs mobilisering.”

Rörelsesocionomen organiserar sig också för ett aktivt och kreativt användande av sitt handlingsutrymme. Trots att det finns styrande lagstiftningar och byråkrati så lämnas ett utrymme åt den enskilde att handla. Handlingsutrymmet ger den enskilde socialarbetaren möjligheten att tolka, vrida och vända på olika faktum i det givna sammanhanget, för att motivera bedömningar. Tyvärr avstår allt fler socialarbetare från den här möjligheten.

LÄS OCKSÅ >>> Ut med det gamla, in med det nya – viktigt att rensa bland metoder för att lyckas

För att använda handlingsutrymmet till klientens fördel och göra plats åt vår agans, samtidigt som vi utför vårt professionella uppdrag, behöver vi utöva ett aktivt socialt arbete. Detta genom att reflektera över vår teoretiska utgångspunkt, och kritiskt granska vår roll och makt. Det hjälper socialarbetaren att utveckla en förståelse av sig själv som en bärare, upprätthållare och skapare av det sociala arbetet. För att fler socialarbetare skall inse den plikt och makt de har att förändra krävs mobilisering.

Självklart kan den enskilde socialarbetaren inte ensam axla ansvaret att förbättra det sociala arbetet. Eller ensam beskyllas för de sociala arbetets tillkortakommanden. Det krävs i största grad strukturell och politisk förändring men socialarbetaren är en stor del av det sociala arbetets maskineri. Rörelsesocionomen är en öppen och politiskt obunden rörelse för socionomer som väljer att ta ansvar och organisera sig. Vi vill organisera oss för att inspirera till skapandet av enad värdegrund hos socionomer som utgår från intersektionella och postkoloniala principer. För att stärka den enskilde socionomens tilltro till sig själv som handlande subjekt i sin yrkesutövning. För att uppmana till mobilisering, reflektion och erfarenhetsutbyte bland socionomer på nationell nivå, med fokus på nätverkande, stödarbete och utbildning.

LÄS OCKSÅ >>> Flertalet svenska kommuner brister i sitt stöd till unga som lämnar samhällsvård

Läs mer

Nya SoL
11 nov 2024

Unik studie om socialtjänstens arbete öppnar nya dörrar för forskningen

Forskaren: "Istället för att varje kommun jobbar med sin egen ...

Nyheter
6 nov 2024

Vinster och risker med en ny registerlag i Sverige

Mona Heurgren på Socialstyrelsen berättar om arbetet med en ny soci...

Aktuellt
6 nov 2024

Filmtips: Norsk-svensk Cannes-vinnare om övergrepp i skolmiljö

I filmen Armand får vi följa hur skola och föräldrar hanterar ett m...

Läs även

Krönika
23 okt 2024

"Vem är socionomutbildningen gjord för?"

Sogol Mabadi: "Detta är en krönika om hur en poc-student, pers...

Krönika
11 sep 2024

Lo Kauppi: "Efteråt tänkte jag på vilken tur vi haft"

Skådespelaren Lo Kauppi om när en nära släkting höll på att hamna s...

Krönika
6 aug 2024

Uje Brandelius: "Evy är död"

Uje Brandelius tecknar ett minnesporträtt över sin svärmor, och hyl...

Krönika
12 jun 2024

"Tänk om jag fått vård på ett hvb-hem där jag fick vara mig själv"

Författaren Lo Torneborg vill se fler behandlingshem som inte är up...

Krönika
17 apr 2024

"Sverige har blivit ett fängelseland i stil med USA"

"Vi måste slå vakt om människovärdet", skriver idéhistori...

Krönika
20 feb 2024

”Det är hoppfullt att vi har makt att hjälpa och läka”

Psykologen Frida Johansson Metso lyfter vikten av att fokusera på p...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.