Lo Torneborg. Foto: Julia Lindemalm

Lo Torneborg

Socionom och författare

12 jun 2024

12 jun 2024

”Tänk om jag fått vård på ett hvb-hem där jag fick vara mig själv”

Lo Torneborg. Foto: Julia Lindemalm

Det behövs fler behandlingshem som inte är uppdelade efter juridiskt kön, där du som hbtqia+ person är norm. Det skriver författaren och socionomen Lo Torneborg i en krönika.

Lo Torneborg

Socionom och författare

12 jun 2024

12 jun 2024

När jag var runt 20 år var jag en ung transman med ätstörningar, gravt traumatiserad efter sexuella övergrepp och i ett aktivt missbruk. Jag var i stort behov av behandling, men vilket behandlingshem var mest lämpligt? 

Eftersom mitt juridiska kön var kvinna så blev jag placerad på ett 12-stegs behandlingshem för kvinnor. Problemet var att jag inte identifierade mig som kvinna, och att placeras på ett hem för enbart kvinnor blev ett trauma i sig för mig.

Enbart placeringen kändes som en diskriminering och ett icke validerande av min könsidentitet. Upplevelsen blev att min egen identitet ifrågasattes. Att vara i risk för hot och våld, att höra kommentarer som “åh du är en transperson, vad mycket jag kommer lära mig nu” eller bara att mötas av oförståelse bidrog till minoritetsstress.

Med i beräkningen bör också tas att min könsdysfori varit en stor del i att jag fick problem från början. När jag på behandlingshemmet felkönades och inte fick bekräftelse i min identitet så var det svårt att börja läka. Sedan uppstod något oundvikligt, jag blev utskriven då behandlingshemmet ansåg att min ätstörning var för allvarlig. Jag placerades på ett skyddat boende för kvinnor, och traumat fortsatte.

LÄS OCKSÅ >>> Skolkuratorn Caroline vill vidga det förebyggande arbetet

I dag är jag boendehandläggare inom socialtjänsten och har nyligen släppt en självbiografisk bok, “Lägenhetsbordellen i Palma”. Den handlar om en traumatisk tid i mitt liv, men även om vägen tillbaka och i boken beskriver jag min upplevelse av de behandlingshem jag har varit på. Å ena sidan upplevde jag dem som relativt trygga platser, men också som ställen där jag inte fick vara jag.

För personer inom hbtqia+ blir könsuppdelningen på hvb-hemmen mycket svår att förhålla sig till. Om du varken identifierar dig som man eller kvinna, eller om ditt juridiska kön inte matchar det du identifierar dig som, då kommer en placering inom de i dag snäva ramarna att skava och kanske skada. 

Hur ska vi göra för att inte vården som är menad att hjälpa, i själva verket skadar klienten? Tänk om jag för tio år sedan fått chansen att få vård på ett hvb-hem där jag fick lov att vara mig själv? När en person ska läka behöver den ett lugn och känsla av trygghet.

Jag tror att det som behövs är fler behandlingshem som inte är uppdelade efter juridiskt kön, där du som hbtqia+ person är norm. När du kan släppa på oron över att bli utsatt kan du i stället fokusera på att läka. Socialtjänsten och vården behöver inse klienters diversitet och att vi inte kan bryta ner alla olika problem hos separata vårdgivare. Vi behöver vårda hela människan och inte separera diagnoser från varandra.

I dag är vi många som väntar på vad samsjuklighetsutredningen ska mynna ut i och psykiatrin och missbruksvården ska sluta bolla patienter mellan sig likt brännheta kastrull-lock. Men på samma sätt som psykiatriska diagnoser och missbruk samexisterar, så samexisterar också en eller flera identiteter inom hbtqia+. Och en klient behöver få vara allt det samtidigt.

Läs mer

Så gick det sen
17 jul 2024

Sebastian Stakset: ”Hjälparbete är fett jobbigt”

Sedan kriget i Ukraina startade har Sebastian Stakset varit i lande...

C-uppsatser
15 jul 2024

Personer med schizofreni särskilt utsatta för social exkludering

"Allmänheten behöver få mer information om sjukdomen för att m...

Ny forskning
11 jul 2024

De flesta kriminella karriärer är korta men ibland livslånga – varför?

Kriminologen Christoffer Carlsson förklarar vilka faktorer som påve...

Läs även

Krönika
17 apr 2024

"Sverige har blivit ett fängelseland i stil med USA"

"Vi måste slå vakt om människovärdet", skriver idéhistori...

Krönika
20 feb 2024

”Det är hoppfullt att vi har makt att hjälpa och läka”

Psykologen Frida Johansson Metso lyfter vikten av att fokusera på p...

Krönika
10 jan 2024

"Fler sociala eldsjälar skulle kunna göra en Éléonore Mercier"

Författaren och socionomen Susanna Alakoski både bävar och ser fram...

Krönika
7 nov 2023

Krönika: Var är kufarna?

"Ju mer samhället utgår från att alla fungerar likadant, desto...

Krönika
5 okt 2023

Krönika: Att säga sig vara ”färgblind” är inte att vara antirasistisk – tvärtom

Att hävda färgblindhet i ett samhälle som de facto diskriminerar ic...

Krönika
15 sep 2023

Krönika: Fängelseprästen som vill ta risker – för att kunna göra mål

Det räcker inte med att vara korrekt och göra sitt jobb för att se ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.