För att skapa förutsättningar för varje elevs rätt till utbildning föreslår vi ett Nationellt kunskapscentrum för elevhälsa. Då har vi möjlighet att skapa en skola som på riktigt ”skapa(r) miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa”, som det står skrivet i läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem.
Syftet är att skapa den kunskapsbank och mötesplats för elevhälsa som saknas samt att vara ett stöd för landets alla huvudmän och skolor i deras arbete. Uppmaningen går ut till berörda politiker och lagstiftare att skyndsamt fatta nödvändiga beslut som möjliggör uppstarten av detta kunskapscentrum.
Vad ska Nationellt kunskapscentrum för elevhälsa arbeta med?
- Verka för kunskapsspridning och vara en evidensbaserad kunskapsbank.
- Främja samverkan och likvärdighet.
- Bidra till aktuell forskning.
- Öka kvaliteten på utbildning i allmänna skolformer.
- Utveckla kompetensen gällande elevhälsa bland berörda professioner.
Varje elevs rätt till utbildning är en av samhällets grundläggande rättigheter. Genom den allmänna skolan ska vi enligt läroplanen skapa förutsättningar att ”främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden”. Detta ska skolan göra genom att vara en plats där hela elevens egenart beaktas.
Skolan ska till och med främja varje elevs unika utveckling med målet att ”kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”. För att detta ska kunna göras måste skolan fungera likvärdigt för alla elever.
Uppdraget kan verka oöverstigligt och många höjer säkert på ögonbrynen över formuleringarna eller suckar under dess tyngd. Som tur är erbjuder lagstiftarna svar på hur detta arbete ska möjliggöras. Det ”behövs en utvecklad, organiserad och kunskapsbaserad elevhälsa”. Genom att utveckla och stärka elevhälsan i skolan säkerställs varje elevs möjlighet att lära och skapa de värden som samhället bygger på.
Finns då denna elevhälsa? Existerar denna välutvecklade, organiserade och kunskapsbaserade elevhälsa över hela landet? Det enkla svaret är nej. Det mer nyanserade svaret är att det finns goda exempel och bra praxis hos enskilda huvudmän, skolor och yrkesutövare. Följdfrågan blir hur detta kan tillåtas i en samtid med utmaningar hos unga som innefattar ökad psykisk ohälsa, ökad rekrytering till organiserad kriminalitet och sviktande skolresultat.
Allt sammantaget skulle kunna påvisa en hopplöshet. Initiativ för Nationellt kunskapscentrum för elevhälsa stannar inte vid att konstatera hopplösheten. I stället vill initiativet visa på de möjligheter som finns om vi agerar nu. För nu är tiden för förändring. Nu, inte sen, finns möjligheten att på riktigt skapa förutsättningar för en likvärdig, organiserad och evidensbaserad elevhälsa som gör skillnad på riktigt. Våra barn och vårt samhälle förtjänar de rätta förutsättningarna för att lyckas.
På grund av den stora spridningen av professioner, huvudmän, verksamheter och samverkanspartners finns risken att elevhälsan inte får det genomslag som eleverna förtjänar. Bland annat finns risker i hur effektivt, likvärdigt och evidensbaserat elevhälsan arbetar och att elevhälsan glöms eller prioriteras bort i det dagliga arbetet. Stödet för den lokala elevhälsan ser även väldigt olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Ibland är stödet rent av obefintligt.
Utöver alla dessa risker är det svårt för de enskilda skolorna, huvudmännen eller yrkesverksamma att veta vart de kan vända sig för tillförlitligt stöd och information. Det finns myndigheter som erbjuder pedagogiskt och/eller specialpedagogiskt stöd men elevhälsa som en helhet är fortfarande – trots lagstiftarens intentioner – något som behandlas styvmoderligt.
Punkterna i förslaget är framtagna för att på riktigt möte de stora utmaningar som dagens skola och samhälle står inför. Om Nationellt kunskapscentrum för elevhälsa blir verklighet har vi chansen att skapa en skola som på riktigt ”skapa(r) miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa” och som gör skillnad på riktigt.
