Tom Alandh

Journalist och dokumentärfilmare, Sveriges Television

17 mar 2021

17 mar 2021

Tom Alandh: Solidaritet – för stort och omöjligt?

Tom Alandh

Journalist och dokumentärfilmare, Sveriges Television

17 mar 2021

17 mar 2021

Jag tittar ner i mitt manus och så sätter jag igång. ”SO-LI-DA-RI-TET. Finns ett vackrare ord? Men finns det ett mer misshandlat och sviket och bedraget ord än solidaritet? Ett ord som visar på avgrunden mellan retorik och den verklighet som ordet uttalas i. Som lovar allt, men skramlar tomt.”

Det är terminsstart på Socialhögskolan i Stockholm, och framför mig en hel sal fylld med blivande socionomer, nästan bara kvinnor. Och liksom för mig kommer deras arbete om några år att bestå av att möta människor. Men deras jobb är svårare än mitt. Min uppgift är att berätta om människor medan deras är att stötta, hjälpa, trösta. Kanske år av möten med människor bortom förtvivlans gräns. För den enskilda individen med en tillvaro i spillror betyder deras arbete allt. Jag däremot, är i mitt arbete bara en tillfällig gäst i verkligheten.

Som på Sri Lanka efter tsunamin till exempel. När jag stod där i aulan med mitt manus i handen hade jag just kommit hem från förödelsen med en film om Sukkoor, en fiskare som förlorat ett barn och en bror och sitt hus och allt han ägde den dagen dödsvågen kom. Men det var inte bara om död och lidande jag berättade, utan om hjälp, hopp och framtid eftersom hela världen hade kommit till undsättning och solidariteten gått i topp.

- Solidaritet är inte gratis men kan heller inte köpas för pengar. Man måste ta sig tid, och ge av sig själv. Och aldrig döma eller fördöma.

Men vad bestod min egen solidaritet av? Jag som tillsammans med alla andra journalister, hjälparbetare, tjänstemän, politiker och militärer bodde på Colombo Hilton där ett rum kostade lika mycket som Sukkoor tjänade på tre månaders arbete. Och när jag sedan i baren tog en öl och orkestern spelade Besame Mucho var det lätt att fundera på solidaritetens gränser. Hur ska jag, som journalist kunna vara solidarisk med Sukkoor? Eller när jag kommer hem, hur ska jag som bor i villa i Bromma kunna vara solidarisk med Pia, som varit med i flera av mina filmer?

Pia, hemlös, drogmissbrukare och kvinna, längre ner på samhällets stege går det inte att hamna. Berätta hennes historia kunde jag, men hur skulle jag kunna visa henne solidaritet? Skulle jag öppna mitt hem för Pia? Låta henne bo i vårt hus? Nej, det skulle aldrig gå, framför allt inte då hon var påtänd. Pia måste ju hitta sitt eget liv, och själv ta ansvar för det livet. Men rent praktiskt kunde jag bara hjälpa henne med ett mål mat och ett månadskort på tunnelbanan.

Men viktigare var att jag behandlade Pia med respekt och varsamhet, för jag tror inte att man kan vara spontant solidarisk – idag ska jag vara solidarisk. Visst kan man vara snäll och hjälpsam och känna empati för en medmänniska, men solidarisk är man över tid och alltid. Och det krävs alltid något av en själv. Solidaritet är inte gratis men kan heller inte köpas för pengar. Man måste ta sig tid, och ge av sig själv. Och aldrig döma eller fördöma.

”Men kanske är solidaritet ett alltför stort och omöjligt ord att förhålla sig till. Kanske borde vi sträva efter det mer konkreta ordet rättvisa istället. Rättvisa mellan människor, att leva våra liv på lika villkor. Eller, varför inte vanlig enkel hygglighet oss människor emellan?”

Så slutade jag för femton år sedan. Jag tror det gäller fortfarande. Både för journalister och socionomer.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Tema
28 nov 2022

Bostads först – men bara för några få: ”Vi är sämst i klassen”

Trots att programmet funnits i Sverige i 12 år och forskning pekar ...

C-uppsatser
25 nov 2022

Hurra för Tova och Maya – vinnare av Socionomens C-uppsatstävling 2022

Tova Gustafsson och Maya Skogsrund från Uppsala universitet har vun...

Läs även

Debatt
20 maj 2022

Slutord: ”Maria Kjellgren och jag har mycket gemensamt”

Sophie Ekman Wretlind svarar på repliken av Maria Kjellgren.

Replik
19 maj 2022

Replik: ”Dr Wretlind ger ett ensidigt perspektiv av elevhälsa”

Jobbet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga görs inte...

Debatt
9 maj 2022

Debatt: ”Barn är mer än potentiella brottsutövare”

Det räcker inte att diskutera hur rekrytering till kriminella gäng ...

Krönika
9 maj 2022

”Tystnadskultur tvingar duktiga medarbetare att bli passiva vittnen”

Gängexperten Maria Wallin menar att tystnadsnormer får omfattande k...

Debatt
26 apr 2022

Ett familjehems vardag – om att uppleva ett sammanbrott

Är det någon som undrar varför vi har brist på familjehem? Inte jag...

Debatt
8 apr 2022

Sophie Ekman Wretlind: ”Vi måste återinföra skolhälsovården”

Avskaffandet av skolhälsovården har fått ödesdigra ­konsekvenser fö...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.