Caroline Lundström, skolkurator och socionom.

Caroline Lundström

Socionom och Skolkurator. Bakgrund: Master i socialt arbete. Utbildad handledare. Utbildad i Repulsemetoden och MHFA (Första hjälpen till psykisk hälsa för unga). Arbetat inom socialtjänsten med barn och unga samt som familjebehandlare inom BUP, som skolkurator sedan flera år tillbaka inom såväl kommunal som privat verksamhet. Driver företaget CaLu konsult som är verksamt inom psykosocialt arbete och skolutveckling.

17 mar 2021

17 mar 2021

Debatt: Skolkurator – ett (o)möjligt uppdrag?

Caroline Lundström, skolkurator och socionom.

Skolkuratorns uppdrag måste bli tydligt, skriver Caroline Lundström.

Caroline Lundström

Socionom och Skolkurator. Bakgrund: Master i socialt arbete. Utbildad handledare. Utbildad i Repulsemetoden och MHFA (Första hjälpen till psykisk hälsa för unga). Arbetat inom socialtjänsten med barn och unga samt som familjebehandlare inom BUP, som skolkurator sedan flera år tillbaka inom såväl kommunal som privat verksamhet. Driver företaget CaLu konsult som är verksamt inom psykosocialt arbete och skolutveckling.

17 mar 2021

17 mar 2021

Läs Sveriges Skolkuratorers Förenings replik på debattartikeln här

Vad gör en skolkurator egentligen? Det är inte en helt ovanlig fråga som skolkuratorer får av såväl elever som lärare. Det är inte heller ovanligt att rektorer, lärare och annan personal redan har bestämt sig för vad en skolkurator gör; nämligen har samtal med elever. Problembeskrivningen och bedömningen av vad eleven är i behov av är redan gjord, av professioner som inte har en specialistkunskap gällande det psykosociala området. Ironiskt nog finns det inte ett fastställt krav på vilken utbildning en skolkurator ska ha och således inte heller en garanti för vilka baskunskaper en skolkurator besitter.

Oavsett om du som skolkurator har rektorn som din chef eller din chef finns inom en central elevhälsa, så innebär ofta skolkuratorns position en ständig argumentation kring sitt uppdrag utifrån de olika förväntningar som finns på yrkesrollen. Det kan skapa ett avstånd till dem som skolkuratorn arbetar med och för. Det kan också skapa en känsla hos skolkuratorn av att vara utlämnad åt sig själv, omgiven av pedagogisk personal som har sin agenda och sitt synsätt utifrån sin profession.

LÄS MER: Läs Sveriges Skolkuratorers förenings replik här

- Det är naturligtvis bra med visst handlingsutrymme inom sin profession, men det krävs också en struktur för att handlingsutrymme ska kunna uppstå. Annars blir det bara godtyckligt vad skolkuratorn ägnar sig åt och vad eleverna får.

Detta är onödigt och det skulle kunna minimeras om vi skolkuratorer hade en gemensam och tydlig arbetsbeskrivning, verktygslåda samt krav på bakgrundskunskap. Tänk om vi hade en gemensam handbok och ett basprogram som skolsköterskorna har. Tänk om vi hade psykosociala hälsosamtal eller screeningar med alla elever i en viss årskurs i förebyggande syfte, liksom skolsköterskornas hälsosamtal. Då skulle fler elever, klasser och skolor få rätt till sådana insatser som de är i behov av och som visat sig betydelsefulla. Det skulle finnas färre frågetecken kring vad skolkuratorn egentligen gör. Det är naturligtvis bra med visst handlingsutrymme inom sin profession, men det krävs också en struktur för att handlingsutrymme ska kunna uppstå. Annars blir det bara godtyckligt vad skolkuratorn ägnar sig åt och vad eleverna får.

På senare tid har den psykiska ohälsan bland våra barn och unga uppmärksammats i olika forum och av olika organisationer. Det är viktigt och debatten idag handlar mycket om tidiga insatser i skolan för att motverka psykisk sjukdom och utanförskap i samhället. Det finns evidensbaserade insatser med visst forskningsstöd och även om manualbaserade metoder inte används, på grund av till exempel tidsbrist eller ekonomiska begränsningar, kan mycket göras ändå. Problemet är dock att det hänger på om det tas initiativ på skolorna runt om i landet gällande detta eller inte. Mina erfarenheter säger att det är beroende på om intresset finns hos skolkuratorn eller någon av de andra professionerna i elevhälsan.

- För att använda ett känt begrepp inom socialt arbete; KASAM – känsla av sammanhang; vi skolkuratorer, liksom våra elever, behöver känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i vår tillvaro.

Den som har störst utrymme till egna initiativ är ofta skolkuratorn, eftersom vad som ryms inom hens uppdrag är otydligt. En otydlighet som kan skapa stress hos skolkuratorn själv och en känsla av otillräcklighet. I värsta fall kan konsekvenserna bli utmattning och sjukskrivning – en tragedi för såväl den enskilde som för samhället i stort. För att använda ett känt begrepp inom socialt arbete; KASAM – känsla av sammanhang; vi skolkuratorer, liksom våra elever, behöver känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i vår tillvaro.

Skolkuratorn är en nyckelperson vad gäller att skapa goda förutsättningar för våra barn och unga i framtiden. Därför behöver yrket skolkurator och dess professionsutveckling tas på allvar och prioriteras av beslutsfattare. Bara tillsammans kan vi göra verklig skillnad för landets elever.

LÄS MER: Sveriges Skolkuratorers Förenings replik på debattartikeln

Läs mer

Nya SoL
12 nov 2024

Välbesökt när Socionomen höll i panelsamtal på Socionomdagarna

På agendan: Den nya socialtjänstlagen och utmaningarna som väntar.

Nya SoL
11 nov 2024

Unik studie om socialtjänstens arbete öppnar nya dörrar för forskningen

Forskaren: "Istället för att varje kommun jobbar med sin egen ...

Nyheter
6 nov 2024

Vinster och risker med en ny registerlag i Sverige

Mona Heurgren på Socialstyrelsen berättar om arbetet med en ny soci...

Läs även

Debatt
20 maj 2022

Slutord: ”Maria Kjellgren och jag har mycket gemensamt”

Sophie Ekman Wretlind svarar på repliken av Maria Kjellgren.

Replik
19 maj 2022

Replik: ”Dr Wretlind ger ett ensidigt perspektiv av elevhälsa”

Jobbet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga görs inte...

Debatt
9 maj 2022

Debatt: ”Barn är mer än potentiella brottsutövare”

Det räcker inte att diskutera hur rekrytering till kriminella gäng ...

Krönika
9 maj 2022

”Tystnadskultur tvingar duktiga medarbetare att bli passiva vittnen”

Gängexperten Maria Wallin menar att tystnadsnormer får omfattande k...

Debatt
26 apr 2022

Ett familjehems vardag – om att uppleva ett sammanbrott

Är det någon som undrar varför vi har brist på familjehem? Inte jag...

Debatt
8 apr 2022

Sophie Ekman Wretlind: ”Vi måste återinföra skolhälsovården”

Avskaffandet av skolhälsovården har fått ödesdigra ­konsekvenser fö...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.