Lex Lilla hjärtat – är det nog?

Förslaget som nu lämnas till Lagrådet innehåller fem lagändringar som ska ge placerade barn ska bättre säkerhet och stabilitet, och säkerställa barns bästa då vård enligt LVU upphör. Det meddelade socialminister Lena Hallengren vid en presskonferens på onsdagen.

Lagförslagen innebär att socialnämnden inte får besluta att vården ska upphöra förrän de omständigheter som föranlett vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. Det införs också en skyldighet för socialnämnden att överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud.

Det införs också en möjlighet för socialnämnden att följa upp situationen efter att en placering upphört, och nämnden får möjlighet att besluta om att vårdnadshavare och föräldrar ska lämna drogtest inför umgänge, och inför prövningen om vård enligt LVU ska upphöra.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022, och utöver lagändringarna ska Socialstyrelsen ta fram ett stöd för hur de nya bestämmelserna ska tillämpas.

Frågan är om detta räcker? Regeringens utredning har av flera riksdagspartier och fått kritik för att inte hålla måttet och flera remissinstanser har varit kritiska och menat att lagförslagen inte räcker till. I juni 2021 tillsatte därför riskdagens socialutskott en egen utredare som ska se över hur principen om ”barnets bästa” kan stärkas i samband med bedömningar om tvångsvård ska upphöra. Uppdraget gick till hovrättspresidenten Anders Hagsgård som ska lämna sitt förslag senast den 1 mars 2022.

Läs Socionomens tidigare artiklar om Lex Lilla hjärtat:

LÄS MER >>Lex Lilla hjärtat ska stärka skyddet för barn

LÄS MER >> Lex Lilla hjärtat: Regeringens utredning håller inte måttet

LÄS MER >>Reportage: Barnets bästa – är samhället redo?

LÄS MER>>Ställ krav på barnets offentliga biträde vid LVU

LÄS MER>>Debatt: Lilla hjärtat – IVO skjuter på fel myndighet